Vi som sörjer Michael Jackson

Jag har känt flera gånger att jag borde lämna denna tråd, eftersom det blev missförstod och sedan har ni tvivlat på mig och hur jag kan gilla Michael. Jag är inte som er andra, jag har inte växt upp med Michael och det är jag så jävla ledsen för. Jag fick inte den chansen som ni har fått, i min familj har vi inte lyssnat på Michael så som i andra familjer. Jag önskar att vi var en sån familj så jag kunde växa upp med Michael men det har jag inte gjort.För första gången jag hörde Michael, då såg jag Michael's You are not alone video, och blev förälskad i mannen som sjöng dessa underbara och magiska ord. Jag började att lyssna mer på andra låtar så som They don't care about us. Ni har ändå varit med honom under sin tid som den stora The King Of Pop, ni är troligtvis födda antingen i början eller i mitten av 70-talet, jag föddes 88. och visst är Beverly ett år yngre än mig och har ändå lyckats upptäcka honom i en tidig ålder till skilnad från mig. Men det har oxå med att göra att hennes kanske, familj så som mamma, pappa eller syskon som lyssnat på honom. Jag har inte haft någon som jag vet har lyssnat eller tyckt att Michael är bra. Jag har fått upptäcka honom själv, och jag kom sent in i det stadiet att jag började gilla Michael, men det är inte förrens nu. Efter hans tragiska bortgång jag inte kan få nog av denna underbara och unika man som gjorde moonwalken ett danssteg.

Jag är samma sits som dig och jag tror inte att vi är födda på 70 talet. Dom flesta har missat han spelningar för dom varit för unga att gå, dvs 80 tal. Jag har oxå upptäckt honom själv, pappa talade illa om artister som Mj, alla han inte gillade.

och det är okej att tycka precis som man vill ,men jag tycker det är kul att kunna diskutera det man tycker olika okså inte bara allt man tycker lika  säger förlåt igen   

jo jag försöker oxå se mig in i deras sits, vilket inte är det lättaste, och naturligtvis är det deras sak. Och i efter tanke så kanske man hade blviit väldigt sårad och få veta vad som egentligen är sanning och inte.. Det är svårt det här med att veta vad som är rätt och fel.. =(

Jag och Mjs barn har ju lite gemensamt, vi har förlorat våran pappa. Dom sin hastigt och jag min sakta. Jag vet vilket helvete dom går i genom nu och på minneshögtiden, sista gången dom fick vara sin pappa nära. Jag tacklade min pappas död jäkligt illa, nån typ av ätstörning. Alla trodde jag tog det fint tror dom fortfarande. Att göra ett faderskapstest nu, är helt galet. Den killen kommer inte ha nån chans. Gör han det nu så kommer Paris inte att acceptera honom längre. Han kommer att krossa hennes hjärta ännu mera. Ska det göras måste han vänta till rätt tidpunkt. Det är när barnen själva betsämmer att dom vill ha reda på vart dom kommer från.

jo det är det jag menar. Om han gör ett faderskapstest så kommer Paris inte acceptera honom för den han har varit hela tiden. Det med att han går ut i tidningen och säger "Men hallå, jag är Paris pappa"Lixom han kommer inte få nått utav det. Han kan inte begära att han ska ha ett faderskapstest, och det är alldlels för tidigt för något sådant test i vilket fall som helst. Dem måste vänta och göra det när och OM hon och Prince Michael vill göra det. Det gäller oxå Blanket.

han kan aldrig någonson göra ett sådan test eftersom han är donator .booboo  visst är de coola   tänk en sådan med Michael 

han kan aldrig någonson göra ett sådan test eftersom han är donator .booboo  visst är de coola   tänk en sådan med Michael 

haha btw rolig smilies på britney spears :P