såg något SJUKT: vuxna med blöjor! Kan någon förstå?

Är inne här för första gången i mitt liv, blev hänvisad hit från diaper.nu
Väldigt intressant att läsa alla inläggen, både dom få possitiva och dom många negativa. Jag är en tjej som bär blöjor för jag tycker det är skönt, något som många här har visat sitt avsky över. Jaja, det får stå för dom. Har ett motto, rata aldrig en sak innan du provat. För vem avgör vad som är sjukt eller inte, visst pedofili, neckrofili och tidelag, är saker som inte jag heller skulle prova, där säger sunda förnuftet ifrån. För de sakerna skadar någon annan. Vilket jag avstår ifrån. Men ärligt talat, vilket är väl sjukast, jag som går omkring i mina blöjor, som absolut inte skadar mig eller någon annan, eller en person som mördar någon annan. Valet för mig är mycket lätt. En sak till. Dom som håller på med blöjor, har definitivt inget intresse av småbarn. Så att påstå att detta har med pedofili att göra, den vet inte vad den snackar om.

En stilla undran. Alla ni negativa, skulle ni skilja er om er partner, skulle avslöja sig som en blöjfetishist? Då är det inte mycket till kärlek.

Ähum.. jag blir faktiskt lite stum över vilka fördommar som en del verkar ha. Har läst tråden med stort intresse och min direkta tanke blir att vem har rätt att döma andra personer utan att tänka mer än enkelspårigt utifrån sina egna tankar. Visst vi är alla olika och vad en tycker är kränkande kan en annan tycka är helt okey.

Resonemanget om pedofili kan vi lämna direkt för detta har inte ett endaste dugg med detta att göra. Visst det finns avarter av alla de slag och kopplingen till barn blir kanske extra tydlig eftersom det rör blöjor men ni som är så förbannat inskränkta tänk efter ett par sekunder.. Gäller detta resonemang även vuxna personer som ibland suger på tummen, hoppar i vattenpölar, tittar på tecknad film etc. etc. Issåfall blir jag ruskit rädd eftersom då har jag massvis med pedofiler runt omkring mej.

Näe sanningen är nog mera komplex ändå.. Det finns folk som tänder på de mest udda saker tex. skor, fötter, läder, smisk, prata snusk, gummi, händer, nylonklädda ben, kiss, mustacher, utomhussex, bajs, höga klackar, stora rumpor, långt hår, partnerbyten, rakade kön.... ska jag fortsätta och vad är egentligen konstigt och inte?

Jag har haft ett mycket aktivt sexliv i över trettio år och har inte varit blyg att prova på något udda så länge bägge parter har varit överens och det inte varit några olagligheter eller skadat någon. Har även under dessa år träffat på mer "helylleflickor" som aldrig kunnat tänka sej något annat än lite kyssar smek och sedan en vanlig missionär. Visst det har man givetvis fått "tagit" fattas bara annat men jiisus vilket trist liv.. Att inte ens våga ta ut svängarna och prova något annat och då menar jag inte grov våldsporr utan kanske bara något erotiskt plagg som en sexig topp eller ett lite mera vågat förspel.

Jag har natt-inkontines och måste därför ha blöja vilket jag inte själv ser som något större problem eftersom jag dessutom (motsägelsefullt för en del) njuter av detta. Jag gillar porr, tittar kanske på suspekta sajter på internet, köper en tidning ibland och runkar gärna varje kväll. Dessutom tänder jag på lite mera kinky sex och deltar aktivt i en BDSM klubb åsså är jag lyckligt gift....

Min hustru delar inte alla mina tankar men på nåt sätt får vi ihop detta ändå är jag då en sämre person? Jag har inte den erfarenheten men visst har även jag stött på patrull eftersom jag egentligen är alldeles för öppenhjärtlig angående vad jag gillar. Å andra sidan har detta inneburit många sköna stunder och spännande lekar.

Till de personer som dömmer andras lustar och tankar vill jag bara säga skaffa er erfarenhet om ämnet innan ni säger saker ni inte har en jävla aning om vad som menas. Jag har oxå haft massor med fördommar men dessa har jag jobbat bort genom att ge respekt, lyssna och vara lyhörd för andras tankar. Tex. första gången jag blev medbjuden på en BDSM-klubb trodde jag att flickorna skulle se ut som fotomodeller i sexiga outfits och killarna vara klädda i läder, nitar och skinnkepsar men... Det hela kom givetvis på skam. Det var vanliga regular peoples.. tjocka, smala, ljusa, mörka... Jeans och t-shirtar innan vi bytt om och människorna var hon som du har framför dej i snabbköpskön och killen du möter i dörren på dagiset. Ana bara vad som sker innanför sovrummets gardiner i massor med svenska hem..

Jag vet att det är "vanliga" människor men någonstans har det slagit lite slint. Jag har inte ett tråkigt sexliv (tvärtom) men jag vet också var gränsen går (för mig)

Fast bra skrivet "Lars i pyjamas"!

Men Kaktusen, vi har ju alla olika gränser och spärrar. Varfär "har det slagit lite slint"? Acceptera att människor har olika förutsättningar bara.

En vuxen människa i sina sinnes fulla bruk har inget behov av att vara liten och beroende och gå runt i blöja. Det stadiet har vi redan passerat som småbarn för länge sen.

