• ungmamma89

    Snälla föräldrar, GE ER!

    Jag har alltid levt efter regeln "Ät det som serveras, när det serveras, annars får du vara hungrig". Det är INGET fel i att göra så. Det finns inga barn i sverige som svälter.
    Att se folk som daltar med sina barn när det gäller mat, det gör mig riktigt illamående faktiskt. "äh, hon/han gillar inte det och det, så jag får skylla mig själv som lagat det... Hon/han kan äta det eller det istället" Vadå istället? Vad är det för stil att lära sitt barn att det är okej att gnälla över mat så att de får något annat istället? Tror ni att skolbespisningspersonalen resonerar likadant sen? Eller planerar du kanske att skicka med barnet egenlagad mat till skolan när det så blir dags?
    Skärpning, ni lär era barn att fnysa åt mat, att det är okej att gnälla över mat som folk slitit för att laga. Och ni lär era barn att det är okej att vara överkräsna när det gäller mat!

    Förlåt om ni tar illa upp, men det finns inget värre än att laga mat till barn som anser att ingenting utöver pannkakor är acceptabelt. Seriöst... någon sorts variation får det väl vara?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-11-09 07:39
    Måste tillägga att jag inte pratar om att någon enstaka gång ge vika och kanske ge något annat, utan att jag stör mig på när det ALLTID blir så, att man inte ens säger åt barnet att smaka om det är någon ny maträtt, utan att man hellre gör en macka än att ta en diskussion.
    Självklart gör man ju undantag om man VET att barnet absolut inte gillar maten.

  • Svar på tråden Snälla föräldrar, GE ER!
  • Lizzyzz


    håller med Ts..

    mina barn måste smaka om det är nått jag vet dom inte smakat förut.
    och då menar ja att även om dom ätit tex lassagne hos mormor eller pappa.. så mste dom smaka på den jag gör med.. för maträtter kan ju smaka helt olika beroende på vem som gör den
    (tror ni fattar hur ja menar)

    har 4 barn under 7½ år.. (snart 5 barn)
    och jag har ju rätt koll på vem som verkligen inte äter vad.
    dock brukar barnen om å om igen säga "tycker inte om" om dom inte är sugna på tex potatis etc... men då kommer dom inte undan..
    för de vet ja dom äter, bara de dom gillar de mer eller mindre..
  • logg81
    laraa skrev 2009-11-10 12:12:56 följande:
    Men det ar klart att man lagar den maten ens barn tycker om! Jag hade aldrig tvingat mitt barn att ata nagot han inte vill ha! Jag tycker inte om att bli tvingad att gora det, varfor ska jag lata mitt barn gora det?
    Men om man inte smakar något så vet man inte om man tycker det är gott...
    Jag stavar inte taskigt! Min dator är faktiskt trasig!!!
  • laraa

    Nu ar min son liten...men nar han blir storre sa ska han fa smaka allt...men jag skulle aldrig tvinga honom att ata mat han inte vill ha...jag har inte planerat att ge honom onyttig mat sa som graddtarta...nyttig mat kan cksa vara gott och nar foraldrarna har sunda vanor sa brukar barnen ocksa folja dem. Oftast vet inte barn vad som ar gott eller ackligt, men ser dem tex att pappa inte ater nagon viss typ av mat sa "tror" dem att det inte ar gott och darmed kommer de inte vilja ata det.

  • Winnertaco
    logg81 skrev 2009-11-10 12:20:29 följande:
    Men om man inte smakar något så vet man inte om man tycker det är gott...
    Det håller jag absolut med om! Det gäller även de vuxna i familjen om vi äter en ny maträtt.

