~*~* Termometer beroende vänner~*~*
Babynr1: Ja, det är verkligen skönt. Tack, jag förstår precis vad du menar
Babynr1: Ja, det är verkligen skönt. Tack, jag förstår precis vad du menar
myliten: Ja, verkligen skönt att något händer. Det har ju varit det största problemet hittils.
Ja hon hittade mej
Kankse för att jag fyllde i adressändringen sammtidigt.. *tss*
Brodsmulan: Ja, jag hoppas också att detta ska funka. Trodde aldrig jag skulle börja med pergo. Men där ser men hur det kan bli. Ska kolla upp om det finns "ställen" här på fl för det. Så att man kanske kan snacka med någon
Jag ska börja med pergo 5 dagar efter mensens första dag, sen dag 12-14 ska jag göra VUL (kolla äggblåsor) och efter det blir det blodprov (bekräft äl).
Känns bra och lte spännande faktiskt!
myliten: Ja, nu kommer jag verkligen bli uppdaterad om min kropp
Det är fantastisk vad de kan se på ett VUL. En annan fattar ju inget av de där prickarna.
Ang om jag ska stanna och fortsätta tempa så har jag bestämmt mej för att göra så här: Jag kommer nog inte att tempa regelbundet (ev efter äl isf) men då och då under cykeln och fylla i alla andra saker på ff (mens m.m.)
Dels för att jag tycker att det är kul och dels för att jag gillar er så mycket
Men behöver lite andrum och sova gott några nätter ibland.
Jag hoppas att det är ok att jag är kvar här för er?
Jessica26: Ja, verkligen. Mitt i allt kaos kom en underbar gynmottagning och satte rättsida på en stor del av mitt liv. Vet ju inte om dte funkar än men hoppas verkligen det och chansen är ju stor.
Stor lättnad över att det inte blev något snack om åldern också. Behandlade mej som en helt vanlig kvinna.. shit vad vuxen man känner sig nu.
Skullem följt alla råd och göra detta tidigare.. Men nu var jag "redo".
myliten: Tack
Jag uppskattar att vara här.
Brodsmulan: Nepp, 5 dagan i cykeln ska det va
Så det är skönt att det händer "direkt". Ska beställa en ny tid så snart mensen satt igång på riktigt. Ska ju görra VUL mellan dag 12-14.
Tack för att du också vill ha mej kvar
Kikade in en snabbis i "svårt att bli gravid" och såg genast en massa tråder. Kommer nog inte bli svårt att hitta nadr pergo folk
Tack tack..
Snice: Tack för kramen. Det har hänt så mycket positivt nu (även ifall beskedet att det aldrig kommer bli bra utan hjälp inte var så kul) att jag knappt tänkt på mensen. Äntligen händer något
Lycka till med BIM nu. Hoppas det har tagit sig.. inga spottings låter ju fint.
Har först nu insett hur dåligt jag mått av att inte veta vad som varit fel på min kropp. Blev en större lättnad än jag var beredd på faktiskt.
Sambon blev ganska ledsen över beskedet först. Men det var för att han trodde att minna cyklar fortfarande skulle va lika långa med pergon. Men vi hoppas ju, och tror, att så inte kommer bli fallet. Nu är han också positiv
Tar bort min BIM nu när jag känner mej ganska säker på att hon är på ingång. Men hoppas snart få lägga upp mej igen
Hoppas pergon funkar nu då!
