• snart tre

    And more löööve for all of us

    Ny tråd igen för oss njutningsglada tisdagsföräldrar som hängt ihop länge. Nu ser vi fram emot våren och sommaren...

  • Svar på tråden And more löööve for all of us
  • Marvelina

    Ja tjejer, nu har jag tröttnat på f*n allt som har med sjukvård att göra!

    Informerade era bm om hepatos när ni var gravida? Hur fasen ska man veta allt egentligen? Nu verkar det som om jag har det - ska in och ta prover imorgon (bråttom sa bm, men jag har ju redan haft detta i ett par månader!). Trodde det var någon sorts svamp eller något jag fått när vi simmade, denna extrema klåda under fötterna och i händerna, men även på benen. Nej, det kan tydligen vara leverinsufficiens som ger förhöjd risk för prematurbörd (19-60%) asfyxi under förlossningen (22-33%) och intrauterin fosterdöd (1-2%). Vad i h-e det kan ju har orsakat Elliots syrebrist alltså!!

    Blir så j-a ledsen på allt - hur fasen ska man kunna veta allt man uppenbarligen behöver veta för att ta sig igenom detta? Hur svårt är det för bm att nämna en sådan sak som något man bör vara uppmärksam på?! Nu är jag himla trött på Mama, men hade det inte varit för att jag läste om Pernilla Wahlgren så hade jag väl aldrig tänkt på saken! *suck*


    marvelina - not new and definitely not improved
  • snart tre

    Marv: Vad sur jag blir - förstår att du blir förbannad. Jag fick aldrig någon sådan info från min BM i alla fall - däremot hade jag lite småkoll på det ändå eftersom jag var jättesjuk med just leverrelaterad klåda innan jag blev gravid. Men som sagt - ingen info från BM. Fast jag hade ingen aning om att det kunde orsaka asfyxi under förlossningen - det var ju det G höll på att drabbas av.

    Var går du någonstans?


  • Marvelina

    På niomånader.se står:

    "En rapport som undersökte mer än 1000 fall av hepatos visade att risken för dödföddhet/komplikationer vid förlossning var 10%"


    marvelina - not new and definitely not improved
  • Tempo

    Marv - förstår att du blir sur! Jag har heller aldrig hört talas om det eller fått information från BM. Generellt tycker jag att man lämnas till alldeles för stor del utan informaton och att man får ta reda på det själv. Det är ju inte alla som är inne på FL och hör sig för... Hoppas det går bra för dig!

    Jag måste be om lite råd, hoppas att ni inte misstycker att jag blir lite "intim". Var hos läkaren idag för att diskutera min kommande förlossning, snitt eller ej. Han var väl utifrån min historia inne på ett snitt men efter gynkoll konstaterade han att alla vävnader var läkta och allt så fint ut (ska man ta det som en komplimang? )Eftersom jag fortfarande är så tveksam bestämde han att skicka en remiss till Aurorakliniken. Har någon av er erfarenhet av dem? Jag har fått för mig att de främst är till för förlossningsrädda och att de kan få hjälp med sin rädsla. Så är der ju inte riktigt för mig, jag är inte alls rädd för förlossningen, jag vill enbart ha en medicinsk bedömning. Läkaren sa ju som det var, det går aldrig att garantera att inte samma sak händer igen. Och om nu allt är läkt och fint i underlivet, då kanske man ska vara glad för det och inte riskera att förstöra det igen? (Johan är väldigt mycket inne på denna linje )Som ni hör lutar jag mer åt snitt nu. Hur skulle ni resonera? Vet att jag bara ältar detta med er och ni har redan varit så gulliga att svara. Tack i alla fall för att ni lyssnar!

  • snart tre

    Tempo: Jag tror alla som funderar på snitt måste gå hos en Aurora. Det sade min BM när jag tog upp mina tankar kring ett planerat snitt nästa gång. Det verkar helt enkelt vara rutin inför ett snitt. Jag tycker det är supersvårt att råda dig, men känner du dig osäker och inte vill riskera något så tycker jag inte att du ska vara "rädd" för ett snitt eller känna dig som att du inte föder på riktigt. Hur du mår (nu och efter förlossningen) är minst lika viktigt som att bebisen mår bra.


  • Marvelina

    Tempo: jag sitter ju i en liknande sits. Jag tror att det mer handlar om vilken "noja" man har värst, om man nu kan kalla det noja.

    Jag är mest rädd för komplikationer med livmodern eller snittläkning. Det är mest för att jag sett för mycket ER och tror att jag ska förlora livmodern. Inget logiskt, liksom. Varför vet jag inte, eftersom jag ju borde vara mest rädd för ny förlossningsskada hos barnet. Därför tror jag att jag inte väljer snitt. Å andra sidan så kanske det blir det ändå om det är hepatos...

    Allt kan gå snett vad man än väljer, och det finns ju inga garantier, men det är nog en hjälp att känna att man går in i det så lugn som möjligt. Och det betyder väl att man måste välja utifrån det man är mest rädd för och försöka hantera det. Hoppas att du kan komma fram till något som känns bra.


    marvelina - not new and definitely not improved
  • Tempo

    Tack S3 - för bra info och gulliga ord! Du har helt rätt, jag måste inse att det kommer blir en jättefin förlossning oavsett hur det blir. Johan är helt inne på snitt men det är ju mitt beslut, det föstår ju han också såklart. Vet inte riktigt vad det är som gör att jag inte släpper tanken på en vaginal förlossning, tyckte bara det var så häftigt och mäktigt! Men det tycker ju flera av er som fött med snitt också! Tack igen...

  • snart tre

    Jag önskar jag vågade föda utan snitt nästa gång, men eftersom jag är livrädd för att livmodern inte ska klara en vaginal förlossning pga snittet så tar jag hellre snittläkning efteråt. Den biten gick ju bra sist och eftersom vi inte vill ha fler än ett syskon till G känns ett snitt till helt okej. Men som Marv säger - det finns för- och nackdelar med båda sätten och inga garantier.

    Tempo: Hoppas du hittar rätt oavsett vad du väljer och får stöd i den processen. *kram*


  • snart tre

    Ja, och så är jag ju dessutom skraj för att det ska bli komplikationer igen. Jag vill vara vaken en gång i alla fall och få ta emot mitt barn - inte vakna, halvgroggy på uppvaket och få ett diffust besked om hur det gått. "Vi tror det gick bra"????


  • Marvelina

    Jag undrar f.ö. varför man är som man är Alltså, det var ju en tråd nyligen om snitt och där hade ju du S3 skrivit och du hade egentligen inga problem efter ditt snitt, och de flesta jag känner hade inte heller det, förutom smågrejer som bärförbud i ca. tre veckor (4), fult ärr (2) och ont i snittet ca. tre månader efteråt (1). Ändå påverkas jag inte av de bra berättelserna utan skräms bara av de dåliga. Det är ju skitskumt och irriterande! Vaginala förlossningar däremot, då har jag ju till att börja med själv haft en mardrömsupplevelse, för att inte tala om alla andra man hört om, men ändå är jag inte rädd för det. Det måste ju vara att man är hjärntvättad av "jordemorsbilden" eller något?!

    Som sagt, skumt är det.  


    marvelina - not new and definitely not improved
Svar på tråden And more löööve for all of us