Afrika i blodet?/del 2

Hej!
Jag är bara så otroligt glad att ha hittat den "rätta" mannen för mig, men så fick jag leta långt bort också! Min man och jag träffades för 5 år sedan i Västafrika, där han bodde då. Det har inget med hudfärgen att göra, vi hittade varandra för att vi ...är så lika, funkar superbra, har jätteroligt tillsammans och är båda intresserade av varandras kulturer. Vi har en ettårig dotter, självklart är hon en perfekt mix av oss! Det skulle jag ju tycka även om hennes pappa var från Säffle!
För mig har det varit helt ovidkommande att vi har olika hudfärg. Jag träffade en människa som fattade vem jag var, och som jag kan förstå.
Att det sedan när hon blir större kommer att bli funderingar för hennes del, varför hon inte ser ut som alla andra, det är ju självklart. Vi jobbar mycket på att ha kontakten med pappas famij, kultur och vi vill hålla den delen av henne så levande som möjligt. Då tror jag att hon blir stark i den hon är, kan förklara stolt för andra varför hon är annorlunda osv...
Kul med en sådan här tråd förresten!
Ha en bra tisdag.
Yaye

Yaye!
Precis så är det för mig med!
Min man och jag träffades över internet och det tog ett bra tag innan vi skickade bilder till varandra.
Vi är så lika -tänker likadant har samma värderingar- trots att han kommer ifrån Nigeria och jag ifrån Sverige.
Kan prata om allt och sätter varandra alltid i första rummet. När folk ser oss så säger dom "Ni skulle kunna vara syskon om det inte var för hudfärgen"
Vi har inga barn riktigt än men i Januari blir det ändring på det
Från första början har jag haft bra kontakt med hans familj
vi talar med dem i telefon minst en gång i veckan.

Precis som du tycker jag att det är oehört viktigt att få ta del av både mammas och pappas kultur.

Sköt om varandra
Anna

Min dotter pappa kommer från kongo och jag är från bosnien

Hej igen!
Jag skulle vilja slänga ut en fråga till er. Har ni rest till afrika med era barn någon gång? Vilka erfarenheter har ni, hur gamla var de i så fall? Vi åker ju om en månad med vår ettåring, det ska bli hääärligt! Slippa skrapa rutor på bilen i hela tre månader=)!! Det skulle vara kul att höra era stories om detta!
Yaye

Yaye,

Jag känner likadant vad det gäller min pojkvän, just att han är den rätta för mig och vi har mer gemensamt än jag haft med tex andra svenska killar. MEN att han är svart och jag är vit är inte helt ovidkommande för mig. För hudfärg är inte helt ovidkommande i detta samhälle/denna värld. Han blir påmind varje dag om att han är svart, och hans erfarenhet i samhället är inte lik min som vit. Därför funderar jag rätt ofta på det faktum att vi har olika hudfärger. Och jag undrar ofta över hur vårt eventuella barn kommer att hantera att vara "mixed race" eftersom det verkar vara förvirrande för många som är det.

Om vi skaffar barn kommer vi dock att se till, precis som ni, att barnet får lika mycket erfarenhet från hans kultur (släkt osv). Det är otroligt viktigt.

Yaye, vi har inte åkt än. Jag har hört att barnet inte kan ta alla vaccin förrän det är fem år, och att åka till Uganda ovaccinerad rekomenderas inte.
Dessutom är det lite oroligt i Uganda, krig i norra delen och mycket kidnappningar och mord i huvudstaden (i södra delen). Därför känner jag att jag vill att min son ska vara så stor att jag kan "tala förstånd" med honom, att han verkligen förstår hur viktigt det är att han inte lämmnar oss ur sikte.

En annan sak som påverkat mig i detta är att jag träffade en kille en gång, vars lilla dotter dog i malaria då hennes mamma (de var skilda) tog med henne till Gambia. Jag vågar inte ens tänka tanken fullt ut... Men visst finns det många exempel på hur allt gått jättebra också. Min sons pappa är ju helt och hållet uppvuxen i Uganda, och han har ju klarat sig utmärkt!

Kul att du frågar något där vi som föräldrar till dessa barn kan ha utbyte av varandra! Hoppas det blir mer sånt i den här tråden.

CDot, jag håller med. Jag skaffade barn med Ronnie för att jag älskade HONOM, inte hans hudfärg. Men den har ändå betydelse.

Till exempel har jag skämts över min vita hudfärg nästan hela mitt liv, men inte nu längre. Och det är min sons och hans pappas förtjänst. Är det fel?

Oj, kanske ska förtydliga att jag inte bara skaffade barn med Ronnie, jag var ihop med honom, och gifte mig till och med, för att jag älskade honom.
...älskar honom fortfarande, även om mycket har kommit emellan och förstört.

Systerduktig,
"Till exempel har jag skämts över min vita hudfärg nästan hela mitt liv, men inte nu längre."

Så du skämdes alltså över din hudfärg när du först träffade din (ex)man?

Systerduktig, tack. Ja, jag tycker det är jätteroligt med en sådan här tråd- känner att jag har massor att fråga er och dela med er andra som lever med en afrikansk kultur så nära.

Min dotter har precis slaggat in på min rygg, så nu har jag lagt över henne i sin säng. Bär ni era barn på ryggen ochså? Jag och min dotter tycker det är super! Kan inte förstå varför inte det sättet att bära har fått mer genomslag här i västvärlden- jag menar det är ju många som bär i alla möjliga och omöjliga sjalar här! Men bär du på ryggen har du ju händerna fria, barnet sitter bra och man skonar själv ryggen( jag har aldrig fått ryggont, fick det däremot av babybjörn!). Vad säger ni?
Nu har jag även lagt ut lite bilder på min lilla älskling=)
Yaye