Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

Jag kände inget tryck alls utan det var fri passag igen , det gjorde inte ont heller som många kan tycka. Så jag tror det var vetskapen att det fungerade som hjälpte och att jag hört att en spolning kan stimulera äggledarens flimmer hår. Hur som heslt funkade det för mig och vet att det hjälpt för många andra.

Jag har också bara en kvar och det funkande och jag är nästan hundra på att jag hade ägglossning på fel sida dessutom. Lycka till nu!

Petra: beklaga det som hänt igen. Hoppas du läker fint och snabbt nu. Väntan är jobbig.

Supers: Livet är så jälva orättvisst , tänker på dig och hoppas du får en bra läkare som hjälper dig/er. Har du fått spola äggledare?    Har du båda kvar??

Ge inte upp hoppet!

kram till er alla som kämpar och grattis till alla er som fått bra resultat på rul och vul.

Jag kämpar på här hemma med stor mage och är evigt tacksam att det gick med en äggledare. Går in i vecka 37 imorgon sen är det dags för TUL för mig igen. Denna bebis kan bli en bjässe eller så lura magen oss. Denna graviditet har de haft sten koll på oss, jag har fått träffa personal som även själva gått igenom utomkvedshavandeskap och de vet verkligen hur man känner. Jag hoppas ni andra får träffa på bra och kunnig personal.        

Lappgeten: inte igen, HOPPAS HOPPAS det inte är ett x. håller mina tummar för dig.

Acinna: Jo jag mår bra nu, är sjukskriven för foglossning. Nästa vecka ska jag på hinnsvepning är då i vecka 38. Jag gör ju allt för att få en vaginal förlossning denna gången. Allt bra med dig? 

Välkmna alla ni som fått x, ni har kommit till en bra tråd som hjälpt mig mycket i min sorgearbete för över ett år sedan.Vi hade jobbat länge på att få syskon , nr 1 gick ju så snabbt, men inte syskon. Och när vi väl fick plusset så blev det ett ex och jag blev akut op med snitt i vecka 10. Då tog de min högra äggledare. Jag vart skit ledsen, visste knappt var ett x var då. Jag hade jätte många som skulle få barn som vi i samma veva, och ingen förstår bättre en ni alla som är me di tråden och som genom gått samma sak. Jag fick rekommendationen att vänta 2-3 månader och en annan doktor tyckte 6 månader efftersom det blev öppen bukop före mig. Vi väntade tre hela mensturationer, sen körde vi på. Men gud jag var rädd varje månad även om mensen kom så var jag tvungen att kolla så jag inte var gravid. och alla dessa TESTER på äl, man blir sjukt beroende. Men det var jag inte ensam om.
Efter ca 1 år så fick vi spolning av min äggledare och två försök där efter blev jag gravid. JIPPIE! men då börjar ju en ny karusell. Sitter det rätt? osv. Nu sitter jag här i vecka 37 och är jätte glad att vi lyckades med syskon, men resan hit har och är jobbig. Jag har inte kunnat njuta på samma sätt eftersom man varit rädd för missfall och allt annat som kan hända. pust! Jag ger er alla en kämpekram och ge inte upp. Det är en jobbig resa, men den är värd sitt pris.

Beklaga att alla vi har behövt genom gå detta och ännu värre för er som fått göra det flera gånger. Men som sagt ni nya, ni har kommit till en bra tråd. jag har varit med länge, 2 år men jag titta in och läser och bry mig om alla er som kämpa.     

Lappgeten: beklaga att det var ett nytt x igen. Nu håller jag menar tummar för ivf. Skönt att du blev bra bemöt denna gången. Tänker på dig kram

Grattis Petra!

Hej! Jag har ju hängt med här sen mitt x i okt 2010. Jag blev sedan gravid igen 1 år efter. Idag kom hon ut vår prinsessa. 4,2 kg tung och 52 lång. Jag hoppas det går lika bra för er övriga här inne. Kollar titt som tätt men inte lika aktiv eftersom jag varit så orolig i denna graviditet. Tyvärr blev det snitt igen, men jag fick vara vaken och med. Underbart.

Jag vet inte om jag skrivit här sen jag fick min dotter den 18 september?.

Livet är jävligt surt och orättvist. Jag fick vårt efterlängtade barn efter att vi haft x och min äggledare togs bort. saken är den att dottern kom med akutsnitt pga av att hon vände sig i sista sekunden. Allt gick bra och det var underbart att få vara vaken denna gången. Första dygnet levde vi av lycka och jag var på benen tidigt för jag ville hem. Dock visade sig att hon hade hjärtfel, ett allvarligt sådant. HLHS- det innebär att hon saknar den vänstra hjärtkammaren, hon har gjort en op och ska göra 2 till för att kunna leva med ett enkammarhjärta. Vi har bort i lund ett tag och sen hemsjukhus och nu hemma med syrgas för det behöver hon tyvärr.

Jag är så besviken och har så konstiga känslor. För två år sedan var jag sjukskriven för mitt x och ville inget annat än att bli gravid, det blev jag efter ett år och nu två år efter x fick vi en hjärtsjuk dotter som jag inte vet hur länge man får ha på vår jord. Livet är grymt och jag som längtade efter barn coh var väldigt aktiv här , ångrar nästan att jag kämpade så för vårt barn. KOnstigt va??? hoppas det vänder, kan säga att dagarna gå upp och ner. Är så besviken med sjukvården här dels när jag fick x:et och ingen tog mig på allvar och sen nu detta. De borde sett detta hjärtfel på ultrljudet och jag har ju gjort många.

   

Vet inte om ni kommer ihåg mig. Det är många nya hör ser jag. Fortsätt kämpa. Jag fick mitt x okt 2010 och fick med akut op ta bort min äggledare via buk operation. Ett år senare får vi plus på Stickan och sen får vi vårt andra barn, vår dotter Meja som tyvärr föds med det allvarligaste hjärtfel man kan ha. Hon föds med ett halvt hjärta dvs HLHS. Hon har gjort två hjärtop och nu sist höll hon på att stryka med. Livet är så orättvist även om jag verkligen försöker vara glad att vi faktiskt blev gravida igen. Lappgeten jag har tänkt mycket på dig och dina härliga bilder på djuren. Hoppas att ni får ert efterlängtade barn för det är ni värda. Det ska vara er tur nu. Stor styrke kram till er gamla som var här på min tid och till er nya också. Detta är en super bra tråd.

Nämen tittade in här och få se så mycket positiva saker! Grattis Lappgeten äntligen är det er tur! Du gjorde min dag! Jag har tänkt mycket på dig och alla dina små söta djur som du var så gullig och la upp i tråden förr. Jag hängde ju mycket här efter mitt x 2010. Grattis till dig med Petra! Och till er andra önskar jag stort lycka till och kämpa på, men glöm inte leva också. Nu när vi har vår dotter som föddes med halvt hjärta så får man lite perspektiv på livet på ett annat sätt! Alla är värda att få barn men glöm inte att leva livet också! Jag visste inte att Mika förlorade ett barn, var set i magen eller? Undrar hur hon har det!

Hej! Jag är en gammal medlem från förr. Har tänkt så mycket på dig Lappgeten och ser nu att ni fått ert efterlängtade bebis! Stort grattis! ??