• Anonym (Gillar inte...)

    Sonens flickvän :(

    Vet att det inte är jag som bestämmer men vad gör man när man inte tål sin sons flickvän? Bara att acceptera o gilla läget?
    Han har haft jättegoa flickvänner tidigare men den han har nu klarar jag bara inte av.
    Är tyvärr inte ensam om detta för även hans vänner tycker illa om henne. Detta gör mig så ledsen. Han har en flickvän som ingen gillar mer än han själv och ett fåtal till. Lider med honom, undrar om han vet vad andra tycker.
    Dom har varit tillsammans i drygt ett år och är båda i 20 års åldern.
    Jag bara går och hoppas på att det ska ta slut. Känner mig som världens hemskaste mamma.
    Fler som har det som jag och som vill ventilera lite?

  • Svar på tråden Sonens flickvän :(
  • Anonym (Sandra)

    Om hon är sur, grinig och lat lär han tröttna ganska så snart .....

  • Anonym
    S vali s skrev 2009-07-23 11:33:23 följande:
    Skvaller, skitsnack... ja kalla det vad du vill. Kanske är de berörda helt enkelt är  oroliga och det måste inte vara något negativt bara för att de väljer att prata om det, snarare tvärtom de kanske pratar om det för att försöka förstå tjejen ifråga och därmed hitta en lösning på det hela så att alla trivs tillsammans... Ärligt talat så har jag svårt att förstå varför man måste vända det hela till något negativt direkt, det händer att folk pratar om en situation som uppstår och därmed hittar lösningar på problem som skulle växa sig stora om man inte engagerade sig och pratade med varandra. Sorgligt att direkt döma någon som "en sån där" och kvalificera allt till skitsnack och skvaller men kanske är det så att man dömer andra efter sig själv och hur man sälv tar sig an de problem som uppstår
    Om man vill lösa ett problem, gör man det inte bakom ryggen på folk, utan beter sig som vuxna och väljer även att kanske prata med sonen och svärdottern tillsammans och inte göra det bakom deras rygg? Hur löser man ett problem när man inte ens pratar med problemet och låtsas som allt är frid och fröjd?
  • Anonym (svärdotter också)

    Jag har världens bästa svärmor och plastsvärfar som tog in mig i familjen med öppna armar.
    Jag va den tystlåtna blyga tjejen som inte ville störa och häckade mycket på killens rum.. Tack och lov så släppte det och vi har en mycket bra kontakt och äter middag ofta och är hos dom ofta.
    Familjen har utökats nu 2007 med en dotter, dom blev chockade först men har hjälpt till jätte mycket!
    Lät oss bo hos dom tills vi hittade eget, hjälper oss när vi haft det svårt och gett massa saker till dottern och betalade till och med vårat bröllop!

    Men sen kommer vi till min riktiga svärfar..
    Min man bodde växelvis hos sina föreldrar när vi blev ihop.
    Och han har inte gillat mig från dag 1, och ändå har jag inte gjort något speciellt...
    Kontakten mellan killen och hans pappa försvan sakta men säkert och pappan visade inge intresse att hålla kontakten..
    Han har träffat sitt barnbarn kanske 3-4 gånger och hållit i henne 1 gång och hon fyller 2 år om 1 månad.. Han har aldrig firat hennes födelsedag, jul m.m..
    Till mannen har han inte sagt godjul eller grattis på födelsedagen sen 2005..

  • S vali s
    Anonym skrev 2009-07-23 11:34:43 följande:
    Att diskutera och komma överens om att man inte tycker om en person bakom dennes och sonens rygg, är skitsnack och att vara "en sån där"
    Nu upplever jag inte att TS och hans kompisar har "kommit överens" om att dom inte tycker om henne utan att dom ventilerat problemet med hur dom känner...
    Som sagt, hur man tolkar det som skrivs beror nog till stor del rätt mycke på ens personlig erfarenheter bla hur man själv beter sig i en sån här situation....
    Den late får brått när det blir kväll
  • S vali s
    Anonym skrev 2009-07-23 11:38:40 följande:
    Om man vill lösa ett problem, gör man det inte bakom ryggen på folk, utan beter sig som vuxna och väljer även att kanske prata med sonen och svärdottern tillsammans och inte göra det bakom deras rygg? Hur löser man ett problem när man inte ens pratar med problemet och låtsas som allt är frid och fröjd?

