Varför så tätt mellan syskon?

Jag har 11 månader mellan mina och detta var inte planerat. Blev gravid igen av "misstag" då min dotter var två månader gammal. Innan hade jag alltid tänkt att jag ville ha två år mellan varje mest för att jag tror att dom har mer gemensamt om det inte är så stor ålldersskillnad mellan dom. Önskar tex att det hade varit tätare mellan mig och min bror. (Vi har nästan 7 års skillnad.)
Nu tycker jag bara att det är bra att det är så tätt mellan barnen och jag ser många fördelar i detta. Tex kommer dom att gå i samma klass, ha samma läxor som gör att de kan stötta och hjälpa varandra, man behöver bara gå en gång på utv. samtal, föräldrarmöten mm. och framför allt tror jag att dom kommer att bli bästa vänner och ha mycket nytta av varandra.

Jag upplever inte att den ene får mer uppmärksamhet än den andre och jag behandlar båda lika. De är nästan som tvillingar.

www.barnfamiljen.com/templates/article.asp

I denna länk finns refererat till en nordisk forskare som skrivit om pseudotvillingar. Oluf Martensen-Larsen kom år 2004 ut med boken "Storasyster, lillebror och andra platser i syskonskaran" på bokförlaget Natur och Kultur. Han har även skrivit andra böcker om familjemönstrets betydelse. Andra som tagit upp problematiken med pseudotvillingar är beteendevetaren Elisabeth Schönbeck.

Ja det finns massor om forskningar om det ena med det tredje. Ska man göra som alla forskningar säger så kan man snart inget göra alls.

Tar det med en stor nypa salt.

Det finns säkert nackdelar med att ha många år mellan syskon också finns säkert någon studie om det med. Viktigast är väl ändå att man planerar barn när man känner sig redo för det.

Vi har snart två "kullar". Mina "stora" pojkar är 10 och 7 år gamla alltså tre år imelllan dom har mycket gemensamt, så vår minste hänger väl inte med så mycket där av naturliga själ.

Min minste fyller 2 år i början av november vi får vår bebis i början av oktober.
Det är ju inte heller alltid så att man kan planera hur långt/många år man vill ha imellan ibland blir det som det blir ändå.

2 år tycker jag ska bli bra...ser fram emot att få tätt den här gången

Inte för att stöta mig på något sätt med dig TS men VARFÖR känner du att du "måste" veta det ? Jag måste inte veta hur andra resonerar så länge andra gör som de själva vill och som passar deras familj och livssituation...

Jag har 14 år mellan mina barn o stora sonen har knappast något utbyte av sin lillebror, vilket är jättesynd!
Ska vi ha fler barn så ska det vara max2 år mellan... max!!!
Har själv syskon, 6 st, i åldrarna 22-41 (jag är 34)
Vill ha en stor familj o jag anser att fördelarna är mycket fler än nackdelarna.
TS får det att verka så dramatiskt i o med kommentaren om barnpsyk...
Är väl knappast pga åldern mellan barnen som gör att de hamnar inom barn psyk????
Jag är själv mentalskötare o gjort lite praktik o sommar jobbat inom barnpsyk, tycker att det inte stämmer alls utan snarare tvärtom... ensam barn eller de barn som levt ensamma länge får svårare att hävda sig gentemot andra o svårare att ta konflikter på ett sunt sätt...

LITE OT, sorry!!!

Glömde skriva att dom är födda samma år.

Jag undrar i vad problematiken ligger för psedutvillingar enligt forskarne ??

Jag skummade lite på länken Anonym (mor p) gav. Ett av problemen för pseudotvillingar skulle enligt någon vara att de kommer varandra så nära varandra och blir så beroende av varandra att de får svårt att byta ut varandra mot en partner när de blivit vuxna... Jag tror det är ett rätt ovanligt problem, minst sagt.

Varför ifrågasätta de som väljer att ha barnen tätt över huvud taget??? Känns ju som att du ts, anser dig veta så mycket bättre än oss som kommer få/har täta barn och att du liksom vill få en förklaring till vårt dåliga omdöme.

Varför är det ofta så att man ska behöva _försvara_ sig för att man vill ha barn tätt? Varför måste man ha 100 tunga argument för det? Kan man inte bara få följa sitt hjärta och göra som man vill utan att behöva förklara varför?

Fördelar och nackdelar med att ha 1-2 år eller 3-5 år mellan barnen finns ju såklart, vi kan vända och vrida allt vi vill. I slutändan kommer vi alltid fram till samma sak, nämligen att varje familj vet (förhoppningsvis) vilket som är bäst för just dem.

"Fakta" som statistik, kan man ju använda som argument om man vill, men då föreslår jag att alla här inne bara skaffar ETT barn och ändrar efternamn till något som börjar på A, så blir ditt barn lyckligt och chef i vuxen ålder.

En sak till som jag blir förbannad över när jag hör. Att man ska ha minst 3 år mellan för att njuta av sina barn ordentligt. Det är nog det taskigaste jag hört. JAG njuter precis lika mycket av min dotter som alla andra gör över sina barn trots att hon får ett syskon(lillebror) när hon är 19 månader. Att påstå något annat får mig att se rött.