Jag är så lättirriterad!

Tack för era råd och tack för att ni inte blir sur på mig för att jag kastar lite ljus på "den andra sidan"...

Minxy, nej klart vi inte blir!

TS - Ingen fara, fråga på du. *L* Jag har varit sjuk hela tiden o är nu sk. pensionär.

Minxy - Nä varför bli sur. Ibland är det bra o få lite motvikt.

Tös, okej. Men skönt att du mår lite bättre nu i alla fall!

Och jag lovar, jag SKA kontakta läkare jag också... Jag kanske väntar till semestern, för jag VILL inte behöva ta ledigt från jobbet... Jag VILL inte att de ska få veta där! Men jag SKA ringa!

Men vad säger att de måste få veta? O det är dumt o vänta. Om du ställer dig frågan så här...Vad är viktigast? Din hälsa eller ditt jobb? O ringa kan du ju alltid göra, det är ju ingen som behöver få reda på.

Tack, jo det går åt rätt håll. Men det är ingen trevlig resa o jag vill inte göra om den.

Tös, jag jobbar dagtid, men vissa dagar börjar jag lite senare. Man skulle kunna boka en tid en sån dag, så märks det inte på jobbet...

Nej, jag kan tänka mig att det är jättejobbigt!

Hej på er.

Så skönt det var att läsa denna tråd. Känner igen mig mycket i vad TS skriver. Uppfattas, och är, pigg glad alert postitiv osv på jobbet. Och är det verkligen också, inget "spel" alls.
Men så hemma....irriterad irriterad. På ingenting typ. Varvat med dåligt samvete eftersom det förstör mycket av stämningen, vilken hade varit mycket trevlgare om jag inte haft det här problemet.
Visst, man kan skylla på massa saker, men sanningen är att jag har sannerligen inget att gnälla eller vara irriterad på. Iallafall inte till denna milda grad.
Ändå kommer irritationen bara minuter efter att jag vaknat på morgonen. Nästan alltid relaterat till min man...
Värdelöst faktiskt...känner mig dessutom värdelös mellan varven p g a detta.
Har tänkt i banorna av depression...men tror faktiskt inte att det handlar om det. Är alldeles för glad och positiv i grunden....men irritationen finns där på ytan när jag är hemma.

Skönt var det att skriva av sig lite....lycka till TS!

TS - Boka tid de dagar du inte jobbar. Det syns inte, ingen behöver få reda på något o du kan behålla det hela för dig själv. Glöm inte bort att boka några dagar i förväg...de kan ha mkt o göra. Jag tycker det låter som en smart idé.

Har du vågat fundera över vad som du är irriterad på? Vågar du se grundproblemet? För mkt ansvar? För lite hjälp hemma? Inte känna sig respekterad o omtyckt?

Anonym (En till...) - Har du funderat något mer om varför du är irriterad på din man? Vad är grundproblemet?

Tös, jag har funderat och funderat. Tycker egentligen att min man är i det närmaste perfekt, ändå stör jag mig på många saker. Vi har ett bra liv, med bra jobb, friska barn (!) och mycket kärlek. Jag försöker uppskatta allt detta varje ny dag, men ändå blir jag så irriterad ...

Det kan till viss del handla om att vi ser saker på olika sätt. Allt från städning till värderingar ang allt möjligt. Men det står ändå inte i relation till min irritation. Fanns det ett anti-irri-piller skulle jag ta dem!

Kanske ska prova rosenrot eller något...

Tös, kan tillägga att jag gick i samtal för ett par år sedan då jag kände att det var hög tid för det. Hade då haft yrsel och vad man kallar "overklighetskänslor" en tid. Hemskt
Så det är bra att du lyfter fram att man ska lyssna på kroppens signaler i tid! Det är otroligt viktigt!!

Sorry TS, att jag hoppar in i din tråd så här