Aga?
Agar ni era barn?
När jag växte upp fick jag ta emot örfilar när jag hade betett mig illa. Jag tycket att en liten "lavett" alt dask på rumpan kan vara ett bra sett att lära barnen veta hut?
Vad tycker ni?
Motivera era svar tack!
-
-
Svar på tråden Aga?
-
skillnaden är att de faktiskt inte har lyckats särskilt väl med sin uppfostran....se på leoellas ungar(för o inte använda mina...)Veladis skrev 2009-10-05 23:06:52 följande:Det är väl bra att de talar om hur de har lyckats med sin uppfostran utan att behöva ta till våld? Det gör ju du också. De skryter ju gärna om dina perfekta små barn innan du i nästa mening ondgör dig över "andras ungar".Och nej, det ser man inte "hela tiden" på förskolan. Och du, myten om de "normala barnet" är just en myt. Barn är på olika sätt, av olika orsaker, utan att det behöver vara något fel eller att de behöver vara ouppfostrade. Vidga dina vyer lite.
-
Det vill jag med, och det har jag!Plutteli skrev 2009-10-05 23:07:29 följande:Eh, och...så för att det ska vara ok att inte daska sina barn ska de vara vaksamma och inte våga säga pip innan de fått godkännande av föräldrarna? annars är man mjäk eller vad??Mitt barn frågar inte om tillstånd innan hon gör saker, däremot slutar hon så fort hon får ett nej! Inte så svårt faktiskt och jag VILL inte ha ett barn som inte vågar ta för sig utan att först få godkänt, jag vill ha ett självsäkert barn som VÅGAR ta för sig av livet!
Två barn som förstår gränser, även outtalade, eftersom de förstår själva principen kring gränser. Två barn som fungerar utmärkt i möblerade rum, men som inte lyder blint som kommandosoldater utan att tänka själva. Två underfundiga, fantasifulla, livsglada barn med stor självkänsla som det är en fröjd att umgås med. -
nu blir nog inte leoella så nöjd...det uttalandet påstår ju att hennes unge är feg?! och därmed sparkar du just på en som hela tiden varit på er planhalva....Plutteli skrev 2009-10-05 23:07:29 följande:Eh, och...så för att det ska vara ok att inte daska sina barn ska de vara vaksamma och inte våga säga pip innan de fått godkännande av föräldrarna? annars är man mjäk eller vad??Mitt barn frågar inte om tillstånd innan hon gör saker, däremot slutar hon så fort hon får ett nej! Inte så svårt faktiskt och jag VILL inte ha ett barn som inte vågar ta för sig utan att först få godkänt, jag vill ha ett självsäkert barn som VÅGAR ta för sig av livet!
och just den ursäkten är så jävla lam! att en störig unge är ett barn som vågar ta för sig av livet.... -
Jag skulle vilja säga att jag inte med mitt inlägg menade att få mitt barn till något slags Perfekt Barn som alltid frågar eller är osäker och vaksam.Plutteli skrev 2009-10-05 23:07:29 följande:Eh, och...så för att det ska vara ok att inte daska sina barn ska de vara vaksamma och inte våga säga pip innan de fått godkännande av föräldrarna? annars är man mjäk eller vad?? Mitt barn frågar inte om tillstånd innan hon gör saker, däremot slutar hon så fort hon får ett nej! Inte så svårt faktiskt och jag VILL inte ha ett barn som inte vågar ta för sig utan att först få godkänt, jag vill ha ett självsäkert barn som VÅGAR ta för sig av livet!
Han är en ganska normal snart 2åring, men ändå nååågot mer försiktig än en del andra barn. Han vågar åtminstone visa en j-la massa humör oftare och oftare. :)
Och han gör också massor av saker utan att fråga. ;) -
Men du... Du kan ju inte uttala dig om dem heller - du känner dem ju inte!majess skrev 2009-10-05 23:08:28 följande:skillnaden är att de faktiskt inte har lyckats särskilt väl med sin uppfostran....se på leoellas ungar(för o inte använda mina...)