    Ja hur läser man problemet den vägen


    genom att ventilera sina känslor så kan man sen hitta en gemensam lösning som givetvis inkluderar sonen o flickvännen - jösses det tycker jag är så uppenbart att jag inte ens behövde skriva det {#lang_emotions_surprised}
    En lösning kan se ut på många sätt, för en del funkar det att attackera problemet direkt, andra behöver kanske prata med någon för att se om h*n är ensam om att känna så och att man sen gemensamt tar sig vidare till ruta två....


    Den late får brått när det blir kväll
  • Anonym (C)
    Anonym skrev 2009-07-23 11:32:16 följande:
    Anonym (C) skrev 2009-07-23 11:30:14 följande: Jag har aldrig påstått att någon är en "korkboll" men att snacka skit bakom sin sons rygg om hans partner med hans kompis är så nära korkboll man kan komma, för hon kommer i slutändan att förlora på det!
    Om någon kommer fram till dig och berättar en sak för dig i förtroende även om det är skitsnack så behöver du ju inte berätta dina tankar eller hur?

    Är det fortfarande skitsnack från din sida sett då?

    Det är inte alltid som man behöver svara och säga jag tycker lika eller tvärt om. Trots allt är ts i 40 årsåldern och har kanske lite mer vett i skallen än vad du vill tro.
  • Anonym (C)
    Anonym skrev 2009-07-23 11:32:16 följande:
    Anonym (C) skrev 2009-07-23 11:30:14 följande: Jag har aldrig påstått att någon är en "korkboll" men att snacka skit bakom sin sons rygg om hans partner med hans kompis är så nära korkboll man kan komma, för hon kommer i slutändan att förlora på det!
    korkboll var mitt ord du har inte skrivit det, helt rätt
  • Srandra
    Anonym skrev 2009-07-23 11:38:40 följande:
    Om man vill lösa ett problem, gör man det inte bakom ryggen på folk, utan beter sig som vuxna och väljer även att kanske prata med sonen och svärdottern tillsammans och inte göra det bakom deras rygg? Hur löser man ett problem när man inte ens pratar med problemet och låtsas som allt är frid och fröjd?
    Jag blir bara så nyfiken på vart du läst att ts har "ringt runt" och snackat skit? Jag tyckte hon skrev att hennes sons kompis sa till henne att hon inte gillade flickvännen, eller?
  • Anonym
    S vali s skrev 2009-07-23 11:39:42 följande:
    Nu upplever jag inte att TS och hans kompisar har "kommit överens" om att dom inte tycker om henne utan att dom ventilerat problemet med hur dom känner... Som sagt, hur man tolkar det som skrivs beror nog till stor del rätt mycke på ens personlig erfarenheter bla hur man själv beter sig i en sån här situation....
    Jasså gör det? Själv är jag man och hade aldrig accepterat att min mamma skulle göra något liknande. Jag har inge problem med mina svärföräldrar, så jag vet inte riktigt om din teori stämmer så bra in på mig. Men alla har ju sina teorier. I min värld, när någon vuxen person (hon (TS) kanske är någonstans mellan 40-50 år) diskuterar sin sons partner med en 20-åring är enbart skitsnack. En "vuxen" kvinna beter sig mer vuxet än så, kanske diskutera problematiken med sin son, svärdotter eller varför inte med sina jämnåriga kamrater? Och det står klart och tydligt här i tråden att TS och sonens kompis har kommit fram till att de INTE tycker om hans nya flickvän...
  • Cornbread

    killen gillar henne och låt dem få leva sina liv..
    vem bryr sig om ifall du eller hans polare inte gillar henne , huvudsaken e la att han gör det

Svar på tråden Sonens flickvän :(