Jag "slog " min 3 åring!

Skickar en KRAM till TS och var inte orolig så säger barnen ofta till personalen,
mina barn säger sånt fast jag inte slagit dem.

Är det en engångshändelse så ta det lungt.
Se till att du ber om förlåtelse o säger att det du gjorde var fel.

Känner du att det kan hända igen - be om hjälp!
Tips är att vända dej till kyrkan, de kan ta bättre tillvara det positiva i din och ditt barns relation än tex soc eller annat...

Och som sagt stor KRAM till både dej o ditt barn!

men herregud jag tycker ni överdriver o överreagerar, pratar anmälningar o massa skit, det hände en gång, ni vet int ehur hårt det var kan inte tro det var slag med all kraft man har. "slaget" hjälpte nog kanske inte så mycket då jag gissar barnet kan ha blivit ännu mer ledsen, men hon är bara människa. jag jobbar själv på dagis o väntar mitt första barn och jag kan inte försvara handlingen men jag kan förstå.
TS var stresad o ville hinna med allt, jag skulle säga prata med barnet om det att det inte var meningen att det skulle bli så på morgonen, att du blev stressad och ångrar dig och älskar din tjej. Prata med henne lugnt och ja ang personalen tror jag knappast de tar det så allvarligt om de är första o ända gången hon säger det utan märken. men jag skulle däremot ta upp det själva med dem och antingen berätta som det var att ni bråkat och du kom åt eller slog till henne på armen, gör de inte större än det är det här. Men nästa gång du tappar humöret tänk på hur du mådde denna gång.
Man får ha tonvis med tålamod med små 3åringar, vissa gånger är det svårt, gå hellre därifrån då ett tag o låt er båda lugna er, gör nåt annat bestyr istället.. 
Bli inte en sån som låter barnet göra vad det vill bara, för det förstör ännu mer för er och barnet.
Oroa dig inte, du är ingen dålig mamma!!! 

Är det samma regler som gäller när en man slår sin kvinna (de brukar ju också ångra sig)? Sägs det inte att man ska gå efter första slaget?

Nu handlar det inte om en vuxen människa som kan försvara sig, utan ett litet barn, som dessutom har sinnesnärvaro nog att berätta om det. Och då vill mamman mörka för att rädda sitt eget skinn. Det är riktigt lågt!

Anonym (eeuuhm?) skrev 2009-04-28 22:20:48 följande:

har bara läst ts.

Jag tycker inte detta är nånting att oroa sig för, barn måste väl få bli tillrättavisade när de gör fel.
Jag vet själv att när jag var liten och gjort någe som jag inte fick så kunde man åka på en smäll i baken eller ett nyp i örat men aldrig har jag tyckt att min mamma misshandlat mig.

Nää man måste markera vad som är okej och inte!

det var normalt vardaglid situation! du är Mamma! det gör inte att vara med syr ansikte hela tiden  och be om ursäkt. Jag trot att det var hård läxa för dig, du ska inte glömma detta, men ditt barn ska se tusen gånger sin söta MAMMA!

mvh  trevliga helger!!!!

personligen tycker jag att detta barn ska få komma till en familj där hon inte ska behöva vara rädd att få " ett slag" bara för att hon e lite trottsig.... menar e man inte kapabel att ta hand om ett trottsigt barn i 3 års åldern är man inte kapabel att ha barn. hoppas soc kommer snart....