Hejsan 
Finns någon kvar som känner igen mig?
Försökt bläddra lite i tråden och kommer ihåg Supers, Acinna, Pemberly och AlexandraViberg.
Såå ledsen att det inte funkat för er ännu Supers..
Stort Grattis till er andra som lyckats! Alexandra, Acinna och inte minst Lappgeten!!! Så underbart med solskenshistorier 
Det är nu precis 2år sedan jag plussade 19/12 och op för mitt 2a X 12/1. Efter spolningern av kvarvarande ledare (vänster), så visade total blockering, så gav jag upp...lät fertilitetsteamet på lokala sjukhuset göra sin obligatoriska utredning inför en IVF, vilket kändes meningslös tidsspillan, då vi ju visste helt säkert att vår barnlöshet ju berodde på att min enda äggledare inte funkade och inga pengar fanns ju ändå till en enda behandling...
Vi lämnade prover (som tappades bort..) och fyllde i massa papper och tiden gick... Ingen hörde av sig och jag orkade inte engagera mig längre och livet gick vidare.
Jag hoppade på en vidareutbildning och sedan jobbade vi båda som galningar under hela förra året. Jag har gått ner nästan 10kg sedan depressionen pga barnlängtan lagt sig, kontot dignar nu efter alla arbetstimmar som jag kunnat göra då jag släppte fokus på bebis. Ett brev med meddelande om att vi nu blivit remitterade till IVF kliniken i Umeå damp ner nån gång i somras. Jag minns att jag skummade igenom och irriterade mig över att "skitkärringen" skickat oss dit, trots att jag vid 2 tillfällen tydligt uttryckt att vi ville till Falun..funderade i ca 2s om jag skulle ringa och klaga/kriga om det, men IDDES inte och allt föll åter i glömska. Började ett nytt jobb i augusti och haft fullt upp, såå mitt i all den stressen på nya jobbet ringer det från hemligt nr, och tur jag var stressad, för i normala fall svarar jag inte på anonyma samtal, för det var från Umeå?!
Hej, säger hon, var är ni? Vi hade tydligen tid den morgonen i oktober, men visade sig att de skickat kallelsen till fel adress...
Så igår morse klev vi upp strax efter 04.00 för att hinna den 4,5h långa körningen ner till Umeå och vår första träff på ivf!
Allt detta har känts så långt borta så länge nu och hände sedan så plötsligt att jag nog befinner mig i litet chocktillstånd. Känner mig otroligt bortkopplad i allt detta och kände att jag ville hitta tillbaka, så loggade in på FL för första gången på 1,5år, och gick rakt in i denna tråden!
Har läst igenom mina egna gamla inlägg för att få komma ihåg hur det var, hur jag kände, för jag minns ju hur det upptog hela mitt liv och har så svårt att förstå det nu. Hela den perioden, egentligen från vintern 2010, då vi började försöka, till april 2012 då jag fick svart på vitt att vi inte kunde själva, är en enda dimma och jag har faktiskt få minnen från den tiden, men vet att denna tråden gav otroligt mycket stöd och var ett tag t.o.m lite av en livlina
Jag börjar nu iaf med långa protokollet i början på januari, min nästa mens, så det innebär preliminärt. att äggplock+återföring kommer ske v.6 
Ni som känner igen mig, kan ni inte säga hej och berätta hur det gått för er!?
Är det förresten någon som vet något om en läkare på ivf-klinikerna (verkar resa emellan) han har jobbat länge i Göteborg, heter Lars(glömt efternamn..tyckte han pratade skånska) och är enl. sig själv, den enda av de 3 ursprungliga läkarna som pysslade med ivf, som fortfarande är aktiv. Undrar bara vad andra har för erfarenheter, eller hört för skvaller om honom, för vet själv inte vad jag ska tycka och kan heller inte riktigt placera honom i något fack, som människa eller läkare, vad han är för typ alltså, vet ni hur jag menar?
Så...nu är man alltså tillbaka i svängen 
