Afrika i blodet?/del 2

Gutegirl, Ja...det finns säkert en anledning till varför vissa personer som kommer hit beter sig på ett visst sätt. inte för att det är nån ursäkt men man kan förstå det bättre.

Och som du sa tidigare angående gambianska män och svenska kvinnor...ömsesidigt uttnyttjande

jag håller med dig.

Systerduktig
Min man är av Woloffolket, deras språk heter också Wolof.
Jag vet inte hur jag ska kommentera alla dessa sista inlägg. Jag är såklart också väldigt medveten om alla dessa problem, kulturkrockar osv. Många par i vår omgivning har katsatrofrelationer pga detta. Jag har varit skitskraj hela tiden- och vågar ibland fortfarande inte lita på att det ska vara så här bra.. Det kanske det inte kommer att vara det heller. Men då vet jag i alla fall att vi haft flera underbara år, som är värda jättemycket för mig och som jag aldrig för mitt liv skulle byta ut!! Känner man så kanske man inte blir lika bitter om det händer?..neäj hmm förresten, jag skulle nog bli hemskt bitter...
Men jag vet inte hur det är för er, har ni varit era killars länder och sett/upplevt kulturen? Jag hade bott där flera gånger och levt med den i alla fall ett tag..kanske har jag en bättre förståelse än de svenskor som bara får kulturen levererad här i sverige av sin man, om ni fattar vad jag menar... Jag vet inte.
/Yaye

oj här har man missat mycket.
en fråga till yaye hur är det att leva i gambia? beter sig männen annorlunda där än vad de gör i sverige?

mitt ex kom till sverige för 5 år sedan och då var han gift med en svenska som var 12 år äldre. så det är nog tyvärr ganska vanligt att de kommer hit på detta sätt och sen det här med droger. det handlar om en annan inställning till det än vad vi har till ex där de kommer ifrån är det alkoholen som är som våran syn på droger.
ett av problemen tror jag är att de använder droger för att döva alla känslor. så därför klarar de av att såra andra människor som många gör.

men sot tur är finns det oxå gambianer som är jätte bra och fina människor jag har kontakt med en av mitt ex kompisar och han är en bra man som tar hand om sin familj och sina barn och festar inte eller hänger med kompisar. jag önskar bara att det var fler av dem än de dåliga.

Nu vill jag också hoppa in :)
Har son på 7 år,
mamma: sve/åländsk
pappa: Kenyan

Vi är separerade sen lång tid tillbaka pga kulturkrockar (?) eller bara för att han e en himla skitstövel...

Vilka mer har barn med män fr Kenya?
Bara nyfiken!

Hej! Tråkigt att det verkar bli lite dålig stämning...Kan ju tillägga att min kille (från Ghana) varken håller på med droger eller nåt annat..Tråkigt att så många råkat ut för dåliga killar! Ha det bra allihopa!

Cdot, då förstår jag dig bättre. Jag har tagit mig namnet "systerduktig" här för jag är medveten om att jag lider av ett rätt stort "duktighetskomplex". Jag är typ inte nöjd med mig själv om jag inte presterat bästa möjliga på ungefär alla fronter. Det gör att jag rätt lätt tar åt mig av kritik och så.

Och det är något jag jobbar med, precis som min naivitet och andra problem. Jag jobbar hela tiden för att bli bättre, även att bli bättre på att acceptera att jag är dålig ;o)

Kom på ett praktexempel på en fin gambier: en pappa på min sons dagis. Han har tre barn med en kvinna från samma land och det verkar vara han som sköter nästan hela hushållet. Det är alltid han som hämtar och lämnar på dagis, det är alltid han man ser i mataffären, det är han som springer fram och tillbaka till tvättstugan och det är han som ropar in barnen om kvällen. Har aldrig sett honom med en annan kvinna.
Skönt att se en till som inte är som den dåliga klichén.

Skönt också att se att denna diskussion börjar vända till det bättre, med mer förståelse och mindre dömande, (både mellan oss och i förhållande till andra). Respekt!

Jasså, är ugandier kända för att vara otrogna? Det har aldrig varit vårt problem (är jag rätt säker på!), men en massa annat otrevligt.
Min sons pappa är alltså muganda, och den högfärdigaste människa jag träffat. Bara för att han tillhör Bagandafolket kan alla andra slänga sig i väggen. Han hälsar aldrig broderligt på andra svarta, som de flesta mig veterligen gör.

Nu har han tagit hem en reseparlör på luganda, så jag pluggar på för att kunna ge Hugo lite fler ord på hans andra språk. I förmiddags satt vi och sökte information om Uganda och Baganda på internet. Jag gör vad jag kan för att ge honom så mycket som möjligt av hans "andra del". Har till och med sytt honom en kaanzu (sån där lång vit skjorta).
Jag har inget emot ugandier och snackar aldrig illa om dem. Om ni nu inte räknar detta att de är stolta/högfärdiga som baktalande?

Finns det någon mer här vars barn är delvis muganda?

systerduktig

ja, det snackas så..men som sagt, i mina öron är sånt fördomar!

Konstigt att de ska vara så högfärdiga hehe..men somaliers högfärd tycker jag är nästan rasism ibland, då det börjat snackas om utseende o hudfärg osv..(de är ju ljusare o har "vita" drag i utseendet, t.ex då det gäller form på näsa och läppar)..jag brukar ifrågasätta deras snack en hel del..

Men ni som varit med om sk kulturkrockar, vilket har varit mest påtagligt??

Med tanke på all hiv i Uganda så kan man ju förstå var ryktet om otrohet kommer ifrån, och det är ju inte helt omöjligt att det är sant heller. Men som sagt, inget vi haft problem med.

Bagandas stolthet har inget med utseende att göra, de är vare sig ljusa, långa eller har europeiska drag. Fast i mitt ex's fall kanske det har det... Han har jobbat som fotomodell i Uganda och är väl medveten om hur bra han ser ut, men inte på ett rasistiskt vis tror jag.

Egentligen är det väl nästan bara vi svenskar som inte är stolta över vår nationalitet. Hörde att att vara typisk dansk i Danmark är något positivt, men att vara typisk svensk i Sverige är det ju knappast...