♥♥♥Kämparnas drottningar ♥♥♥
Jozfein www.fertilityfriend.com/home/1650d1 2/11
Thessis77 www.fertilityfriend.com/home/15641b BIM 2/11
Snice www.fertilityfriend.com/home/snice BIM 4/11
Magda84: www.fertilityfriend.com/home/154065 4/11
Jam www.fertilityfriend.com/home/b931a BIM 4-5/11
cotterpin: www.fertilityfriend.com/home/cotterpin BIM 6/11
Jessica26 www.fertilityfriend.com/home/Jessica26 Bim 6/11
Havssol www.fertilityfriend.com/home/havssol 9/11
äppelblomman www.fertilityfriend.com/home/appelblomman 11/11
Myliten www.fertilityfriend.com/home/myliten BIM 14/11
Jakey www.fertilityfriend.com/home/14d305 BIM 14/11
BabyNr1 www.fertilityfriend.com/home/fe1be BIM 15/11
fealin www.fertilityfriend.com/home/1642e3 BIM 16/11
Fru JD www.fertilityfriend.com/home/FruJD BIM 17/11
Bäsebus www.fertilityfriend.com/home/124d5d (10) BIM 20/11
skrattigtjej www.fertilityfriend.com/home/1688d8 BIM 21/11
n1ettan www.fertilityfriend.com/home/16b99a BIM 24/11
KEK www.fertilityfriend.com/home/16d2d7 BIM 25/11
Athena78: www.fertilityfriend.com/home/Athena78 BIM 26/11
johto: www.fertilityfriend.com/home/16194c BIM 27/11
Korpan www2.fertilityfriend.com/home/ec46b
mala78 www.fertilityfriend.com/home/mala78
Nightfall www.fertilityfriend.com/home/1283de
sisf www.fertilityfriend.com/home/edfcc
Lovefool www.fertilityfriend.com/home/lovefool
Duntoffla www.fertilityfriend.com/home/16ef8c
Pilsa www.fertilityfriend.com/home/138f07
missK www.fertilityfriend.com/home/14ce2a
Ofir1 www.fertilityfriend.com/home/12c2cf
+++Lyckostarna+++
+ Dulia www.fertilityfriend.com/home/Dulia BF 6/6-07
+ MammaHela www.fertilityfriend.com/home/MammaHela BF 8/6-07
+ Pezon www.fertilityfriend.com/home/163867 BF 10/6-07
+ Blingring: www.fertilityfriend.com/home/blingring BF 12/6-07
+ Ankiz www.fertilityfriend.com/home/8021c
+ Bobbo www.fertilityfriend.com/home/16a368
Det har varit mycket snack om korta LF här i tråden på senaste tiden och jag fick en bok av gyn igår (som tar upp svårigheter att bli gravid, IVF, PCO och annat runt grav) där det står om korta LF.
Tänkte att jag kunde skriva det här om nägon är intresserad:
Kort LF
"Om temperaturförhöjningen (står om tempning), efter äl, varar mindre än 10 dagar tyder det på otillräcklig funktion hos gulkroppen. Det kan då finnas anledning att undersöka hormonnivåer i blodet för att kartlägga orsaken"
(Gulkroppen är alltså det som hindrara mensen från att komma för tidigt.)
"En kort LF (mellan äl och mens, mindre än 10 dagar) kan bero på otillräcklig produktion av progestron från gulkroppen. Progestron i form av vagitorier kan då tillföras under en 14-dagars period, eller längre, för att normalisera nivån av progestron och eventuellt förbättre chansen för ett implanterat ägg att fortsätta utvecklas."
Källa: Hjälp till graviditet - Serono, 2001.
Hoppas detta kan vara till nytta för någon. Glöm inte att kort LF ska vara ganska kort för att räknas, mindre än 10 dagar. Så ni på halvkort LF behöver inte oroa er i onödan.
fealin: Tack, det är verkligen en befrielse. Går från att inte ha fattat nånting alls till att ha stenkoll på min älskade-hatade kropp
Idag har dock lite ångest kommit smygande.
Allt känns så stort och kompliserat.
Under tiden vi har försökt har jag emellan åt kännt tvivel. Kännt att "vill jag verkligen detta", "är det rätt val", "kommer jag klara det", "ska vi vänta tills vi bli äldre", "är det meningen"?
Mycket beror på att jag misstänker att min familj inte bara kommer vara enbart positiva till en graviditet.
Men jag har förstått att dessa tankar är normala i min situation.
