Sonens flickvän :(

Jag har en svärmor som gillade mig massor-pussar, kramar och presenter.

Efter två år tvärvände det bara och hon (lång historia kort-ni vet den där frågan om vart julen ska firas?) pressade min svärmor min man att välja-henne eller mig.

Han valde mig. Han valde bort dom.

De har sagt jätteelaka saker om mig.
Men han älskar mig för han känner ju mig.
Han valde bort sina föräldrar. Han menade på att om det HADE tagit slut mellan oss då så hade han aldrig förlåtit sina föräldrar för det. De försökte verkligen få honom att dumpa mig.
Inte göra slut så där fint och vuxet utan menar "dumpa".

Sen -efter att vår dotter dött.. sa jag att det kan vara bra att ha sin familj runt dig/sig, till honom.
De har nu återupptagit kontaken lite, men han säger att han inte känner sina föräldrar längre.

Det är ju hans liv att leva. Hans lycka. Han råkar vara lycklig med mig.

Min svärmor har uppfostrat min man till att bli en egen tänkande person.
Som kan tänka själv och fatta vuxna beslut.

Då idiotförklarar hon ju honom om hon skulle säga att tjejen är dålig? Då säger ju svärmor indirekt att hans beslut är dåligt? Vilket i sig leder till att svärmor har uppfostrat sin son att fatta fel beslut?

Så mitt svar är: Du har uppfostrat din son att bli en bra vuxen. Lite sent nu att tycka att han (indirekt du) har gjort ett dåligt val? (uppfostrat din son "fel").

Därför så måste du verkligen respektera hans väl. Du behöver inte gilla din svärdotter/sons flickvän. Men du ska respektera hans val och därmed visa henne respekt.

Har du försökt lära känna henne?
Om hon inte vill -vad beror det på då?
Har du varit otrevlig en gång så förstår jag det.

Men det är ganska patetiskt att tycka synd om sig själv för att inte gilla sones tjej.
Huvudsaken är väl att din son är lycklig?

Älskar du din son så vill du väl se honom lycklig?

Eller är det viktigare att du är lycklig med hans val av tjej?
I så fall älskar du dig själv mer än vad du älskar din son.
 

Bry dig inte ts, det går nog över, alltså deras kärlek.

Vilket svar! Hur vet du det?

Anonym (svärdotter). Vill börja med att beklaga eran dotter :(
Jag har verkligen försökt lära känna henne och absolut inte varit otrevlig. Hon är väldigt svår att få kontakt med.
Om hon har problem sen innan vet jag inte.
Jag älskar min son och vill självklart se honom lyckligt.

Är du en såndär monstersvärmor?

Kan lova att jag absolut inte är en monstersvärmor. Har haft vansinnigt bra kontakt med hans andra flickvänner.

Det KAN ju vara så att tjejen lider av någon form av socialfobi. Hon kanske är hur gullig och trevlig som helst på tu man hand med din son. Sedan när hon ska träffa folk: dig, din sons vänner osv så kanske hon har det väldigt jobbigt inom sig. Då kanske det som verkar surt, grinigt och lat är ångest, osäkerhet, rädsla för att göra fel.
Hon kanske är väldigt blyg?
När man är väldigt osäker så kan en del säkert "gömma" sig lite bakom avighet - ingen kan sätta sig på dem för de håller alla ifrån sig innan det händer.

Och det blir såklart en ond cirkel av alltihop när ingen tycker om henne och allt bara blir värre och värre...

Nu spekulerar jag bara, hon kanske bara är en otrevlig person, men man vet aldrig vad som rör sig i en annan människa.

Hur många brukar ni vara när ni träffas? Bjud hem bara sonen och henne till dig ensam, var glad och trevlig och måla inte in henne i något hörn, ställ inga krav utan försök hitta på något kul, spela ett spel tillsammans, sitt och fika och prata och försök komma nära henne utan att "tvinga" på närheten.

Och hon är trots allt "bara" 20 år. Ge henne chans på chans så länge de är tillsammans. Kanske ändrar hon sig med tiden, kanske inte, men huvudsaken är ju att din son trivs med henne.

Du ska inte gilla henne, du ska glädjas med din son - inget annat!

När man läser sånt här börjar man nästan fundera själv om vad ens egen pojkväns mamma tycker om en!

Men visst, man kan inte tycka om alla, det gör ingen och det är helt mänskligt! Vare sig den här flickvännen är otrevlig eller inte så behöver det inte betyda att du skulle tycka mer om henne om hon var trevlig och så, de är liksom bara hur människan funkar.
Så var glad för att din son är lycklig och sen är det bara att hålla minen inför flickvännen och vara trevlig mot henne, det gör bara din son gott!