    Men, handen på hjärtat, jag fortsätter inte att äta om jag inte tycker om, då fixar jag nått annat till mig själv (ett exempel är när vi åt leverbiff, det var vidrigt, så jag värmde en bit paj istället). Om barnen verkligen inte tycker om så får de nått annat. Däremot händer det ju att nått de åt tre portioner av för en vecka sedan helt plötsligt inte är gott längre. Det godtas inte, och efter lite gnäll brukar de äta.
  • Puss och Kram
    Winnertaco skrev 2009-11-10 12:05:04 följande:
    Jag har en kompis som helt enkelt fick äta det som stod på bordet. Hon var jättekräsen med maten, åt inte fisk, inte grönsaker, inte ost osv. Listan kan göra hur lång som helst. Hon fick dock vara hungrig om hon inte åt. Hjälpte det? Nej. Idag äter hon inte nått mer än hon åt som barn, hon tycker helt enkelt inte om det. Det funkar kanske i många fall, men inte i alla. Hur kul är det att det man minns starkast från sin barndom är att man alltid var hungrig?
    Jag var också superkräsen som barn och fick vackert vara utan om det inte passade, för det fanns alltid nåt man kunde äta om det så bara var potatis... Nej jag var kanske inte heller helt nöjd med det,men jag bestämde mig sen för att lära mig äta saker i vuxen ålder, vissa saker kommer jag aldrig att lära mig så är det, men för den delen tänker jag inte låta mina barn äta vad de vill för då ger jag dem inte ens en chans att prova nya smaker. En björntjänst mot ens barn.. Nu känner jag ingen som är så här "snäll" mot sina barn. men att fenomenet finns tycker jag är osunt...
  • MalloryKnox

    När jag var liten var jag den kräsnaste unge ni kan tänka er. Åt nästan ingenting. Mamma och pappa ville alltid att jag skulle smaka på maten, och det gjorde jag. Men då hade jag redan bestämt mig för att det inte var gott, så jag vägrade. de försökte med allt, jag fick äta det som fanns eller inget. Men då gick jag hellre hungrig. Jag fick ta en macka istället, men då blev jag inte lika mätt som på maten och gick snart o klagade på att jag var hungrig igen. Mamma sa: "Du får äta det som serveras, då klagar du inte över att du är hungrig efter en timma igen." Jag var enveten och vägrade äta ändå.
    En dag när jag sa att maten va äcklig, så började mamma storgråta vid matbordet och sa: "Jag kämpar varje dag för att laga mat till familjen. Vissa familjer får ingen mat, men vi är lyckliga som har möjligheten att kunna laga mat till er varje dag (mig och min bror), men ni är inte tacksamma. Det gör mig ledsen att ni varje dag klagar på att maten inte är god, när jag anstränger mig för att mätta min familj. Ni borde skämmas!"
    Jag började själv gråta då, och jag klagade aldrig mer på maten jag fick. Jag började uppskatta all mat vi fick, även om jag inte tyckte om det, så åt jag för att inte göra mamma ledsen, samtidigt som jag inte gick hungrig.
    Jag önskar dock att mamma hade sluppit bryta ihop för att vi kräsna ungjävlar skulle förstå.

    Mina barn ska äta det som lagas, när det lagas. Det tänker jag göra klart för dem så fort det går!

  • Milkina cerka

    Håller med Ts!!

    Här lagar jag e n rätt till middag, alla äter eller åtminstonde s m a k a r på den.
    Har man inte smakat, k a n man inte veta om det är gott eller inte.
    Äter man inte middagsmaten så äter man säkert mer till kvällsmat för att kompensera föregående måltid. Brukar säga att det finns ingen äcklig mat, bara sådan man tycker mer el. mindre om o. är mer eller mindre van vid.


