Det här är den fjärde tråden. När den tar slut är det exakt ett år sedan vi började snacka, och en stor del av oss är fortfarande kvar!
De första bebisarna börjar strax titta ut medan några andra fortfarande längtar och väntar på att äntligen få plussa, så här är diskussioner om allt däremellan (och lite till!)
Åh, Virra, nu lär det ju vara dags! Eftersom du inte synts till i tråden på hela dagen, antar jag att det betyder glada nyheter 
Gustafssons: jobbigt! Men jag antar att man som diabetiker är, om inte van, så iaf någorlunda beredd på att sånt kan hända? Hoppas det bara går bra, resten av tiden nu och att du inte behöver vänta alltför länge!
Ang föräldrapenning/lön/semesterdiskussionen så väntar jag på svar från Livs vad det gäller reglerna för föräldralönen i vårt kollektivavtal. Man ska få svar inom 12 h men det har gått 24 h nu så jag antar att det betyder att mina frågor var ovanligt svåra...
Frågade också lönekontoret om semestern och hos oss får vi semester för de första 120 dagarna av föräldraledigheten oavsett hur mycket ersättning man tar ut från FK. En vän till mig som jag besökt idag, säger att man också får semester för havandeskapspenningsperioden, vilket för min skull kommer betyda att jag får semester för 6 månader även om jag är hemma!
Gustafssons, det lät läskigt! Är det nån fara för dig och bebisen?
nä ingen fara! men beben får ju sockerfall oxå, så det tar ett tag innan hon blir pigg igen..
Skriver fr mobilen.
Tack alla! Allt är perfekt. Han var ute kl 1320. Ett litet mirakel på 48cm &
2968g. 8h tog det & av dom har jag inget minne av 4 pga smärta &
koncentration. Märklig upplevelse!
återkommer m detaljer!
Kramar
Stort grattis till killen!!!
Kram på dig
gustafssons: Men gud vad läskigt:S De lät inge vidare, men hoppas du känner dig bättre nu? Är inte så hajj på det här med diabetes.
Virra: STORT GRATTIS TILL GRABBEN!!
Angående dehär tråkiga som jag skrev om för några dagar sedan.
Har inte orka skrivit så mkt om det eller pratat om de för ja, har både haft fullt upp och blivit väldigt ledsen av abra tanken : (
Vi hade ju som sagt tänkt att flytta. Vi hade ju fått mitt barndomshem..
vi hade fått några som var intresserade på vårat nuvarande hus och allting var liksom - perfekt!
Tills vi var dit och kollade läget i barndomshemmet mitt.
Ja vad säger man? Vi måste punga ut ungefär 200 tusen kr för att fixa värmen där! Så de blir beboligt på vintern så att säga.
alla elementen måste bytas samt alla ledningar/rör.
Pannan var även sprucken.. suck.. Vad ledsen jag vart!
Så sambon blåvägrade. Så nu kommer vi bo kvar där vi bor nu, är lika bra.
Men tråkigt som fan känns det. Här får man stå och kolla på då mitt barndomshem bara faller i bitar! Det enda stället som jag liksom har trivts på och som jag kan säga "Nu är jag hemma" till.
Men men! Jag antar att det är "thats life" och livet suger ibland.
Jag får tänka lite på att sonen älskar sitt dagis där vi bor nu och ja, han har dom flesta av sina kompisar där nu som han har hunnit skaffa under det här året som vi har bott där.
Så, får tänka lite så också. Men visst fasen känns det trist..
Nog om mig!
Förresten - jag går in i v14 på fredag! Shajse! vad tiden går fort..
(jag ursäktar om det kommer bli massa mellanrum, sitter på bärbara och det har visst en tendens att bli så då..)
Virra, stort grattis!!
Rauur, nej vad tråkigt, men din sambo har nog rätt, det låter som att det är mycket jobb för att få ordning på det.
v 37 idag, nu är lillkillen mer än välkommen! Kan slå vad om att jag får gå med dessa sd/förvärkar till v 42 och jag är verkligen jättetrött på det nu! Jag vill gå ut och gå långa barnvagnspromenader och orka gå uppför en trappa utan att vara tvungen att stanna och hämta andan och kunna ta på mig skorna utan att allt i magen pressas upp i halsen, osv. Blä! Varför kan han inte komma nu när han är välkommen?
virra: jättegrattis!!! :-d