Anonym (Gillar inte...)

Äldre 22 Jul 13:08

219 svar

Sonens flickvän :(

Vet att det inte är jag som bestämmer men vad gör man när man inte tål sin sons flickvän? Bara att acceptera o gilla läget?
Han har haft jättegoa flickvänner tidigare men den han har nu klarar jag bara inte av.
Är tyvärr inte ensam om detta för även hans vänner tycker illa om henne. Detta gör mig så ledsen. Han har en flickvän som ingen gillar mer än han själv och ett fåtal till. Lider med honom, undrar om han vet vad andra tycker.
Dom har varit tillsammans i drygt ett år och är båda i 20 års åldern.
Jag bara går och hoppas på att det ska ta slut. Känner mig som världens hemskaste mamma.
Fler som har det som jag och som vill ventilera lite?

Anonym (*_*)

Äldre 22 Jul 22:28

#41

Anonym (soc.fobi?) skrev 2009-07-22 22:08:41 följande:

Det KAN ju vara så att tjejen lider av någon form av socialfobi. Hon kanske är hur gullig och trevlig som helst på tu man hand med din son. Sedan när hon ska träffa folk: dig, din sons vänner osv så kanske hon har det väldigt jobbigt inom sig. Då kanske det som verkar surt, grinigt och lat är ångest, osäkerhet, rädsla för att göra fel.Hon kanske är väldigt blyg?När man är väldigt osäker så kan en del säkert "gömma" sig lite bakom avighet - ingen kan sätta sig på dem för de håller alla ifrån sig innan det händer.Och det blir såklart en ond cirkel av alltihop när ingen tycker om henne och allt bara blir värre och värre...Nu spekulerar jag bara, hon kanske bara är en otrevlig person, men man vet aldrig vad som rör sig i en annan människa.Hur många brukar ni vara när ni träffas? Bjud hem bara sonen och henne till dig ensam, var glad och trevlig och måla inte in henne i något hörn, ställ inga krav utan försök hitta på något kul, spela ett spel tillsammans, sitt och fika och prata och försök komma nära henne utan att "tvinga" på närheten.Och hon är trots allt "bara" 20 år. Ge henne chans på chans så länge de är tillsammans. Kanske ändrar hon sig med tiden, kanske inte, men huvudsaken är ju att din son trivs med henne.

Det här inlägget beskriver mig jättebra. Jag själv är jätteblyg och kan verka reserverad, ointresserad, stroppig enligt vissa. När jag vet hur andra tänker om mig är det mycket svårare att bete mig "normalt" i deras sällskap. När jag är ensam med min kille kan jag slappna av och vara mig själv. Du och hans vänner kanske inte ser henne som hon egentligen är?

Anonym (hmm)

Äldre 22 Jul 22:38

#42

Jag har haft en del "svärmödrar" Alla har jag haft superbra kontakt med och vissa håller jag kontakt med. Men den sista hm... vi har varit tillsammans i snart fem år har två barn, men han har för att göra en story kort, fått välja mellan oss... tragiskt..

Anonym (=))

Äldre 22 Jul 22:45

#43

Anonym (soc.fobi?) skrev 2009-07-22 22:08:41 följande:

Det KAN ju vara så att tjejen lider av någon form av socialfobi. Hon kanske är hur gullig och trevlig som helst på tu man hand med din son. Sedan när hon ska träffa folk: dig, din sons vänner osv så kanske hon har det väldigt jobbigt inom sig. Då kanske det som verkar surt, grinigt och lat är ångest, osäkerhet, rädsla för att göra fel.Hon kanske är väldigt blyg?När man är väldigt osäker så kan en del säkert "gömma" sig lite bakom avighet - ingen kan sätta sig på dem för de håller alla ifrån sig innan det händer.Och det blir såklart en ond cirkel av alltihop när ingen tycker om henne och allt bara blir värre och värre...Nu spekulerar jag bara, hon kanske bara är en otrevlig person, men man vet aldrig vad som rör sig i en annan människa.Hur många brukar ni vara när ni träffas? Bjud hem bara sonen och henne till dig ensam, var glad och trevlig och måla inte in henne i något hörn, ställ inga krav utan försök hitta på något kul, spela ett spel tillsammans, sitt och fika och prata och försök komma nära henne utan att "tvinga" på närheten.Och hon är trots allt "bara" 20 år. Ge henne chans på chans så länge de är tillsammans. Kanske ändrar hon sig med tiden, kanske inte, men huvudsaken är ju att din son trivs med henne.

Mycket bra svar! Nu vet jag ju såklart inte heller om hon bara är otrevlig eller om det är något annat. MEN social fobi gör verkligen en person till en helt annan person en vad den verkligen är. Och det där med att det blir en ond cirkel: ingen gillar en= man blir mer rädd stämmer så väl. Har själv varit med om bl.a det och gud vad jag vad jag är glad att jag är bortom det helvetet nu!!

Anonym

Äldre 22 Jul 22:57

#44

Åh, det är så svårt, jag har ett lite grann liknande problem... min käre bror har en flickvän sen några månader som jag har jättesvårt för... : ( jag vill verkligen inte tycka illa om henne, hon är söt och trevlig och allting, men det är väl personkemin som bara inte stämmer.

