• emmy840508

    Mina två änglar

    Jag är en änglamamma till två små sen ett halvår tillbaka. Jag upplevde något som man tror bara finns i mardrömmar, mina barn blev berövade livet. Min snart fyraårige pojke och hans snart 2 åriga syster.
    Jag tänker använda denna sida för att skriva av mig mina tankar och funderingar. Om det är någon som tar illa upp så snälla säg till, jag e inte ute efter att röra upp några känslor.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-09-30 17:58
    Jag har tänkt på en sak ganska länge. Jag har aldrig vart troende. Alldrig trott på gud o vart ganska skeptisk till ett liv efter döden. Men efter detta....
    Jag e foirtfarande inte troende. Men, jag vill tro, att det händer nåt efter döden. Jag vill tro att Max o Saga har det bra idag, att de är tillsammans, att de inte minns det som hände, att de inte saknar mig, för att de delar livet med mig fortfarande. Jag vill tro det, o då tror jag på det. Jag tror inte att gud finns. Men jag måste tro att mina änglar är just änglar o har det bra idag. Lika bra som de hadde innan denna fruktansvärda händelse.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-08 16:46
    Länk till Max minnessida------www.tillminneav.se/showPage.php

    Länk till Sagas minnessida------
    www.tillminneav.se/showPage.php

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-08 16:47
    Vet inte riktigt varför Max sida inte gick att länka till men gör ett nytt försök.

    www.tillminneav.se/showPage.php

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-28 21:56
    Nu har jag skapat en blogg med urklipp från denna tråd. Endast det jag skrivit.
    Så den som vill läsa vad jag delat med mig av här kan gå in där, så ni slipper sitta och gå igeonom hela tråden. Jag rekomenderar däremot att gå in i tråden också. Det e fruktansvärt fina svar och reflektioner här.
    adressen är:
    www.maxosaga.blogg.se

  • Svar på tråden Mina två änglar
  • MiisPiis
    JohannaMatt skrev 2008-11-28 21:21:03 följande:
    Jag förstår nog hur din pappa resonerade där. Trösten var ju att de inte behövde vakna upp till ett stort lidande, kanske till ett liv som inte var drägligt. Alla finner vi tröst i olika saker, och det måste vara svårt att uttala sig så att ingen ska missuppfatta...detta var ju hans tankar, hans sätt att finna trösten i det att hans älskade, älskade barnbarn ryckts bort. Grät när jag såg hans plågade min, och att han försökte vara samlad och le trots det. Det är så starkt av dig att vägra låta "det" knäcka dig. Kan inte med ord beskriva hur mycket jag vill hjälpa er, underlätta er sorg. Min favoritbild på Max är den när han går balansgång (Idas sida) han ser så himla busig o koncentrerad ut på samma gång. Tänker på er. //Johanna
    Ja, och han var kanske inte ens sitt "jag", eftersom det faktiskt var rätt tätt inpå!
  • faster

    Har sett din pappa o jag vet at jag tänkte då de skrev att du började på att vakna....ojojojoj stackars honom..först har han mist sina älskade barnbarn o hans dotter kämpat fram o tillbaka..NU vaknar hon äntligen sååååååååååå skönt o underbart att hon komer att bli någorlunda återställd......och......nu måste vi berätta för henne vad som hänt o allt...ojojojo..fyy så hemskt detta måste ha varit.
    Attsedan få höra att de fått höra på radion!!..att barnen gått bort..alltså jag kan ej fatta att han överhuvudtaget orkar vara med i tv m.m....
    Förstår Emma att ni måste ha en nära o mkt bra kontakt.Måste bara här få dej hälsa till honom.Han är ju fantastisk han oxå!!
    Kram till ER

  • emmy840508
    JohannaMatt skrev 2008-11-28 21:21:03 följande:
    Jag förstår nog hur din pappa resonerade där. Trösten var ju att de inte behövde vakna upp till ett stort lidande, kanske till ett liv som inte var drägligt. Alla finner vi tröst i olika saker, och det måste vara svårt att uttala sig så att ingen ska missuppfatta...detta var ju hans tankar, hans sätt att finna trösten i det att hans älskade, älskade barnbarn ryckts bort. Grät när jag såg hans plågade min, och att han försökte vara samlad och le trots det. Det är så starkt av dig att vägra låta "det" knäcka dig. Kan inte med ord beskriva hur mycket jag vill hjälpa er, underlätta er sorg. Min favoritbild på Max är den när han går balansgång (Idas sida) han ser så himla busig o koncentrerad ut på samma gång. Tänker på er. //Johanna
    Ja, tack för dina ord. Du har rätt, det var nog en liten tröst för alla när vi försökte hitta en tröst i allt.
    O ja, han var riktigt plågad när han satt och pratade, jag såg det jag med. Jag ville ta honom i mina armar och trösta honom, men då låg jag nedsövd....
    Men min pappa är den jag sett upp till hela mitt liv. Han ler, mitt i allt det svåra, och det gör jag med... för jag känner kärleken som finns kvar. Jag skulle offra mitt liv för att få tillbaka Max o Saga, men det finns inget jag kan göra, så då återstår det bara att fortsätta leva och ta vara på det man har kvar.

