Vill inte att min dotter ska växa upp och bli "den duktiga tjejjen". Har läst en del Jesper Juul och så och insåg då att det finns andra begrepp som gör att man uppmärksammar barnet som person istället för dess prestation.
Men vad?
Behöver en massa tips på vad man kan säga istället för "Åh vad duktigt". Är så jämrans less på det... Försöker och försöker, men tillslut hamnar jag i duktig-träsket igen....
Tänkvärt!
Intressant tråd, har funderat en del på detta, särskilt det här med hur man uttrycker sig till killar resp. tjejer (har både och). Men har ni något tips ang. detta... Sonen och jag hjälptes åt att städa undan leksaker. Något kom emellan och jag blev avbruten. Han fortsatte själv utan att vi pratat om det och hade plockat undan i stort sett allt och travat lådorna på plats i sitt rum. Använde nog duktig-ordet när jag berömde honom för att han fortsatt städa undan allt själv. Något tips på hur man kunde formulerat sig annorlunda?
Hewa: "Å vad bra att du städade klart! Vad fint det blev!"
Fast jag tycker nog att just det var duktigt.
hewa - nämen OJ! så fint det blev här! Titta, nu kan man ju gå utan att snubbla på alla sakerna! till exempel. 
Prata om hur fint det ser ut när det är städat och hur praktiskt det är att slippa ha alla sakerna framme.
Själv har jag inte läst J.J´s böcker, men jag tänker göra det eftersom han verkar vara en allmänt klok människa. Jag tycker inte heller att man är duktig bara för att man äter upp sin mat - man MÅSTE äta, annars dör man ju!
Och ja, jag har också problem med att förklara åt svärmor hur vi tänker... Fast jag resonerar såhär: Hon har följt våra instruktioner till punkt och pricka, hon säger aldrig NEJ, FY eller dylikt, hon har bara varit en ängel. Så när sonen kommer till hennes kan han gott få höra hur duktig han är, det tar han inte skada av!
Fast ibland måste man ju bara få tycka att de är duktiga! Det får ju inte gå till överdrift så att man aldrig säger att de är duktiga. Det man ska passa sig för är ju sånna saker som exemplet när barnet åker rutchkana, då är den inte duktig utan har roligt och man ska bara bekräfta att man uppmärksammar barnet. Men ibland måste de ju få vara duktiga också! Städar de hela rummet själva så kan de väl få vara duktiga beroende på ålder såklart! Tar min dotter som är två på sig kläderna själv så tycker jag hon är duktig och säger det också till henne!
Ang. maten så tycker itne jag heller man är duktig när man äter upp maten 
Men att städa rummet och klä på sig är ju saker som faktiskt är nödvändiga - man MÅSTE klä på sig när det är -30 ute. Då är det inte duktigt, bara något man gör för att det är nödvändigt.
Snarare kan man väl säga att det är BRA att hon kan klä på sig själv, så slipper du göra det.
Bra tråd - jag försöker verkligen tänka på att inte hamna i "duktig flicka"-fällan med ALice, och jag tror faktiskt att jag lyckas rätt bra, men det är bra att påminna sig själv.
Men jag ser å hör inget värre än när man klappar i händerna hysteriskt samtidigt som man säger åååh vad du e duktig, blä.
Verkar så ... jag vet inte. (min åsikt bara)