visparnas tråd # 6

Just så är det här. Tröttsamt med matvägran (som hon ärft av M).Urk... frukt o mat (okej mangochutney är ju gott men banan o lasagne Hm... ) Men alla knep som funkar tages tacksamt emot.

Och nu leker A med snusdosan ja den går inte in i testcylindern i alla fall . Och tänk att stengolvet alltid är så mycket roligare - finns det en springa mellan två filtar på 2 cm så är det där hon är . Och lister är kul också...

Ho hooo?

Nähä här vare tomt,  natti natti då!

Hej Zynk! Jag är här, fast hamnade i en som vanligt korkad tråd där alla kastade skit på TS... en vanlig kväll på fl alltså...

Fast det är jobbigt när "favoriterna" är borta...

Det är svårt att söka och få upp VISP-tråden. Istället får man förslag på konstiga trådar där en visp är avbildad i photoshop eller en visps användning i matlagningen. På tal om detta jag tycker också det är lättare att få C att äta gröt (jag gör ju egen mannagrynsgröt och havregrynsgröt) än att äta mat. Jag försöker vara tålmodig och tänka:
Okay han åt inte så mycket som jag ville men han åt en del i alla fall. Han får i sig allting han behöver via mammamaten så jag behöver inte vara orolig för det. Dessutom handlar det om "tillväjning av mat" och inte "avvänjning av bröst" - tids nog kommer han äta mer mat och mindre mjölk.

Slutligen försöker jag intala mig själv att jag är knäpp som tror att han plötsligt ska vilja äta fast föda (villket han har övat att göra hela två veckor) när han i hela sitt liv tidigare har ätit mammamat.

Vet inte om det är något tips - men det hjälper mig när jag känner mig lite frustrerad över att det inte (alltid) går lika smidigt som jag tänkt mig.

hej!
Har också lite trubbel med maten.... ja ammningen då. Här är det gallskrik nästan jämt nu för tiden. Han ammar bra ett tag och sen gallskrik. Får lugna ner honom och försöka igen osv osv, om och om igen. Det är bara på natten han inte blir så för då somnar han om. Finns ingen logik i det hela. Inte om man tar honom tidigare eller senare, inte om han får rapa osv. Samma sak med flaskan igår. Det skrek han också på (kändes iof lite skönt så att det inte enbart är mig). Förut var det bara på kvällen men nu nästan hela tiden alltså. Det är som att han sover och skriker. Alltså blundar och är okontaktbar. Har han ont eller är det bara nåt psykiskt? Blä det är jobbigt och inte är man så sugen på att amma offentliget heller. '

sorry ego

Joyce: Kan han vara för hungrig för att sova och för trött för att äta? C är så ibland - jättejobbigt men när jag kom på det gjorde det åtminstone inte lika "ont" att han skrek. Det enda som funkar på C är avvakta och distrahera - och se till att han äter innan han blir trött (lättare sagt än gjort om han vaknar och är hungrig innan han är utsövd). Jag brukar tänka att han kanske inte vet själv varför han skriker utan bara känner en obehagskänsla och att det är därför han inte vill äta - trots att han är hungrig. Jag själv blir ju ofta på dåligt humör innan jag förstår att jag är hungrig så då är det kanske inte så konstigt att han fungerar likadant.

Vi flyger flygplan och härdar ut när det blir så - förr eller senare äter han ändå från bröstet eller somnar i sängen med nappen i munnen och mammas hand (skulle vilja skriva mamma/pappa men det vore osant) på huvudet.

Joyce: En tröst i sammanhanget är att detta händer mycket mer sällan för varje dag som går - det känns som att ju äldre han blir så blir också hans toleransnivå bättre Så, som så mycket, det gäller att härda ut i vetskap om att det blir bättre!

Ja Mirren, kanske är det nåt sånt! För han verkar få svårare och svårare att somna nu. Man ser ofta att han är trött men verkar ha svårt att slappna av. Men det låter rätt likt det du beskriver. Flygplan är faktiskt en av de få grejer som funkar, det och ibland att ligga på skötbordet. Jag tror egentligen inte heller att han har ont nånstans, då skulle man ju inte kunna distrahera bort det, eller?

Låter ju skönt att det blir bättre med tiden iaf. Jag får väl härda ut för tillfället och hoppas på det bästa.

Joyce: Precis så tänker jag också - går det att distrahera bort gör det inte ont! Sedan har jag ett till knep - jag tänker i termer om vad jag gjort -och inte i termer av resultatet av det. Jag kan inte styra över vad min sex månader gamla bebis känner - men jag kan göra mitt bästa och allt jag förmår för att han ska ha det bra. Hjälper inte helt, men delvis i alla fall. Sedan brukar min sons gudmor säga (hon har haft två dödssjuka barn som hade hemska smärtor) att ett vilt skrikande barn i alla fall har det bättre i famnen. (De hade gjort någon vetenskaplig studie på stresshormon om man håller bebin resp om den ligger själv).

Så även när han skriker som värst brukar jag tänka på att han åtminstone mår bättre än om han skulle ligga ensam och skrika - och det gör mig lite bättre till mods.

Morn!

Igår köpte vi nytt matbord som nu står i köket där vi har golvvärme så nu slipper vi frysa om fötterna och Alva stortrivs på klinkergolvet. Förut har vi haft ett högt barbord som ingick när vi köpte huset. Har dock alltid velat sitta i köket. Mysigt! Å nu kommer M hem från jobbet .

Joyce: Jobbigt med amningen! Styrka till dig ! Har tyvärr inga tips. Kanske amningshjälpen har? Undrar om han sväljer luft? Ja rapning har vi ju redan snackat om nyss.
Jag tycker aldrig man blir riktigt klok på di smao...

Mirren: Jag är inte orolig att Alva får för lite mat: Det är bara tålamodskrävande. Och sen vet jag att hon blir gladare om hon äter mer och då vill jag inte på detta stadium ger mer ersättning utan mat.
Det låter som om ni kommit jättelångt med maten ju! Sen när vi börjar med mer mat ska jag testa med mer smak o kryddor - det gillar väl C?

Alva går kräftgång så nu är hon inte i köket längre.