• Anonym (ledsen)

    dumpad

    har blivit dumpad efter 10 år för en annan kvinna han bara känt några veckor,fattar inte hur den som står mej närmast i livet kan göra så mot mej?det gör så ont,hur går man vidare???

  • Svar på tråden dumpad
  • Who knows

    Skönt att det gick bra igår Tjosan, har tänkt mkt på dig
    Kram

  • Black roses
    Tjosan skrev 2008-08-24 17:40:20 följande:
    Men det värsta är att jag tror att denna man jag har är "the one and only". Kommer inte finnas någon som honom. Han är allt och har allt man kan önska sig. Han vet ju inte själv varför han var otrogen. Han vet inget just nu. Han ska titta på ett radhus ikväll. Men ändå känns vi närmare varandra igen. Vet inte om jag vill att han ska flytta, men kanske bra att pröva att vara isär. Men vill ju inte egentligen. Hatar allt det här. Det är så svårt. Är så rädd att han försvinner.Annars gick det bra igår. Vi var ute och hade ganska kul. Men roligare har jag haft. Bara jag och killar. :)
    Mitt ex VAR the one and only...Trodde jag... Men jag levde i en lögn... Idag är vi vänner, vi har ett barn ihop, men jag vet att jag bedrog mig själv förut... En inte alltför liten otrevlig sanning att upptäcka om sig själv...

    Och tro mig, hade jag vetat då, det jag vet idag, så hade jag inte ändrat ett dugg, förutom tiden som jag bet mig fast vid att han var the one..

    Mao det finns en fortsättning, och det enda du behöver vara rädd för, det är att bli älskad fullt ut...

    Mvh M G
  • Tjosan

    Men jag tror ju inte att jag kan eller vågar älska någon så mycket igen. Och ingen kan älska mig när jag inte älskar mig själv.

  • Who knows

    Mitt ex var oxå mitt livskärlek
    Men det fortsatte inte så, nu väntar jag bara på att träffa min nya prins
    Det är inte förrän man har brutit upp och kommit igenom det som man ser skavankerna på sitt gamla förhållande...
    Man blir ju inte tillsammans med någon med avsikten att det inte är ens stora kärlek så när det rasar så är det ju inte underligt att man mår skit!
    Sköt om er, kram

  • Black roses

    Du är jag för 4 år sedan... Jag sa och tänkte exakt detsamma.... Det var en sanning, då.. Men vet du vad?? Löjligt men sant, var dag utan honom, är en dag tillbaka till dig själv...

    Det är hans negativa attityd som sänker dig, därför tänker du så.. För din skull, samt för dina barns skull, måste du inse detta och finna styrkan att resa dig upp...

    Vill du höra en intressant detalj??? När jag reste mig upp, och började finna mig själv, då fick minsann exet upp ögonen för mig igen, han ville att vi skulle försöka igen.. Jag tog mig en funderare, för visst var det frestande att återvända... Men jag tittade på min son och insåg att nog för att jag riskerade att bli sårad, men än värre var, mina barn skulle behöva genomleva detta en gång till... Det gjorde att jag inte föll tillbaka, de skulle inte behöva bli sårade igen...

    Mvh M G

  • Tjosan

    Min man är just nu och tittar på ett radhus. Ena stunden känns det bra. Men just nu har jag bara panik. Hatar att vara själv.

    Ja framtiden får väl visa vad som händer här. Om det kommer bli vi igen eller om jag för alltid kommer vara själv. Känns inte som det finns någon framtid. Tuiden har bara stannat upp. Och det känns inte bra. Vet inte hur jag ska känna för jag känner allt på samma gång. Det bara snurrar i huvudet. Ena stunden har jag så elaka tankar så jag blir rädd för mig själv. Andra stunder bryr jag mig inte om något utan är bara likgilltig. Och sedan i nästa vara så känslosam och bryter ihop. Förstår ni hur jag menar?? Jag förstår ju knappt mig själv.

    Måste få barnen i säng. Vi kanske hörs senare.

  • Who knows

    Tjosan
    Jag förstår dig och det är så mkt blandade känslor att man som du säger blir lite rädd. Men låt känslorna komma och gå och du behöver inte stanna upp och känna på varje känsla, ibland kan du bara låta dem passera...
    Kram

  • Anonym (ledsen)

    Meko Gica,vilka kloka ord,jag tar till mej det du säger och läser det om och om igen!idag är första dagen jag vaknar i min nya lilla lägenhet(har bara kört saker förut)och jag är glad,en ovanlig känsla nuförtiden!fast jag var väl inte så glad när jag levde med honom heller alla gånger förstås !kommer säkert att ramla ner i mitt svarta hål igen många gånger,men just nu njuter jag av att må bra en liten stund iallafall!kram!

  • Tjosan

    Lycka till med ditt nya hem TS. Om du ramlar i det stora svarta hålet till och från, så får vi hjälpa varandra att ta oss ur det.

  • Who knows

    Härligt att vakna glad TS
    Ja, det där svarta hålet, där trillar man i i baland, men med tiden blir man en hejare på att kravla sig upp
    Och vi hjälper ju varandra
    Kram