Tysta, försiktiga, lydiga och blyga barn är per automatik inte väluppfostrade, precis som att vilda, framfusiga och pratglada barn per automatik inte är ouppfostrade. Barn är barn, barn är olika, och det beror mycket på personlighet. -
du behöver faktiskt inte försöka dra ner ditt barn för att få det att hamna i samma nivå som plutteli...hade jag varit du hade jag blivit ledsen över hur ngn kan döma dig o nitt barn eftersom du är på deras sida...lojalitet?Leoella skrev 2009-10-05 23:10:39 följande:Jag skulle vilja säga att jag inte med mitt inlägg menade att få mitt barn till något slags Perfekt Barn som alltid frågar eller är osäker och vaksam.Han är en ganska normal snart 2åring, men ändå nååågot mer försiktig än en del andra barn. Han vågar åtminstone visa en j-la massa humör oftare och oftare. :)Och han gör också massor av saker utan att fråga. ;)
-
Ja, stackars gäst!! *S*majess skrev 2009-10-05 23:05:51 följande:DU har tid ja,,men din gäst som blir tvunge n att svara på 20 frågor från ditt barn????? kan du verkligen inte tänka dig att fika trots att dina barn är hemma och får fika och får avbryta men sedan kan gå iväg o leka på egen hand????
Som sagt, jag vet ju inget om ditt umgänge, men de jag umgås med har absolut inga som helst problem att barn finns runt om!!
Så är det för mig...och som tur är lär ju du aldrig vara på besök så ;)
Men, för att ge ett bättre svar på din fråga....jo, det är klart att jag skulle kunna säga till barnen att de får hitta på ngt på egen hand, om det är så att de är rastlösa runt oss.
MEN, jag gör det INTE för att det sitter ngn otålig gäst vid mitt fikabord!! -
men folk beskriver dem ju!! det räcker! klart som korvspad att de lydiga är mer väluppfostrade,o de stökiga inte är det....hur logiskt som helst.det märks ju på ett barns uppförande....Veladis skrev 2009-10-05 23:12:40 följande:Men du... Du kan ju inte uttala dig om dem heller - du känner dem ju inte!Tysta, försiktiga, lydiga och blyga barn är per automatik inte väluppfostrade, precis som att vilda, framfusiga och pratglada barn per automatik inte är ouppfostrade. Barn är barn, barn är olika, och det beror mycket på personlighet.
-
Jag håller med!krabbanoss skrev 2009-10-05 23:13:19 följande:Ja, stackars gäst!! *S*Som sagt, jag vet ju inget om ditt umgänge, men de jag umgås med har absolut inga som helst problem att barn finns runt om!! Så är det för mig...och som tur är lär ju du aldrig vara på besök så ;) Men, för att ge ett bättre svar på din fråga....jo, det är klart att jag skulle kunna säga till barnen att de får hitta på ngt på egen hand, om det är så att de är rastlösa runt oss. MEN, jag gör det INTE för att det sitter ngn otålig gäst vid mitt fikabord!!
Det är viktigt att n gäst ska trivas, men lika viktigt att barnen ska trivas också. Speciellt i vårt eget hem. -
Det jag ville komma till med mitt exempel på min son var ju jämförelsen mellan honom och hans nästan jämnåriga kusin. Det var ju liksom det som var grejen; att två barn kan vara väldigt OLIKA utan att det nödvändigtvis beror på att ena föräldraparet är jättebra på att fostra och det andra paret är värdelösa.
Dock ställer olika personligheter lite olika krav på föräldrar. Ett barn som vårt behöver lite mer "peppning" i vissa lägen, få uppmuntran till att t ex vara lite "morskare". Barn som är mer "framfusiga" kanske tvärtom behöver lite mer "bromsande" föräldrar i vissa situationer.
För vi vill ju alla få självsäkra, självständiga barn som är helt egna tänkande människor. Som klarar sig bra i livet och samtidigt kan ta hänsyn till andra människors behov, vara sociala och vettiga. Mest av allt vill vi väl att de ska bli LYCKLIGA och då tror jag både aga och extrem curling ger rätt usla förutsättningar för den saken.