Sonens flickvän :(

Vet du att det är en klycha att använda dom orden du använde?

Sur, grinig och lat.

Du glömde nog ordet otacksam?

Om hon är lat så är det inte ditt problem, men om hon är sur och grinig -kan du ta reda på varför?

Vet du? Jag är min mans hustru och jag är inte glad jämt heller.
Jag har haft sex olyckliga gravitditeter.
När jag träffade honom så hade jag tre missfall redan bakom mig.
Jga var inte glad alltid heller. Men jag var artig och trevlig. Vi hade trevligt allihopa när vi umgicks.

Visst blev jag ledsen ibland och de fattade verkligen inte att det var jobbigt att sitta diskutera om vi skulle skaffa barn osv..eller sitta och prata om någons annans bäbis i tre timmar. Nu när min man och jag har föloreat vårt barn-nu fattar hans föräldrar vaaarför.
Nu har det ju även drabbat deras son. Nu är de försiktiga.

Vad jag försöker säga är att kanske har hon haft en jätte-elak svärmor innan?
Kanske har hon fått reda på att hon har cancer?
Hennes mamma kanske är döende?
Har hennes bror dött?

FINNS det en anledning till varför hon inte är glad?
Är hon kanske bara osäker?
Blyg?

Har du möjlighet att skapa en bra stämning?
Kan du ta ansvar för att bli sams och bli hennes vän?

Ni skulle ju alla ha roligt då?
Alla skulle trivas då?
Kan du det?

Vill du förändra läget/situationen?
Då har du en möjlighet.

Bjud henne på fika på stan.
Säg att det skulle vara roligt.
Sen n är ni satt er ner, kan du ju säga:
Jag vill lära känna dig bätte.
Fråga henne vad som gör henne glad?
Vad hon tycker om?
och varför?

Lätt som en plätt.

Nu har jag inte läst hela tråden bara TS

Du kan ju kanske vända på det och se det som såhär, du älskar din son och vet hur underbar han är, han ser något i denna tjejen som ingen annan ser eftersom det är han som är tillsammans med henne och inte ni.
Lita på din sons goda omdöme såvida du inte har anledning att oroa dig för hans val av flickvänner men av ditt påstående att han haft andra fina flickvänner så tror inte jag att du behöver oroa dig.

Du kanske skulle prova att ge tjejen en chans, lär känna henne, umgås med henne, lätt att snurra in sig och bara se negativt när man en gång fått den känslan.

Anonym (Gillar inte...) skrev 2009-07-23 20:33:58 följande:

Vilka högst omogna argument för att inte tycka om en människa. Vad vet du hur mycket hon ler när hon inte är i ditt sällskap, dessutom kanske hon inte gillar dig heller. Speciellt inte om du går och sackar skit bakom ryggen så att hon får höra av andra vad du tycker, för jag antar att du inte våga säga sanningen direkt till henne, är det så konstigt att hon är sur då.

Svärdotter: Klyscha eller ej men visst sjutton påverkar det "svärmor" om sonens flickvän är lat.
Min äldsta son fd flickvän var lat, aldrig att hon lyfte ett finger för att hjälpa till när dom var här. Hon satt glatt kvar medans alla andra hjälptes åt att duka fram/av, fixa kaffe eller vad det nu kunde vara.
I vår familj är det en självklarhet att vi hjälps åt när vi träffas och jag har full förståelse för om en ny pojk/flickvän inte hugger in de första ggr man hälsar på men om man fortfarande efter ett år inte visar någonsomhelst vilja att hjälpa till så påverkar latheten hela familjen...

Äh, han vill bara ligga lite, han tröttnar snart o letar nytt kött :D

Men hur ofta är hon där?
En tallrik mer eller mindre? Påverkar hela familjen?
Är det inte litet överdrivet?
Städar ni hemma hos dom?
Åker ni och handlar åt dom?
Ni verkar ju var atillräckligt många ändå som kan hjälpas åt.
Om det bara är en person som inet hjälper till vid middagar..
Har du bett om hjälp någon gång?
Sagt: Hej..vill du hjälpa mig med...
Har du det?

Hon kanske inte känner sig hemma med er?
Hjälper ni till hemma hos dom?

Alla hjälper inte alltid till. men alla brukar ändå dra sitt strå fast på olika sätt.
Är det inet en småsak att gnälla över?
Att en person inte hjälper till.
Kanhända har hon reuatims?
IBS?
Vadsomhelst?

Finns alltid anledningar till varför folk gör som de gör.
Jag tror att folk alltid gör sitt allra bästa alltid efter vilka förutsättningar de har.
Tror inte du?