Anonym (maja)

Äldre 22 Jul 23:20

#45

Anonym (soc.fobi?) skrev 2009-07-22 22:08:41 följande:

Det KAN ju vara så att tjejen lider av någon form av socialfobi. Hon kanske är hur gullig och trevlig som helst på tu man hand med din son. Sedan när hon ska träffa folk: dig, din sons vänner osv så kanske hon har det väldigt jobbigt inom sig. Då kanske det som verkar surt, grinigt och lat är ångest, osäkerhet, rädsla för att göra fel.Hon kanske är väldigt blyg?När man är väldigt osäker så kan en del säkert "gömma" sig lite bakom avighet - ingen kan sätta sig på dem för de håller alla ifrån sig innan det händer.Och det blir såklart en ond cirkel av alltihop när ingen tycker om henne och allt bara blir värre och värre...Nu spekulerar jag bara, hon kanske bara är en otrevlig person, men man vet aldrig vad som rör sig i en annan människa.Hur många brukar ni vara när ni träffas? Bjud hem bara sonen och henne till dig ensam, var glad och trevlig och måla inte in henne i något hörn, ställ inga krav utan försök hitta på något kul, spela ett spel tillsammans, sitt och fika och prata och försök komma nära henne utan att "tvinga" på närheten.Och hon är trots allt "bara" 20 år. Ge henne chans på chans så länge de är tillsammans. Kanske ändrar hon sig med tiden, kanske inte, men huvudsaken är ju att din son trivs med henne.

Tänkte skriva ungefär så här.....nu behövs inte det eftersom du beskrev det så bra

Jag vet hur det är att inte vara omtyckt när jag var yngre. Jag led av social fobi och på nått sett så satte jag upp en sur sida för att jag inte visste hur jag skulle bete mig. Dom svärmödrar jag hade då avskydde mig. Men jag visste verkligen inte hur jag skulle vara och vågade inte prata mm. Kanske kan vara nått sånt, så försök att ge henne flera chanser.
Man känner mycket väl av om nån inte gillar en, så det har hon nog märkt tror jag, jag gjorde det iaf.

Anonym

Äldre 22 Jul 23:22

#46

Gilla läget.

Mina svärisar var väl inte sådär glada över mig heller. (VAD JAG VET) TOG 2 ÅR (PÅ VÅR BRÖLLOPSDAG) INNAN DE ACCEPTERADE MIG, även fast vi väntade barn, vi miste vår tös vid förlossningen 2 månader innan.

Anonym

Äldre 22 Jul 23:25

#47

Det är jag som skrev om bröllopet & barnet igen..

Min man har förlorat ALLA sina vänner för min skull! De gillade inte mig & kunde inte acceptera att vi älskar varandra. Så mitt råd till dig & hans vänner är att acceptera detta & lära känna hennes goda sidor, de måste ju finnas eftersom din son ser dom?

keya12

Äldre 22 Jul 23:48

#48

Några MÅNADER? Hur kan du ens ha fått en uppfattning om henne? Än mindre negativ! Bra iaf att du inser att det är personkemin som inte funkar och inte tänker att det är henne det är fel på. Alla funkar inte bra ihop det bara är så, men när det gäller sina närmastes partners så får man faktiskt ofta bita ihop.

Anonym skrev 2009-07-22 22:57:50 följande:

Åh, det är så svårt, jag har ett lite grann liknande problem... min käre bror har en flickvän sen några månader som jag har jättesvårt för... : ( jag vill verkligen inte tycka illa om henne, hon är söt och trevlig och allting, men det är väl personkemin som bara inte stämmer.

Jeta

Äldre 23 Jul 00:03

#49

Beklagar din dotters bortgång och håller absolut med i det du skrivit!

Anonym (Svärdotter) skrev 2009-07-22 21:01:25 följande:

Jag har en svärmor som gillade mig massor-pussar, kramar och presenter. Efter två år tvärvände det bara och hon (lång historia kort-ni vet den där frågan om vart julen ska firas?) pressade min svärmor min man att välja-henne eller mig. Han valde mig. Han valde bort dom.De har sagt jätteelaka saker om mig. Men han älskar mig för han känner ju mig. Han valde bort sina föräldrar. Han menade på att om det HADE tagit slut mellan oss då så hade han aldrig förlåtit sina föräldrar för det. De försökte verkligen få honom att dumpa mig.Inte göra slut så där fint och vuxet utan menar "dumpa".Sen -efter att vår dotter dött.. sa jag att det kan vara bra att ha sin familj runt dig/sig, till honom.De har nu återupptagit kontaken lite, men han säger att han inte känner sina föräldrar längre.Det är ju hans liv att leva. Hans lycka. Han råkar vara lycklig med mig. Min svärmor har uppfostrat min man till att bli en egen tänkande person. Som kan tänka själv och fatta vuxna beslut. Då idiotförklarar hon ju honom om hon skulle säga att tjejen är dålig? Då säger ju svärmor indirekt att hans beslut är dåligt? Vilket i sig leder till att svärmor har uppfostrat sin son att fatta fel beslut? Så mitt svar är: Du har uppfostrat din son att bli en bra vuxen. Lite sent nu att tycka att han (indirekt du) har gjort ett dåligt val? (uppfostrat din son "fel").Därför så måste du verkligen respektera hans väl. Du behöver inte gilla din svärdotter/sons flickvän. Men du ska respektera hans val och därmed visa henne respekt.Har du försökt lära känna henne?Om hon inte vill -vad beror det på då?Har du varit otrevlig en gång så förstår jag det.Men det är ganska patetiskt att tycka synd om sig själv för att inte gilla sones tjej. Huvudsaken är väl att din son är lycklig?Älskar du din son så vill du väl se honom lycklig?Eller är det viktigare att du är lycklig med hans val av tjej?I så fall älskar du dig själv mer än vad du älskar din son.

MammaTillMaja

Äldre 23 Jul 00:22

#50

TS, jag är lite nyfiken när det gäller en grej..

Hur har du mage att ringa runt till din sons vänner för att snoka reda på saker om flickvännen? Har du verkligen inget annat för dig? Precis som många andra skriver, det är din SON som ska leva med henne, INTE DU.

Sonens flickvän :(

INNEHÅLL