Vi som sörjer Michael Jackson

Ja jösses, det var en jobbig gårdag, men idag har jag liksom förlikat mig med det faktum att han är borta. Och idag känns det inte lika jobbigt. Det var en fin cermoni och nu tänker jag ägna återstående tid åt att digga hans musik och minnas allt han gjort för människor runt om i världen och minnas alla glada minnen ifrån barndomen

Hej!

Jag har följt er tråd sedan start men inte skrivit innan. Nu känner jag att jag måste skriva.. Jag är så ledsen, jag förstår inte varför. Givetvis kände jag inte MJ, men ändå mår jag så dåligt. Under cermonin igår grät jag som ett litet barn, jag förstår inte varför. Och när stackars lilla underbara Paris sa sina ord brast det som för många andra och jag grät så jag inte fick luft. Hela dagen, från livesändningarna började då familjen skulle ta farväl, tills sista dokumentären (som de fö kunde struntat i att sända och ist bränt) kl 2 satt jag framför tv'n med datorn i knät.
När jag till slut gick och la mig var det med tomhet och saknad med hopp om att det i morgon skulle kännas bättre. Men så fort jag steg upp i morse kom klumpen i magen tillbaka och tårarna bränner ännu i ögonen. Och när jag såg att CNN slutat sända blev allt så verkligt, det är över..
Jag har svårt att förstå hur man kan sörja en människa man inte känner på det viset.

Trollet Ludenben skrev 2009-07-08 09:16:26 följande:

Trodde jag skulle smälla av när jag pratade med min kompis igår.

Kompis: Vad gör du?
Jag: Tittade nyss på Michael Jacksons minnesceremoni.. nu är de Dangeroustu..
Kompis: Åhh, stackars lilla pedofil..



Här flög jag upp i taket.

Det var en väldigt vacker och känslosam cermoni. När hans bror sjöng Smile, så stortjöt jag och även när när den andra brodern höll sitt tal och sen lilla Paris..

Men kunde ändå inte hjälpa att jag hela tiden kände att han skulle behövt detta när han levde. Nu är det lite för sent. Han skulle verkligent behövt å höra dom stora orden som sades om honom igår. Han hade behövt få veta vad han betyder och precis som pastorn sa så var det ju inte MJ som var konstig, det var sakerna han fick utstå med som var konstiga.
Jag tror verkligen han hade behövt detta i livet istället, kanske han hade mått mycket bättre och vi hade haft kvar honom i många år till. Hans 3 barn hade fått ha kvar sin älskade pappa i livet.
Känns lite som om att det var människan som förstörde honom, precis som vi förstör allt annat på den här jorden.
Det som han uppmanade oss med att sluta...