Glada sidan

Är så glad för att jag äntligen har turen med mig istället för mot mig! Är så glad & tacksam över att VI fått barnbesked!

MalleNalle - förstår att du är jätteglad. Ni måste också haft några hemska dygn...

Ja, och ni om några är ju verkligen värda allt flyt i världen efter allt ni varit med om...jag är också väldigt glad för er skull. Ni rockar!!!! Kram

Jag är glad idag för en av våra referenter har träffat soc och hon talade bara bra om oss Och så är jag glad att efter lite hot och krångel från vår sida så kommer vårt ärende (OM det blir jakande) upp i nämnden innan nyår. Jippi!

Åh Hanya, jag håller tummarna för att det bli så! Vad skönt att veta innan jul, det är ju det jag hoppas vi kommer få också!

Jag är glad för Längtansbarnen kom på posten! Hittade sedan en barnbok på loppis idag om en adopterad tjej från Korea. 10:- är ett fynd som man inte kan låta bli....

  Längtansbarnen är bra!

Måste bara skriva vad vår plutta sa idag när vi åt lunch.

Vi satt och pratade om ditt och datt när hon utbrister "Mammie! I want a sister!".

Jaha tänkte jag. "OK, why do you want a sister?"

"Mammie, I want a baby sister that you can feed and that I can carry on my back."

Jag är lite förvånad av denna plötsliga ändring för hittills ville hon bara ha en storebror. Så jag var ju tvungen att fråga mera...

"So you don't want a brother anymore?"
"Noooo..." sen lite paus och sen säger hon "You know mammie, a girl is much better to have at home!"

Men varför hon tycker så helt plötsligt fick jag aldrig reda på...

Jag är glad för att det rullar in BB hos BFA! Och hos alla andra organisationer också. Och så är jag glad för att vi stått ett år i kö redan och kanske faktiskt kan skicka våra papper i vår!

Jag känner mig glad och hoppfull idag eftersom vi snart snart snart är klara med papperssamlandet till Nigeria. Det är inte så många eller svåra dokument som krävs därifrån egentligen, men för oss har det tagit lååång tid. Vår lägenhet helrenoverades precis innan och det har bara dragit ut längre och längre på tiden med allt fixande. Nu har vi bara friskintyg och lite foton kvar att ordna. Också såklart att fylla i den formella ansökan till landet där vi ska skriva ner vad vårt/våra barn kommer att få för svenska namn... Jo, det är sant! Vi måste redan nu namnge barn som vi aldrig sett. Lite märklig situation och vi har fortfarande inte riktigt bestämt oss, men det ska bli såå skönt när det väl är ivägskickat.

Och nästa helg blir det långweekend för att fira vår ettåriga bröllopsdag... Mysigt.

bebis ja tack skrev 2008-11-12 18:14:22 följande:

Det där med namnen känner jag igen. Mina föräldrar var på väg att adoptera på 70-talet. Jag fanns redan, men det ville sig inte med syskon. Mamma och pappa hann få medgivande och ha det mesta klart för att adoptera från Korea. Det enda som saknades var just namnet på det kommande barnet. De var även tvungna att bestämma kön, fick alltså inte ange både ett pojk- och ett flicknamn. De hade bestämt sig för att fundera i en vecka, men under den veckan hann min mamma inse att mensen var sen. Min lillasyster var på väg. På den tiden ansågs det ju mer eller mindre OK att adoptera och få bio-barn ungefär samtidigt, men mina föräldrar trodde att det kunde bli lite för mycket, så de avbröt adoptionen. Nu är de morföräldrar till ett adopterat barn i stället, så cirkeln är liksom sluten.