    Ja, bilden Ida har tycker ja mycket om jag med, alla bilder där barnen gör något aktivt är undebara att se.
    Jag har aktat mig från att se videofilmer med barnen, men jag ska snart göra det. Jag tror jag orkar det nu.
  • emmy840508
    faster skrev 2008-11-28 21:32:29 följande:
    Har sett din pappa o jag vet at jag tänkte då de skrev att du började på att vakna....ojojojoj stackars honom..först har han mist sina älskade barnbarn o hans dotter kämpat fram o tillbaka..NU vaknar hon äntligen sååååååååååå skönt o underbart att hon komer att bli någorlunda återställd......och......nu måste vi berätta för henne vad som hänt o allt...ojojojo..fyy så hemskt detta måste ha varit.Attsedan få höra att de fått höra på radion!!..att barnen gått bort..alltså jag kan ej fatta att han överhuvudtaget orkar vara med i tv m.m....Förstår Emma att ni måste ha en nära o mkt bra kontakt.Måste bara här få dej hälsa till honom.Han är ju fantastisk han oxå!!Kram till ER
    Ja, det var ingen lätt uppgift för honom och alla andra i min familj att berätta för mig gång på gång att barnen var borta. Såren revs upp igen o igen. Jag e så imponerad över dom.
    Att berabeta allt själva och sen hjälpa mig att förstå och komma igenom det.....
    Jag behöver nog inte hälsa till min far. Han finns här inne han med. Han kikar in på familjeliv ofta och tar del av allt vi skriver här. Så du fick hälsa honom alldeles själv.
  • zazla

    Även jag som aldrig har träffat din pappa ville bara hoppa in i teven och hålla om honom den där kvällen som han satt och berättade om allt på efterlyst bara någon dag efter att det hade hänt. Jag bara satt framför teven och storgrät över att jag tyckte så synd om honom och att han var så otrolig som satt där och berättade om allting så tätt inpå.

    Jag tycker att ni gör helt rätt i att berätta här och i media. Så många andra historier som har gått vidare som skrönor eftersom det blir så fler när folk spekulerar. Er historia går vidare utan att folk behöver spekulera, ni sitter ju här själva och skriver som det är. Ingen behöver tro på skvallerpress och sådan då för den riktiga historien finns ju här.

  • faster

    Åh,vad glad jag blir att han kan "se"oss.
    HEJ på dej Morfar vill att du känner att jag bryr mej om er alla!!Beundrar dej för vad du gör för Emma nu när hon verkligen fått mer än vad någon överhuvudtaget ska få uppleva.Jag tycker du är helt enastående...
    Emma tänker på hur är det med din mamma?Hur mår hon?hoppas jag förstått det rätt att hon finns hos er fortfarande.

  • lillamuan

    hej emma!
    kikar in nu en fredagskväll och vill bara berätta att jag tänker på dig!

  • JohannaMatt

    Morfar och Mormor till Max och Saga

    Ni ska veta vilken stark, ärlig och kärleksfull bild av er familj Ni förmedlat. Det är ni som uppfostrat era döttrar att bli de kärleksfulla, starka och öppna människor de är. Pågrund av det har ni klarat och kommer att klara er. Tillsammans är ni starka. All min styrka till er. Många kramar// Johanna


    Sjömannen ber inte om medvind, han lär sig segla
  • snuttekudden

    JohannaMatt: Så otroligt finnt skrivet håller med till fullo

  • MiisPiis
    JohannaMatt skrev 2008-11-28 21:57:37 följande:
    Morfar och Mormor till Max och SagaNi ska veta vilken stark, ärlig och kärleksfull bild av er familj Ni förmedlat. Det är ni som uppfostrat era döttrar att bli de kärleksfulla, starka och öppna människor de är. Pågrund av det har ni klarat och kommer att klara er. Tillsammans är ni starka. All min styrka till er. Många kramar// Johanna
    Precis, det är ju ni som gjort Emma till vilken  hon verkligen är idag, en UNDERBAR människa!!!
Svar på tråden Mina två änglar