Mina två änglar

Sitter här med tårar i ögonen när jag läser lite i tråden. Både för dina fina barns skull och för att du verkar vara en så himla stark människa trots allt som har hänt dig den senaste tiden.
Hoppas du orkar fortsätta att vara stark trots att jag kan tänka mig att det kan kännas svårt vissa dagar.. KRAM!

va kul Emma att du ej tog illa upp för att jag frågade..
Jag älskar barn över allt annat på jorden o har alltid varit barnvakt från d ja var 10-11år o så fort någon i byn där jag bodde var jag o knacka på dörren o fråga om ja fick gå ut o gå med bebisen..hiihihih.
Det är nog redan där kanske jag grundade mitt barnvagnsintresse..

Tyvärr har jag ej haft turen o kunna få de barn jag så väl önskat mej MEN jag fick en underbar dotter 1988....bara 4 år yngre än dej....o hon är mitt allt men de behöver jag nog ej säga...
När jag så skulle välja vagn va det jättejättesvårt men det blev en brio i grått...
Den blå vagnen du hade utanför huset såg jag redan från början o tänkte....stackars stackars mamman hon kommer aldrig nånsdin kunna gå ut o gå med sin lilla skatt i den...
Vet ej varför men du berör mej sååååå otroligt djupt o det känns så skönt att du finns här med oss.

Emma, har tänkt på er hela dagen idag. Kanske för att du inte mått så bra. Önskar också att det fanns nåt man kunde göra för er. Men jag kan bara hoppas att morgondagen blir lite lite ljusare...

hej ar tänkt skrivit något ganska länge men ord känns så fjuttiga.
det som hänt dina barn har berört mig oerhört.kan inte läsa eller se något om dom utan att fälla tårar.
det är sånt här som får en att tänka till.
att det kanske inte gör så mycket om min dotter rycker allt vad hon kan i gardinerna,eller om hon slänger mat i hela köket,eller om för hundrade gången ber mig berätta samma saga om och om igen.
so what!? jag har henne fortafarnde kvar.

jag beundrar dig och din styrka.
du verkar vara en underbar mamma!

max o saga finns säkert där uppe bland stjärnorna å ser stolt på sin mamma varje dag!

massa kramar anni