BIM v. 7

Hyacinth - när jag får de tankarna brukar jag tänka på hur många barn det faktiskt föds varje år och hur många som blir gravida. På något sätt hjälper det mig att veta att det inte är till för en exklusiv klick enbart. Sen är det ju en del som ska stämma också! Rätt ägg, rätt spermie... Helt plötsligt kommer det att stämma och man kommer nog bli rätt förvånad när det gör det!
Vet inte om det hjälper dig, men det hjälper mig att tänka så.

Ta en titt på Kunskapskanalen ikväll och se vad de säger. Såg lite från ett program där om detta förra året och det var väldigt bra!

Känns som om det blir en del plus i den här tråden nu!

Det lät intressant Ska nog kolla om det fortfarande håller på efter scouterna..

Tack Tinkerbelle! Jag ska försöka tänka positiva tankar! Och räkna med att jag är bänkad framför Kunskapskanalen ikväll!

Tack för tipset Tinkerbelle!

Hej tjejer! Har inte kunnat vara här på ett tag pga. datorkrångel. Snacka om att jag fått abstinens efter er! Men nu har jag fått min välbehövliga dos iaf. Hehe

Sitter å väntar på ÄL. Känner mig oxå rätt pessimistisk denna gången, var så jobbigt att skena. Fast samtidigt är det nog rätt bra att inte hoppas FÖR mycket, känns som man blir mer avslappnad nu.

Sen har jag en massa strul på jobbet oxå, vet inte vad det beror på, men får sån fruktsansvärd ångest bara jag ens tänker på att gå dit. Vill inget hellre än att säga upp mig, men vet inte om vi skulle klara det ekonomiskt, speciellt med bebbe planerad... Fy, vad ska jag göra?

Precious Alva - Jag känner också att jobbet känns pesten men med tanke på att vi hoppas på bebbe i år (hoppas kan man ju alltid) så försöker jag härda ut. Med tanke på att man ska vara mammaledig sen ett tag hjälper mig lite. Jag tycker att det är svårt att koncentrera mig på jobbet när tankarna bara snurrar i huvudet...

Å jag vill ha ett jobb..Men vem vill panikanställa en 40 åring?
Haft eget företag nu i 2 år..i princip utan lön..undrar just hur fk fungerar..aja får väl ringa dit!

Hoppas att ni får det bättre på era jobb!

Hej Precious Alva - kul att se dig igen! Känner igen det med jobbet, tyvärr så var det för mig på mitt förra ställe pga att det var dålig ledning vilket påverkade stämmningen... Mår du dåligt att du vantrivs och får ångetst tycker jag att det enda raka är att sluta. Varken du eller din familj kommer må bättre för att du stannar kvar!

Skenisheten har jag börjat se ett litet varannan gång mönster i.... Varannan månad är man super skenis och nästa månad känner man inget(vilket givetvis tyder på graviditet )

Hoppas det reder sig för dig!!!! *kramar*

hyacint, har försökt tänka så med, men det hjäper inte. Har

dessutom börjat känna att jag vill bli hemma-mamma och vara hemma med barnen hela småbarnsåren. Det känns så fel att jag ska arbeta med andras barn, medans andra får betalt för att ta hand om mina barn. Har redan missat så mkt av min sons uppväxt.

Diskuterade detta med min sambo och han sa att jag ska vara hemma om jag vill det, men jag ser att han oroar sig för ekonomin oxå. Är nyfiken på hur andra gör, som är hemma på heltid med barnen, har alla de en partner som tjänar multum? Varför kan det inte finnas en mammalön?

Det enda som känns viktigt för mig är att få vara hemma och ta hand om barnen, vårt hem och våran familj. Kanske låter gammalmodigt i vårt jämliktsträvande samhälle, men jag har inget som helst intresse av att göra karriär, lr. ens jobba överhuvudtaget. Vill bara få ta hand om mina barn...

Jag har alltid vart hemma tills barnet blivit 2 år och har nu, i princip, inte känat en penny på 2 år så..Min gubbe är ingen höginkomstagare, ligger väl på medel..Det man tjänar in är ju barnoms avgift, bensin, att man lagar mat, bakar å sånt..

Vi går inte ut ofta..förutom ut men det är ju gratis ;9
Gillar avv vara hemma..sen är ju datorer ett stort intresse, hemmabyggen men int nätverk och 5 datorer kanske är lyx vad vet jag ;)