Detta är del åtta i tråden för oss som länge kämpat tillsammans mot barnlösheten. Flera av oss har lyckats, ett antal små VIHPS har fötts, andra är på G. Många fortsätter att kämpa, någon har lagt ner verkstaden för tillfället och någon satsar på barn genom adoption...
OAVSETT VAR VI BEFINNER OSS NU KOMMER VI FORTSÄTTA HÄNGA IHOP, STÖTTA OCH PEPPA VARANDRA PÅ LIVETS SNÅRIGA VÄG. FÖR VI HAR BLIVIT VÄNNER UNDER FÄRDEN, GODA VÄNNER!!!
CC:
Ja, det är inte lätt att veta sina rättigheter som "Bonusförälder" men att hålla sig i bakgrunden är inget jag strävar efter. Hans dotter bor hemma hos oss och då är det lika mkt mina regler som hennes pappa som gäller. Jag kan förstå att det är känsligt som förälder när någon annan "lägger sig i" men väljer man som förälder att bo ihop med någon annan än barnets andra förälder så måste man även vara beredd på att inte ha "ensamrätt" vad gäller sitt barn hemma hos sig. Hemma hos sig själv är ju även hemma hos någon annan. För mig är det turligt nog inga problem när lilla E är hemma hos oss, jag retar mig mer på hur relationen mellan E:s föräldrar ser ut.
Vi pratar iaf om det jag och A (för att jag klarar inte av att inte säga något när jag tycker vissa saker är diskussionsvärda) men det är inte lätt. Tur nog har jag Maskros att prata med dagligen och hon är ett stort stöd för mig. Vissa saker tar jag bara med henne och inte med A för att få "prata ur mig" lite.
Caribe: Förstår att ni haft en tuff helg men jag tror det blir lättare för dig att andas nu.
Både jag och Maskros tycker att livet utan behandligar är väldigt skönt även om det innebär att chansen att bli förälder minskat till obefintlig känns det som utan klinikförsök.
Tickan: tack för dina ord! Klok vet jag inte om jag är men jag är erfaren (som alla andra härinne på tråden).
Aggis: Fint av dig att vilja bli äggdonator! Det kan förhoppningsvis få en annan kvinna att bli mamma och slippa fler jobbiga misslyckade försök, får tyvärr är det så livet ser ut för oss som inte lyckas med försöken.
Cah, efter att ha haft egna hemska erfarenheter så kan jag säga att det viktigaste från barnets synpunkt är att bli älskad och accepterad av den nye bonusmamman och om man klarar dom två sakerna så har man kommit långt! Däremot måste det vara jätte jobbigt att alltid behöva ha kontakt med mannens ex fru pga barn ihop speciellt om man inte riktigt kommer överens!
Ja det känns väldigt befriande att jag inte ska göra ett till IVF försök 
nu skall jag satsa på äggdonation fullt ut
Aggis fint av dig att vilja bli äggdonator det är det ända jag är lite ledsen för att jag måste åka till Finland och göra ÄD jag skulle hellre vilja göra det i Sverige. Känns hemskt att ens eget land inte tillåter det som grannlandet tillåter.... nu gör dom i och för sig privat ÄD i Umeå upp till 43 års ålder, men då måste man ha sin egen donator pga långa köer!
Vi pratade om det i helgen att det är verkligen fantastiska kvinnor som kan tänka sig donera ägg, själv har jag aldrig hört talas om det innan jag drogs in i ivf svängen!
Kram Kram
Cah: När jag skrev att hålla sig i bakgrunden menade jag ju inte att strunta i allt Vad jag menar är att barnet har 2 föräldrar och de är dessa som ska bestämma hur barnet ska uppfostras. Tex läggtider, vilket dagis/skola, hur läxläsning ska skötas osv. När det sen kommer till att barnet bor i ett hem där även du bor så har du självklart rätt att vara med och bestämma reglerna hemma. Hur man är hemma mot varandra och dyl saker.
Vet inte om jag förklarar så bra. Jag är ju på den "andra" sidan just nu och jag vet att min sons pappas fru har retat gallfeber på mig ett antal gånger genom att göra saker över mitt huvud. Ett exempel var när jag hade sparat sonens hår (han hade lite längre hår som liten) och kommer för att hämta honom hos dem. Då hade hon klippt av honom håret. Ett jävla sätt rent ut sagt utav henne. Hon gick över gränsen där. Likadant har det hänt att hon gått på kvartssamtal i skolan och inte berätta för mig. Kändes inte heller kul.
Hoppas du förstår lite vad jag menar i alla fall
CC: Jag förstår hur du menar och jag skulle aldrig göra något sådant som att klippa hennes hår utan att föräldrarna var med på det. Däremot läggtider bestämmer vi tillsammans jag och A men som sagt vi har aldrig haft något problem med såna saker. Det enda jag har sagt nej till är att hon ska sova inne hos oss. Hon har sovit bra själv sen hon var bebis så det är inga problem men jag har sagt att vårt sovrum vill jag ha för oss. Hon får gärna komma och mysa på morgonen men kvällarna och nätterna vill jag sova själv. Hon är ljuvligt söt och jag är lyckligt lottad! Igår kom hon och sa: Jag älskar dig C! Jag är så förtjust i henne och vi pussas och kramas precis lika mkt som hon gör med sin pappa.
Cah - tänk om jag hade kunnat få en sån underbar bonus mamman 
det hade varit drömmen! Jag var väldigt kärleksfull och snäll men hade en styvhäxa som var gjord av is.....
Nu har jag bokat tid på ÄD kliniken den 20 november! Vi har bokat kryssning dit fram och tillbaka dom kör ju reguljärbiljetter ä så man åker dit på natten med en båt och sen hem nästa kväll med en annan båt
Nu skall jag bara koncentrera mig på att må bra för omväxlings skull känns konstigt!
Caribe:
Kan du tänka dig och dricka Monistrol någon gång innan dess?
Cah - ha ha ha ja det kan jag faktiskt mycket väl tänka mig
Caribe, tycker det låter som om ni har fattat ett mycket klokt beslut tillsammans!!! Hopppas du kan njuta av annat fram till den 20/11 och då blir det spännande att höra hur fortsättningen ska se ut.
Caribe: Kan vi inte försöka få ihop några stycken och göra det?
Min man blev jätteförtjust i drycken så han köper alltid hem och bjuder gäster på:)