Jag är så lättirriterad!

Tös, du är så klok! Tack!

Igår och idag har jag haft ont i tänderna/käken på vänster sida, undrar om det kan vara stresssymtom? Jag känner nästan alltid så när det är för mycket runt omkring mig...

Tack! Jag gör så gott jag kan. *L*

Käkarna där kan vara stress, att du pressar ihop käkarna. Ibland gör kroppen saker som man själv inte är medveten om. Det bästa du kan göra är att läsa massa om depp o utmattningdepp. Kunskap är alltid makt.

Hur går tankarna kring träffa läkare nu eller inte träffa läkare nu?

Har kikat lite tillb. i tr. o. i mycket känner jag igen mig. OK, jag är hemma m. mina barn o. skillnaden mellan hur jag bemöter dem o. min man/ andra "utomstående" är slående. Sedan är det inte utan ors. jag valde aliaset kontroll för det är ngt. mycket viktigt för mig.
Skönt på ngt. sätt att se att man inte är ensam....

Tös, ja, det kan säkert vara stress, det också... Och så har jag fått herpesutslag (munherpes) också... Så nåt är det ju som inte är ok i kroppen! Vet inte om det hör ihop alltihop, men jag känner mig inte särskilt pigg eller glad! Mest bara jättetrött...

Anonym (kontroll), ja, visst är det skönt att veta att man inte är ensam?

Kram på er!

TS - jag kan meddela att allt det där hänger ihop. Munherpes brukar ploppa ut när man har stress i kroppen. Har man anlagen så är det många som får problem vid just stress.

Iaf...har du funderat något mer på läkare?

Hej igen!
Tös, mina samtal för ett par år sedan hjälpte mig både på kort och på lång sikt. Fick nya tankebanor med mig i bagaget efter det. Men det är så svårt att omsätta teori i praktik...det kräver verkligen daglig träning. Som att gå på vilket gym som helst
Märker själv att jag är till stor del tillbaka i mitt gamla mönster. Som anonym (kontroll) också upplever det, så bemöter jag min familj (framförallt min man) på ett annat sätt än övrig omgivning

TS, vill bara säga att jag till stor del förstår hur du har det...kontrollbehov har även jag. Suck..

Tös, jodå jag och maken pratar ofta om detta. Det blir ju ofrånkomligt. Han kan förstå till viss del. Men till slut får han ju nog och känner sig orättvist behandlad...
Och visst, lite mer uppskattning från hans sida skulle inte skada...men allt blir en ond cirkel...

Hur mår du själv Tös, nuförtiden. Som jag förstår det så är det bättre med dig nu än för ett par år sedan?

Anonym (en till...)

Vad skulle du behöva ur ditt förhållande för att kunna släppa taget? Vad vill du ha hjälp med från hans sida.

Hur jag mår? Bra fråga. Om man jämnför mot när jag precis hade blivit sjuk är det grym skillnad. Visst jag har låååång väg kvar..men det går iaf åt rätt håll. Den skräck jag kände har nu efter 2,5 år börjat släppa.

Ta hand om dig!

Tös, jag funderar mer och mer på att snart ringa till läkare... Kanske inte imorgon, men kanske nästa vecka? Nu har min man också sagt till mig att han tycker jag ska det... Annars kommer vi nog inte palla med semestern ihop...

Jag är så trött, så trött, känns som att jag verkligen får ANSTRÄNGA mig för att vara glad och trevlig mot mina älskade barn! Egentligen skulle jag helst bara vilja vara ifred hela tiden...

TS, tråkigt att höra...jobbigt!