Jag har inte följt tråden och tycker väl att folk får ha vilka böjelser de vill så länge de inte skadar någon.
Var ju tvungen att gå in och kolla på bilderna och det jag reagerar på är att de flesta verkar vilja se ut som bebisar. Att blanda ihop sex och bebisar tycker jag personligen är ganska läskigt för det kan ju finnas personer som inte vet vart gränsen går...

jag tycker att det är bara sjukt.
man kan undra va som har hänt i de här personernas barndom? var har d gått snett ngnstans?
att vilja vara bebis o att någon tar hand om en.-.. det känns som att människan måste gå tillbaka dit för att uppfylla det som inte har blivit så som d skulle när man var bebis.
I psykologi Freuds psykoanalytiska teori pratar man om olika stadier. I anal fas vid 1,5-3 år förväntas barnet lära sig renlighet o GLÖMMA BLÖJAN o BÖRJA MED TOALETTEN. har det gått snett med det här på något sätt?
jag tycker inte att man behöver börja acceptera allt möjligt som finns i världen. att det inte skadar ngn annan är ingen bra förklaring. de här personerna har blivit skadade och skulle behöva hjälp...
kan en vuxen man vara helt frisk när han vill klä sig i en blöja och låta någon förbjuda honom att gå på toaletten?
jag tycker inte det här har något med sex att göra. det berättar bara personens sjukdom och är nödrop att allt är inte så som det ska. jag tycker att det är ju så självklart!
att lämna sin partner? hmm.. jag tycker det är otroligt att någon orkar stanna vid sin man/fru i en sån här situation. det är ju sjukdom och då behöver man stöd. men att själv gå med på det .. nej.. d skulle jag aldrig göra. personen måste få hjälp och få kärlek men tycker inte att man behöver ställa upp i sånt här.
varför ska man ha sex inblandad i det här? man har gjort sexuellt av en sjukdom.

Här är en "sådan" till

Har skrivit här tidigare då detta varit uppe för diskution. Har blivit bemött både positivt med värme och förståelse men även negativt.

Har fått mail vars ända syfte har varit att såra.

Har en slags hatkärlek till min läggning. Det är ju inte precis en läggning som man önskar sej då den vållar mej så mycket problem i privatlivet där jag oftast har blivit bemött med oförståelse och folk har sagt mej rent ut att de känner sej äcklade av mej. Så därför har jag i det längsta försökt att kväva min längtan att ha blöja. Det har lett till ett antal depretioner men det är ett val jag har gjort för att åtminstone få lite social kontakt för, som alla levande varelser så har även jag ett behov av detta.

Fast om jag kunde välja bort min längtan att ha blöja vet jag inte om jag skulle vilja göra det för de enstaka gånger jag haft möjlighet att ha blöja så har det gett mej en så enort skön känsla som knappt går att beskriva. Totalt lugn och harmoni samtigt med en sexuell "berusning".

Hur det startade har jag en del teorier om. När jag var liten 5 år (tror jag det var) så blev jag inlagd på sjukhus och där tvingade man på mej blöja. Minns att jag bara grät och grät. Upplevde detta oerhört kränkande. Det var ju bara bebisar som hade blöja och jag ville ju vara stor. Men tillslut när min hjärna inte stod ut längre började det kännas ortroligt skönt och rogivande. Den psykolog jag har gått hos en längre tid för att försöka komma tillrätta med mitt liv har förklarat att kroppens bestraffnings och belöningssystem blev "panikslagna" och för att stå ut med denna behandling så trädde belöningsstystemet in istället och gav mej vällustkänslor av blöjorna.

Har som jag sa fått en del mail vars mening bara har varit ämnade att såra, som jag ser det. Ett där man frågade om jag blivit våldtagen av mina föräldrar.....
Nej! Mina föräldrar var världens snällaste! Men av välutbildade empatiska människor på sjukhuset jag låg på, som psykologen jag gick hos sa. Ja, hon sa att de förgripit sej på mej.

Men jag har också fått underbart snälla och förstående svar från helt fantastiska människor!

Kram, om ni vill förstås

Förlåt om detta väcker anstöt...... men det är så här jag är innerst inne.....

Det är nog konstigt hur folk väljer att vara då dömande och tro sig veta saker och ting. Eller tro sig vara så frisk själv att man kan högt kalla någon annans känslor för sjuka.

Jag vill bara fråga dig drömmare3 hur det skulle kännas för dig om jag satt och funderade högt på vad månne hänt i din barndom och kalla det för "snett". Vad månne har gått snett i din barndom som gör att du tycker detta är sjukt? Eller vad har gått snett som gör att du så lätt kan kalla andra för sjuka för att dom inte tycker som du om vissa saker?

Tycker du jag har rätt att undra som jag gör? Känns det bra? Känns det som att jag är helt ute och cyklar och har ingen aning om vad jag talar om för du har ju haft en så fin barndom och inget är då vidare "onormalt" med dig eller nått? Ja, jag vet ju inte hur du känner och tykcer, vissa bryr sig inte alls om vad andra änker och tycker.

Jag blir bara ledsen då jag ser såna här trådar och speciellt såna här utformade rubriker. Sånt fördömande. Inser inte folk att alla är olika och alla har olika åsikter och DET är naturligt om nu något kan kallas för det.