Karriärsmamma?

Mitt nya jobb innebär inte så många resor, men annars beror det ju på vart man åker Europa kan man ju ofta klara över dagen. Maken reser på Ryssland, så det är svårare, han har ju tidsskillnad och Moskvatrafik att knepa med. Det blir ofte tre dagar borta.

InaSthlm77: Vi ska inte heller gå ner på deltid då vi båda är övertygade om att det blir som du säger, mindre pengar men lika mycket jobb. Att bestämma veckor i förväg låter som en kanonbra idé. Då vet man ju från början vems ansvar det är. Vi reser båda i jobbet, min man mer och han reser ofta på Asien så det blir åtm 4 dagar borta, och ofta nästan en vecka för att det ska vara lönt. Om ni båda ska jobba heltid och ha på dagis, hur ska ni lösa hämtning/lämning? Vi har pratat om att göra så att man varje dag har antingen hämt eller lämn så att man jobbar sena eller tidiga dagar så att säga. Vi tänkte bestämma dessa dagar från början så att det ska gå att planera möten mm.

Min man har absolut inte högre tröskel hemma än jag snarare tvärtom så han plockar nästan fortare än jag:)

Vi vet inte riktigt hur vi ska lösa dagis, just nu bor vi nära min svägerska och hennes familj. De har en dotter som är lika gammal som vår. Vi kommer nog att dela upp hämtning och lämning mellan oss fyra föräldrar. Tyvärr pratar de om att flytta och då blir det nog au-pair, det är den enda lösningen jag kan se...

Härligt att höra att vi har hittat så ordningsamma män!!

Jag går faktiskt ned i tid, vi ska testa med 70% och se hur det funkar. Jag vill ju ta ett par poäng till och vår nya VD är för att man arbetar på sin arbetsplats. Dvs, lite bakåtsträvande, gillar inte flexibilitet...
Att M dessutom arbetar utomlands jämt gör att det blir för mycket i början. Han har startat ett pensionssparande till mig och det var ju lite omtänksamt iaf, han försöker vara förstående till att han ibland sätter mig en en ganska taskig sits.
Sedan är det kanske lite udda men en nioåring behöver lite tid med mamma också. Det händer ofantligt mycket även i den åldern. Dessutom börjar man redan nu se ruggiga tendenser till ojämlikhet. Mina döttrar ska inte ta skit!! Aldrig!!
Så man försöker finnas även lite där. Allra bäst pratar vi om kompisar, killarna i klassen osv när vi sticker iväg och fikar eller handlar lite.

Vi är inte klara med löneförhandlingen än på jobbet, är det bara jag som tycker det är lite kymigt..?
Gillar inte att löneförhandla för mig själv. Att jag dessutom sitter på motpartssida när andra löneförhandlar gör att jag känner det som om jag kan alla argument fast bakvänt och det gör att det tar emot lite. Jag har lite svårt att vara tuff där. Sjukt egentligen eftersom jag kan genomföra en uppsägning utan att gruva mig för mycket. (Även om det är allt annat än kul och kanska komplicerat också, det är ju människor och familjer inblandat...)

Hej Humma,

har inte så mycket att göra på jobbet idag. Semesterarna har slagit ut nästan all aktivitet och sen går jag på semester på fredag...

Ni är inte klara med löneförhandlingarna för i år??? Hoppas att du får retroaktivt? Om det är till ngn tröst så hörde jag att läkarna nu fick sin löneförhöjning,som har förhandlats sedan två år tillbaka!

Vad är det du ser dina döttrar råka ut för? Jag ser det som min stora uppgift att göra min dotter (och framtida barn) till lyckliga och harmoniska personer, och då ingår i högsta grad att ingjuta att de inte är sämre eller ska ta skit pga kön.

Som mamma måsta man jobba stenhårt med sina söner också, så att de känner sig säkra i en mansroll som är jämlik.

Jag skulle eg ha löneförhandlat för egen den per den 1 juli i år men har inte kommit mig för att ta upp det med min chef än. Gick på mammaledighet den 1 maj och beräknar vara tillbaka den 1 jan 2008. Så länge jag är föräldraledig gör ju en högre lön ingen som helst skillnad och det känns lite sådär att förhandla mitt i en föräldraledighet. I normala fall har jag inga problem att förhandla.

Humma: Håller med dig att det känns lite konstigt att ens personal löneförhandlar med en. Man får en lite kluven roll tycker jag när man är mellanchef. Har också varit tvungen att säga upp flera i min personal och det gick eg bättre (även om det är hemskt att behöva påverka familjer på det sättet). Men svårt med de situationer där man ibland sitter på ena sidan bordet och ibland på den andra.

Funderar också mycket över hur jag ska agera för att min son ska bli en stark jämställd man. Hur jämställd man än vill anse sig vara så finns det roller i alla förhållanden. Gäller väl bara att försöka att bli medveten om dem......

InaSthlm77>> Vad jobbar du och din man med? Jag kan inte jobba hemma så mycket men min man kan, i perioder, men jag törs inte lita på att vi kommer att kunna fixa hyfsat korta dagisdagar utan att gå ner till deltid. Däremot tror jag att vi kommer att öka på arbetstiden allteftersom barnen blir äldre. Men det är ju knepigt det där.....risken kan ju, som du skriver bli, att man har lika mycket att göra med under kortare tid.

"Funderar också mycket över hur jag ska agera för att min son ska bli en stark jämställd man. "

blir lite ot nu, sorry, men kan inte låta bli att svara..

- en bra jämställd pappa är ju en fördel
- en jämställd mamma likaså! (och inte nån som skulle *vilja* vara det, utan faktiskt är det)

förebilder är en bra väg tror jag..

- engagera barnen i hushållet från de är små, vara med vid matlagning, tvätt, stryka o allt även om det bara är lek. så blir det något naturligt liksom.

apropå löneförhandla har jag funderat mycket på det. Jag har fått en hel del attraktiva erbjudanden från andra jobb på sistone, med rediga löneökningar. samtidigt har jag tyckt det varit svårt att förhandla nu när jag varit hemma så mycket, jobbat deltid mm..

vad säger ni andra? kan man löneförhandla fast man är mammaledig/deltidare och planerar hm nästa barn...?

alltså jag menar förhandla på det jobb jag nu har. jag vill nog stanna ett tag.