    MalloryKnox skrev 2009-11-10 13:00:27 följande:
    När jag var liten var jag den kräsnaste unge ni kan tänka er. Åt nästan ingenting. Mamma och pappa ville alltid att jag skulle smaka på maten, och det gjorde jag. Men då hade jag redan bestämt mig för att det inte var gott, så jag vägrade. de försökte med allt, jag fick äta det som fanns eller inget. Men då gick jag hellre hungrig. Jag fick ta en macka istället, men då blev jag inte lika mätt som på maten och gick snart o klagade på att jag var hungrig igen. Mamma sa: "Du får äta det som serveras, då klagar du inte över att du är hungrig efter en timma igen." Jag var enveten och vägrade äta ändå.En dag när jag sa att maten va äcklig, så började mamma storgråta vid matbordet och sa: "Jag kämpar varje dag för att laga mat till familjen. Vissa familjer får ingen mat, men vi är lyckliga som har möjligheten att kunna laga mat till er varje dag (mig och min bror), men ni är inte tacksamma. Det gör mig ledsen att ni varje dag klagar på att maten inte är god, när jag anstränger mig för att mätta min familj. Ni borde skämmas!"Jag började själv gråta då, och jag klagade aldrig mer på maten jag fick. Jag började uppskatta all mat vi fick, även om jag inte tyckte om det, så åt jag för att inte göra mamma ledsen, samtidigt som jag inte gick hungrig.Jag önskar dock att mamma hade sluppit bryta ihop för att vi kräsna ungjävlar skulle förstå. Mina barn ska äta det som lagas, när det lagas. Det tänker jag göra klart för dem så fort det går!
    Tycker med synd om din mamma(vet ju att de flesta mammor verkligen försöker laga mast som familjen förhoppningsvis gillar). B r a att det tog på dig.

    Här har historien om mina 80cm o. 8kg när jag kom hit o. hur man fick försvara maten för att få något att äta gjort verkan, mina barn äter numera det som sätts fram.
  • sarap1978

    Vi försöker leva efter att äta varierad mat och mat som alla gillar hyffsat. Man kan inte ha oxfile varje dag för dom vuxna och korv och makaroner till ungarna.
    Barn idag svälter inte i sverige, håller med ts. Det som sätts fram på bordet är det man får äta helt enkelt. Vi har redan fattat det där med att vår 2,5 åring testar gränserna, klart hon vill se om hon slipper och kan få annat om det inte är hennes favvo på bordet. Men när man säger lugnt och sansat "OK då behöver du inte. Säg tack för maten så får du leka" så ändrar hon sig ju direkt och äter upp, hon vill ju inte vara hungrig...

    Själv gillar jag inte korv och min mamma har ALDRIG gjort annan mat till mig för det. Jag fick äta det som fanns runt omkring, grönsaker, potatis eller vad det nu var. Jag är glad för den uppfostran. Det är det jag kommer ta med mig. Man behöver inte gilla allt, men det blir inget alternativ heller. Jag är allt annat än undernärd idag...hehe

  • SchumiFerrari

    Jag blir så ledsen när folk skriver att barn inte svälter i sverige idag... jag har vänner på nätet vars barn svälter. Barn som INGEN hittar något fel på rent medicinskt. Svenska läkare vet inte vad som är fel. Barn som har knapp och sond om föräldrarna har bråkat tillräckligt och kämpat. En del har inte det och äter minimum vad de klarar för att överleva... Barn som vid 2års ålder väger 7-8 kg och är 75-80 cm... Vissa barn får köttbullar varje dag för att då äter de kanske iaf 2 köttbullar den dagen.


    Muppen mars-08 Smurfen aug-09
  • gormisen
    SchumiFerrari skrev 2009-11-10 14:02:08 följande:
    Jag blir så ledsen när folk skriver att barn inte svälter i sverige idag... jag har vänner på nätet vars barn svälter. Barn som INGEN hittar något fel på rent medicinskt. Svenska läkare vet inte vad som är fel. Barn som har knapp och sond om föräldrarna har bråkat tillräckligt och kämpat. En del har inte det och äter minimum vad de klarar för att överleva... Barn som vid 2års ålder väger 7-8 kg och är 75-80 cm... Vissa barn får köttbullar varje dag för att då äter de kanske iaf 2 köttbullar den dagen.
    Håller med!
Svar på tråden Snälla föräldrar, GE ER!