Surrogatbarn=Kärleksbarn!

jag tror inte att människan släppte ifrån sig livsodugliga spädbarn, tvärtom kunde de nog bära på sina döda barn en lång tid.

jag tror att det är naturligt att instinkterna kommer under graviditeten och förlossningen.

Jag skulle mycket väl tänka mig det. Jag äslakar att bära och föda barn, och har välldigt lätt för det. Och jag skulle mycket väl kunna ta betalt, eller inte ta betalt. Jag hade just kännt det som att hyra ut min livmoder, och att kunna ge ett barn ett liv, till ett par som verkligen kommer älska det livet ut. Varför inte? En för många är deras största sorg just att aldrig "få" ett barn.

Jag såg inte min älskade dotter som min dotter när hon var i magen. Hon va ett foster. Ville inte knyta an. Tog inte reda på kön. (Va rädd för missfall och försökte väl hålla isär begreppen bebis och foster) Älskar henne idag men kände absolut inte så under graviditeten. Så fort hon skrek i famnen på mig så vart jag kär!!! (hon va så lik sin pappa) Skulle kunna ställa upp som surrogat. =)

Först och främst Ts, Lycka Till!!

Känner s å för er, när jag läste lite på länken i ts:en, har fibro liksom du o. är därför medveten om både smärtor o. medicinering.
I mina ögon gör ni ett val som borde vara vanligare än adoption(de som vill förstå varför kan kika på min press) och definitivt laglig.
Använder man sig av de blivande föräldrarnas spermier+ägg, ä r ju barnet de facto d e r a s o. inget någon annan än de inblandade har med att göra(förutom sjukv.personal o. ev. förmedling/agentur).

Startar ni namninsamling i frågan om att ändra lagen i Sverige, så skriver jag med glädje under.

Jag bor i USA och här är ju surrogatmammor tillåtet i vissa stater. Man brukar använda sig av pappans spermier. Ibland mammans ägg, men ofta inte då det inte är ovanligt att hon är för gammal för att äggen ska kunna användas. I vissa fall använder man sig av surrogatmammans egna ägg och i andra fall av en tredje kvinnas donerade ägg (alltså en kvinna som varken är den blivande mamman eller surrogatmamman).

Finns mycket info här

en.wikipedia.org/wiki/Surrogate_pregnancy

För det första; Var går gränsen? Vad innebär det att vara "i beroendeställning"? Räcker det att bara ha råd med en liten bostad och behöva köpa sina och barnens kläder second-hand? Eller är det när man är på svältgränsen? Kan det vara när man måste välja mellan att köpa cigaretter till sig själv eller mat till barnen? Eller vad? Och vem bestämmer var gränser går? Du?

För det andra; Är det bättre att en fattig mamma i Ryssland måste lämna barnen på barnhem för att hon inte kan försörja dem än att hon kan tjäna pengar på ett surrogatmödraskap och på så sätt behålla sina egna barn? Det stämmer visserligen, som någon skrev, att många i Ryssland, Kina, Indien etc är rika, men det är också ett faktum att dessa länder har barnhem som svämmar över av barn som övergivits pga fattigdom.

Det bästa vore förstås att ingen enda människa vore så fattig att hon tvingades ta på sig vare sig surrogatmödraskap eller ett arbete hon avskyr för att kunna försörja sig. Men nu ser ju inte världen ut så. Det finns fattiga människor och om de kan tjäna pengar på att vara surrogatmödrar så är nog det att föredra framför mycket annat, exempelvis prostitution.

Dessutom är det inte så att alla surrogatmödrar är "tvingade" vare sig av andra människor eller av omständigheterna. Det finns de som, liksom FamiljenPeura här ovan, vill hjälpa någon närstående. I USA är surrogatmödraskap lagligt och där händer det att systrar, vänner och till och med mödrar ställer upp som surrogatmor. Sedan finns det också de som gör det av en kombination av välvilja mot andra människor och att de helt enkelt gillar att vara gravida. Jag läste om en norsk kvinna som födde ett barn åt ett svenskt bög-par. De hade hittat varandra via en annons. I Norge finns en väl utvecklad välfärd och det handlade om en fullt normal kvinna som levde under ordnade förhållanden. Hon _valde_ helt enkelt att föda ett barn åt ett par som inte kunde få barn på annat sätt. I USA förekommer också att unga kvinnor väljer att föda ett barn åt någon och använder betalningen för att bekosta studier. Är det att vara tvingad?

Själv är jag tyvärr ingen lämplig surrogatmor. Jag har diverse fel som gör att jag, i bästa fall, kan föda för tidigt, men det kan lika gärna bli missfall. Därför skulle jag inte kunna tänka mig att vara surrogatmor, men annars så skulle det inte kännas helt främmande. Jag kan knappt tänka mig något finare man skulle kunna göra för en annan människa.

Om jag inte helt missförstått det så har man i trådstartarens fall använt sig av mannens spermier, men inte av kvinnans (mammans) ägg. Jag gissar att man använt sig av surrogatmammans ägg. Är det så, TS?

Jag tycker att det ska bli lagligt. Det finns säkert etiska frågor som måste ses över men efter att ha varit barnlös länge och äntligen lyckat med ivf så hade det kännts bätte att veta att det fanns ett annat alternativ att få barn med min man.
Som sagt så tycker jag att ska gå att kunna va surrogatmamma i sverige:)

När det gäller surrogatmödraskap här i USA så är det de individuella staterna som bestämmer vad som är lagligt eller ej så man kan inte säga att det är lagligt i hela USA. I en del stater är det t ex inte lagligt att ta betalt för att vara surrogatmamma, men man kan få betalt för de extra kostnader som ingår (som förlossning, läkarbesök etc).

så du menar om man inte har knutit an när man är i v38 så kommer man inte föda barnet då?
det är bara att knipa ihop