Förut, när jag trodde det var enkelt, så var det mer en "blir det så blir det"-attityd..det gjorde inget om det tog några månader. När jag insåg att det var svårt och min kropp krånglade byttes detta ut mot en större önskan och större besvikelse när inget hände.
Nu när jag kommer att få hjälp känns det som en stor lättnad men också räddsla och press. Det är inte bara min och min sambos ensak längre, utan även en hel värld av mediciner, läkare och vul. Det känns mer "på allvar" och fastslaget. Vilket gör att jag känner en anning ångest och ambivalens.
Missförstå mej inte med detta. Jag vet 99% av tiden att det är detta jag vill och att backa ur hela bebisverkstan är inget alternativ. Varken för mej eller min sambo. Ett barn skulle vara väldigt önskat och älskat. Kanske till och med lite exktra pga av de problem som varit.
Men dessa känslor kommer likväl fram då och då och jag hoppas och tror att det är en naturlig del och inte ett tecken på ett fel val i livet. Tror att de kanske är en reaktion på att "vara instängd".
Jag vet att dessa känslor inte kommer att vara bestående. De kommer att försvinna, kanske dyka upp nån gång då och då. Så egentligen är det inget problem. Bara något att tänka på.
Känns lite jobbigt med min famlj dessutom. Vi planerade att förhålla oss som "ops! det blidde en bäbis". Men när det nu har gått så långt vet jag inte hur jag ska förhålla mej till dem. Jag kommer inte klara av om de är negativa till en grav (om det blir någon nångång dvs) då vi kämpat en del. Men samtidigt är jag osäker på om jag vill berätta om allt (har berättat om gyn men inget ang bebis försök).
Nej jag vet inte..
oj, förlåt att jag skrev så mycket. Detta kanske skulle passa bättre som ett eget inlägg i stället. Ett riktigt ego inlägg blev det iaf. Jag kunde inte sluta skriva. Men skrolla bara förbi om ni inte har lust att läsa.
Jessica26: Varsågod
Det var en sak jag inte hade hört talas om alls mycket innan (förutom lite luddigt att det kan va svårare att bli gravid med kort Lf). Så jag tänkte att det kanske var fler som inte visste och inte visste att det går att åtgärda. Särskillt i en temptråd så har ju många stenkoll på deras lF dessutom.
Grattis Babynr1 till äl krysset.
äppelblomman: Ja, överens är vi absolut. Men mina sambo är mer säker och tvivlar inte alls.
Inners inne vet jag alltid att det är rätt val. Men jag är ganska nojig som person och vill gärna analysera sönder allting. Då kan man förstå att jag ibland bli galen av en sån här stor sak.
När det tar så lång tid har man ju så fruktansvärt mycket tid att tänka på också.
Ang detta så skulle det på ett sätt vara bättre att bli gravid direkt eftersom man slipper fundera mer då. Men när det tar lång tid tror jag att man sen känner sig mycket säkrare när det väl händer.
Problemet är ju inta att jag inte vet vad jag vill, det vet jag ju. Det är bara känslorna som spökar ibland.. så är det kanske alltid inför något så stort och okänt.
Jozfein: det känns tryggt att höra att du delvis känner igen det jag skriver. Beklagar att ni inte fick behålla sonen
Jag hoppas att ni lyckas snart igen och får alla de barn ni vill ha. Har ni gjort någon utredning eller liknande? Det kanske isf kan ge svar på eller stilla oron över att något kanske är fel? Ni har ju lyckats bli gravida förut så det borde ju vara en fördel.
Jag kommer också lämna familjen utanför. Jag tror ingen av dem kan tänka sig in i vår situation än. Min mamma har b.la blivit gravid trotts p-piller (dvs. lätt) och mina två systrar har inte försökt få barn än (de är båda 10 år äldre än mej). Men jag kommer nog få spel om de börjar med "herregud, du pluggar ju, hur ska detta gå" om vi äntligen lyckas åstakomma en grav. Skulle kännas som att få en smäll rakt i ansiktet.