Sen abort - efter vecka 21

För närvarande pågår en trend att förbjuda aborter eller sänka gränsen för abort. I flera EU-länder är abort i praktiken förbjudet (Polen, Irland, Malta). Åtgärder för att minska det totala antalet aborter är värdefullt men det är högst olyckligt att starka krafter på socialdepartementet och i kristdemokraternas ledning nu förespråkar en sänkt abortgräns och inskränkningar i rätten till abort.

I Sverige måste kvinnor som önskar abort efter 18:e graviditetsveckan ("sen abort") ansöka om abort hos Socialstyrelsen. Under 2005 beviljade Socialstyrelsen 293 av 379 sådana ansökningar. Detta är mindre än en procent av alla aborter i Sverige. Varje ansökan om sen abort granskas av Rättsliga rådets abortnämnd, däri ingår en jurist (ordförande), en psykiater, en gynekolog och en kurator. Dessutom har Socialstyrelsen och allmänheten vardera en representant.

Andelen beviljade sena aborter är högst i graviditetsveckorna 18-19.

Aborter efter vecka 22 genomförs enbart när fostret inte är livsdugligt. Därvidlag är till exempel Downs syndrom inte ett godtagbart skäl för abort från vecka 22 men kan vara det dessförinnan.

Alla kvinnor som ansöker om sen abort genomgår en kuratorsutredning.

Ofta föreligger hos kvinnor som beviljas sen abort inte ett utan flera abortskäl vilka samverkar. Psykosociala skäl till beviljad abort kan vara missbruk, kriminalitet, avsaknad av bostad men också ångest och känsla av otillräcklighet. Av 293 beviljade sena aborter 2005 var fysisk och psykisk sjukdom hos kvinnan huvudskälet i 15 fall (till exempel cancer eller schizofreni).

Nära två tredjedelar av alla sena aborter har sin grund i fosterskador. De vanligaste missbildningarna är hjärtmissbildning, Downs syndrom, hydrocefalus (vattenskalle), ryggmärgsbråck och otillräcklig mängd fostervatten med sekundära njur- och lungskador. I flera fall rapporteras multipla missbildningar.

I dag erbjuds alla gravida kvinnor ultraljudsscreening kring graviditetsvecka 18. Ultraljudsscreeningen är svår att tidigarelägga om vi vill behålla en hög säkerhet för att såväl utesluta som bekräfta allvarliga missbildningar. Av detta följer att ett antal svåra missbildningar bara kan diagnostiseras efter graviditetsvecka 18.

Mot den bakgrunden måste Socialstyrelsen även fortsättningsvis ha rätt att tillåta abort efter vecka 18 när synnerliga skäl föreligger.

http://www.dn.se/opinion/debatt/farligt-slopa-sen-abort-1.558532

Bland förslagen inför kd:s riksting i juni finns krav på att gränsen för abort utan prövning ska gå vid vecka 12 i stället för dagens vecka 18. Det förslaget avfärdas av partistyrelsen.

Men man öppnar alltså för ett ifrågasättande av den övre abortgränsen vid vecka 22. Det skäl som kd-ledningen anger är att "den medicinska utvecklingen går framåt", enligt SvD.

Partiledaren och socialministern Göran Hägglund har fått hård kritik i partiet för att han vill ge utländska kvinnor möjlighet till abort i Sverige. Flera motionärer kräver att förslaget ska skrotas men av svaren framgår att Hägglund har hela partitoppen bakom sig.

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22577&a=834430&queryArt549588=abort&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSearch&pageArt549588=2

Praxis inom Socialstyrelsens rättsliga råd

Tillstånd till abort efter 22 veckor
Av rättsliga rådets handlingar framgår att abort av livsdugliga foster inte beviljas. Under åren 1997, 1998 och 1999 inkom totalt 67 ansökningar om abort där graviditetstiden överskred 22 fulla veckor. Av dessa beviljades 12 ansökningar och i ett fall gavs tillstånd till avbrytande av graviditeten. I 11 av dessa ärenden var orsaken så svåra fosterskador att fostret inte bedömdes livsdugligt. I två fall saknade fostret hjärna (acrani), hos två foster konstaterades uttalade missbildningar till följd av en kromosomrubbning, trisomi 18. I tre fall saknades njurar och/eller urinledare i kombination med avsaknad av fostervatten. Hos tre foster fann man multipla missbildningar och i ett fall ett stort diafragmabråck. I alla fall utom de två med ac-rani hade fostrets status inte enbart bedömts av hemortskliniken utan även vid något av lan-dets större ultraljudscentrum. I två fall var kvinnan svårt sjuk. I det ena av dessa fall var gra-viditetstiden precis 22 fulla veckor och patienten beviljades legal abort. I det andra fallet var graviditeten längre kommen, 24e graviditetsveckan. I detta fall avslogs ansökan om legal ab-ort eftersom fostret ansågs livsdugligt men kvinnan fick tillstånd till avbrytande av gravidite-ten.

