Jag "slog " min 3 åring!

Men herregud! Jag tycker att många här inne överreagerar, och jag har en känsla av att flera som svarat inte själv har barn...
Jag har själv en trotsig 3-åring och det har hänt några gånger att jag har tagit i honom eller gett honom en dask i ändan när han har gått för långt, t ex vid vredesutbrott eller satt sig på tvären. Jag ser inte detta som barnmisshandel och absolut ingen anledning att blanda in soc, jisses... Har varit barnskötare i 8 år så jag vet att ibland tryter tålamodet, det händer den "bästa". Det viktigaste är att man är medveten om det och försöker att gå ur situationen när man känner att det börjar spåra ur, så har båda parter en chans att lugna ner sig och börja om.
Har många goda vänner med småbarn som håller med mig, så jag tycker inte att du ska vara orolig, men ha det i bakhuvet så att det aldrig går för långt. Som förälder måste man tillrättavisa sitt barn, men inte misshandla.

Anonym (också mamma):De flesta som inte gillar barnmisshandel här inne har redan berättat att de har barn. Läs hela tråden om du ska komma med argument!

till rättavisnig ska inte inehålla ett slag eller knytnävar eller fula ord eler nyg eller liknande!!!

Förstår inte varför en del antar att man inte har barn bara för man inte är förstående med en mamma som slår sitt barn. Jag blir riktigt rädd när en del tycker att det är okej och förespråkar att man kan göra det ofta!

Hmm jag är helt emot att man slår vare sig kvinnor eller barn MEN det här handlar om att hon slog till barnet på armen och ärligt talat så hade jag aldrig rådit en kvinna att lämna sin man för att han en gång slog till henne på armen, det tror jag faktiskt ingen skulle råda nån till.

MEN man ska ta det som en varnings singnal om du TS igen får kännslan elle rentutav slår till ditt barn på armen elle liknande så bör du åtminstonde prata med BVC. de är där för att hjälpa dig i din föräldrar roll och så länge du själv tar kontakt och vill ha hjälp så är det just hjälp du får

TS; du mår själv dåligt av det som hänt. Dra lärdom av det, men överreagera inte och gör inte en större sak av det än vad det är. Du gick över en gräns, men ärligt talat så tror jag många föräldrar någon gång gör samma sak.

Se till att det inte händer igen och be om ursäkt, samt se till att du tar på dig skulden och att inte dottern tror att det var hennes fel. Men någon barnmisshandlare är du inte, och det faktum att du har dåligt samvete säger mig att du är en bra mor och människa!
Förlåt dig själv.

Anonym (Förnuft) skrev 2009-04-29 11:57:03 följande:

Tillåt mej skratta över alla moraltanter som är här.... ha ha ha ha.