Ja det finns alltid anledningar till att folk gör som dom gör, jag har svårt att se vad en frisk tjugoåring har för anledning att inte ens kunna ta undan sin egen tallrik efter maten
Hon kände sig nog rätt hemma hos oss, hon hade inga som helst problem med att "ta för sig" dvs gå i kylskåp/skafferiet osv. när hon var sugen på något och som svar på din fråga - ja både jag, min, man, min dotter o även sonen bad henne mer än en gång om hjälp dvs skulle du kunna ta med dig kaffet ut, har du lust att ta med mjölken... Hur vi bemöttes
med en djup suck men vet du, inte en enda gång under deras tid tillsammans så visade vi för henne eller vår son vad vi tyckte o tänkte utan gjorde allt för att hon skulle trivas.
Alla svärföräldrar är inte elaka, det finns en o anna svärson/dotter som inte vill bjuda till av en eller annan anledning
Var kommer städningen hemma hos min son in i bilden

Anonym (Svärdotter) skrev 2009-07-23 20:51:45 följande:

Men vad är det med dig får inte ts tycka vad hon vill? Vem är du att i princip idiotförklara henne?
Sluta nu, ts har fattat att du inte tycker som henne.

Enl. de flesta här så är det tydligen någon sorts plikt att tycka om svärdöttrar hur omöjliga de än är, eller åtminstone förstå dem. Vem förstår svärmor? Får man som svärmor inte ha en dålig dag? Som svärdotter så är det tydligen helt OK att låta dåliga dagar gå ut över andra, då skall svärmor förstå. Varför gäller det inte i andra riktningen.

När det gäller min sons "flickvän" tycker jag inte om, jag förstår inte och ja, jag hoppas att detta förhållande snart tar slut.

Och jag tar mig rätten att tycka att min son är värd något bättre en denna skrikiga, obegåvade, ovårdade, slampiga och elaka människa.

Klart hon får tycka som hon vill.
Det är självklart.

Det jag säger är at hon har valmöjligheter att försöka förändra läget.
Jag gillar henne. Hon har faktiskt läst allt och hon ÄR trevlig när hon skriver.
På vilket sätt idiotförklarade jag henne?

Jag försökte ge en förklaring och ett annat perspektiv till det hela.

Samtidigt har jag även hört andra gnälla om samma saker.
Ibland gillar man inte folk och man vet faktiskt inte alltid varför.

Dey vanligaste man hör är lat och sur och otacksam.
Jag har hört det så många gånger att jag tror inet det är hela sanningen.
Eller att man ogillar någon bara därför att någon är just lat.
Visst är det tråkigt om någon är sur jämt.
När någon är sur brukar jag kontra med:
Värst vad du är positiv då?
På ett glatt sätt men ändå frågande i tonen.
På ett snällt sätt.

Ibland när folk gnäller så får man ta och sätta det i perspektiv.
Folk svälter, folk dör i cancer..ska man inet vara glada att man har varandra då?
Visst är det väl inget roligt om man inet kommer överens.
Man då brukar jag tänka att jag vill försöka och så fixar jag det.
Ibland så har jag mött sura personer och när jag tagit reda på varför: så har det ALLTID funnits en anledning.
Det är ju ingen som vill vara sur eller ens uppfattas som sur.
Oftast har det visat sig att personen i själva verket varit väldigt ledsen.
Men om man bara säger att någon är sur..
Då gör man det lite enkelt för sig..menar väl..här.
Om man säger om någon är sur så behöver man inte ta reda påå varför-man tycker att peronen ska fatta det själv, men det är ju inte så.

Man lägger ju då faktiskt över hela ansvaret för relationen på någon annan då.
Då behöver man ju inte lösa det eftersom personen är ju så sur eller grinig..eller just ledsen.
Den är dum då vill jag inet försöka..men om man ändå försöker..så om det går bra och man blir sams och löser det. Ja, då har ju alla vunnit?
Men om det inte går-då har man ett rent samvete och vet att man tagit sitt ansvar för relationen. Då har man gjort det och försökt, gjort sitt bästa. Då kan man ge upp.
men först då.

Jga är lite så att "gnäll inte-lös problemet med den berörda personen."
Vilket TS gjorde. Alltså hon bad om råd och perspektiv, hon ville bolla litet.

Jag menade absolut inte att idiotförklara någon.
Ursäkta för det i så fall.

Sen tror jag man måste ge människor en ärlig chans. Visst -ibland är dte nog kanske helt omöjligt, men oftast är det bra mycket enklare än vad man tror.
Anledningen idag till att så många är osams är nog att många kanske är konflikträdda och idag så behöver man inet vara gillad och omtyckt. Men de flesta vill ju vara omtyckta.

Missförstånd är en orsak eller att en person besitter egenskaper som man har dåliga assocciationer till.

Frågan är då: man bollar litet och funderar litet och sen kanske TS tar det hon gillar härifrån och kanske använder det som hon väljer känns bäst för henne.

Som jag sa:
Jag ville bara ge alternativ.

Förlåt dig TS om du tog illa upp.