laven skrev 2007-02-06 19:00:30 följande:
Varför det? Det är ju inte trist att få höra att man är duktig emellanåt...
Nej, det är säkert inte fel att få höra att man är duktig
ibland. Den som
presterat något kan verkligen ha varit duktig.
Det som blir tokigt är när vi vuxna lite på rutin använder "duktig" som enda berömmande adjektiv och därmed skapar illusionen av att allt är är prestationer som skall bedömas på duktighetsskalan. Kan en treåring rita huvudfotingar, leka eller gunga på ett "oduktigt" sätt? Är man duktig när man äter, sover hela natten, plockar undan efter sig när man lekt etc.?
Problemet uppstår ju när vi ger barnet en uppfattning om att det måste vara "duktigt" för att bli uppskattat (beröm=duktig=uppskattad). Och tyvärr gäller detta främst för flickor, eftersom de även efter småbarnsåren förväntas vara "duktiga" - prestera bra i skolan, vara hjälpsamma etc.