Bedömning av livsduglighet
Innan rättsliga rådet tar ställning till en ansökan fastställs hur långt graviditeten har framskri-dit. Bedömningen om ett foster är livsdugligt sker primärt vid den kvinnoklinik där kvinnan har ansökt om abort och grundas på kliniska fynd, gynekologisk undersökning och utfall av ultraljudsundersökning samt i förekommande fall annan fosterdiagnostik. Enligt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) kan den senare fastställa graviditetstiden ± sex dagar. Ultraljudet kan alltså ge en feldatering på upp till sex dagar. Tack vare förbättrad obstretrik och neonatal intensivvård kan idag allt fler och allt omognare nyfödda överleva. Eftersom man efter 23 fulla veckor börjar få möjlighet att klara fostret är det numera möjligt att man med en viss marginal kan garantera att inte ett livsdugligt foster aborteras. Det faller på rätts-liga rådet och den medicinska professionen att säkerställa att marginalen är tillräcklig.

Medicinska framsteg
En ändring av tidsgränsen för när ett foster ska anmälas som barn till folkbokföringsregistret påverkar inte det medicinsk omhändertagandet.
Gränsen efter den 28 graviditetsveckan har tillämpats sedan 40-talet. Då hade man inga till-förlitliga metoder att fastställa graviditetens längd och möjligheterna att rädda barn födda före den angivna gränsen var obefintliga. De medicinska framstegen har redan tidigare inneburit att rättsliga rådets praxis för den övre gränsen för legal abort har sänkts. Vid abortlagens infö-rande var det den 24e veckan mot nu 22a veckan. I takt med den medicinska utvecklingen är det möjligt att det inom en nära framtid blir nödvändigt att sänka den ytterligare. Avgörande för om fostret skall kunna överleva utanför livmodern är att det kan andas och syrsätta blodet. Luftrörsträdet, lungblåsorna och omgivande kapillärnystan är inte färdiga för luftandning för-rän efter 28 veckors graviditet, då fostret väger cirka ett kilo. Innan avancerad intensivvård hade utvecklats, överlevde ytterst få av dem som föddes före 28e graviditetsveckan. Numera överlever 70-80 % av dem som har en födelsevikt under 1000 gram. Gränsen för när överlev-nad är möjlig efter massiva vårdinsatser går idag vid ca 23 veckor (400 gram).

http://www.smer.gov.se/Bazment/54.aspx

Socialstyrelsens rättsliga råd

Som Läkartidningen tidigare har berättat

om finns det studier som visar att

allt fler barn födda 23–25 graviditetsveckan

överlever (LT 2001; 5: 404–

405).

Enligt uppgifter från vissa universitetssjukhus

i landet finns det även fall

där barn överlevt som fötts 20–22 graviditetsveckan.

Det har därför framförts önskemål

från bland annat Svensk förening för obstetrik

och gynekologi, SFOG, om att

praxis för den övre tidsgränsen för att

tillåta sen abort borde ses över. Detta för

att om nödvändigt öka tidsspannet mellan

den gränsen, och den tid av graviditeten

då det är medicinskt möjligt att rädda

ett barn.

Nu när Socialstyrelsens rättsliga råd

återigen haft en hearing med flera inbjudna

experter, samt informerats om

den statistik som förs vid Epidemiologiskt

centrum, Socialstyrelsen, rörande

överlevnaden hos mycket för tidigt födda

barn, tycks det som om en ändring av

praxis ligger långt borta.

– Underlaget för en förändrad praxis

är mycket tunnare nu än vad det var i vintras,

säger Marc Bygdeman, professor

emeritus i obstetrik och gynekologi samt

ledamot i rättsliga rådet.

– De fall med barn födda i 20–21

graviditetsveckan, som enligt tidigare

uppgifter överlevt, finns det inga uppgifter

på.