Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

Spännande, håller tummarna nu att allt går bra =)

Ja, det känns ju faktiskt kul och spännande att vara här igen, nu när jag vet precis hur det är och vad som kommer hända. Sist hängde ju allt i luften och förhoppning efter förhoppning grusades till ett fint damm som tillslut blåstes bort i händelsernas stormar (oj, så poetiskt det blev ), och ja, chansen att detta kapitel också slutar utan det efterlängtade familjetillskottet, finns ju, men...det känns som om this is it!
 Ja, de håller en sysselsatt, barnen, ha, ha. Här pluggar vi järnet för att sonen ska klara alla sina terminsbetyg, så här i sista minuten, och det bråkas om nya kläder inför Luciadiscot imorgon kväll  Är hon i nån rolig fas, dotra din?

Supers: Spännande för oss i februari! Jag tror stenhårt på 3e gången gilt för dig  
Jag "slutade" med socker förra året och har gått ner nästan 10kg. Är inte fanatiskt på nåt sätt, gillar inte dieter heller och har aldrig "bantat", men äter inte bröd, potatis, ris eller pasta på vardagsbasis, men vräker godis med barnen varje lördag!  Dricker heller vare sig läsk eller alkohol. Det har inte alls varit någon svår omställning, förutom sockeravgiftningen på ca 2-3v, då blev jag alldeles liksom dimmig i huvudet och trög!? När det släppte blev jag å andra sidan mycket skarpare än innan! Blev också otroligt mentalt balanserad och korttids/arbetsminnet som varit väck sedan sonen föddes, har nästan kommit tillbaka , så kan starkt rekommendera alla att se över sitt kolhydratintag! Finns många andra fördelar när man läser runt, bl.a gällande fertilitet, om jag inte missminner mig..

Tusa: Gud vad duktig du är, jag o min sambo tränar mkt ihop men emellanåt får vi en svacka...gäller och hitta en balans ;) det har gått över förväntan denna vecka med 5:2, hela 7 hg ;) Alltid nått, man får bara ha koll på hur mkt och vad man stoppar i sig det andra dagarna. Ska försöka köra på även om det är jul snart :)

Ju äldre man blir desto svårare har jag märkt ;) inte lätt när båda är gottegrisar haha.

Ha en trevlig helg!! Kram

OJ!!?? 7kg är ju massor  Vad duktiga ni är! Har inte tränat på nästan 2år nu. Vi simmade 2-3ggr/v före det, men skadade axeln och den blev inte bättre förrän i höstas då jag tog ett lärarjobb som ju inte är så fysiskt. Jag är ju svetsare, så axeln fick aldrig tid att vila och läka ordentligt. Men nu känner jag ju knappt av den längre, så har inga ursäkter för träningen längre  Skulle faktiskt vilja gå ner lite till och bli i bättre form, framför allt, inför ivfen (och graviditet/förlossning..) Man vill ju öka oddsen på alla sätt... Har börjat med vitaminer förra veckan. Det är "gravidvitaminer" som jag köpte när jag plussade sist, men det kan ju inte spela nån roll va?

Känns 5:2 som om det är hållbart som livsstil? Jag vill inte köra kurer bara, utan lägga om kosten på långt perspektiv. Ska läsa på om detta iaf, tack för tipset!

Hur gör ni andra med kost/hälsa/tillskott/träning?

Tusa: Nej 7 hekto ;)efter toa besök landade ja på 1 kg ;) hihi

Vi tränar 3-4 ggr i v när vi väl kör. Vet inte om min vikt direkt är avgörande i fertilitets syftet..beror nog mest på saknad äggledare och endometrios..men det skadar inte att tappa lite av sambo kilona.

Tror inte att det gör nått att det är gravid vitaminer kör på :)

Tror nog att 5:2 funkar ett bra tag, men framförallt blir man mer medveten om vad man stoppar i sig och suget försvinner, sen får man ju tänka på vad man häver i sig det andra dagarna.

Sambon är på julbord och mitt fredagsmys blev en apelsin..ät inte ens sugen på nått annat...få se hur morgondagen blir ;)

Köpte den boken av Ulrika Davidsson mga goa recept som man laga till middag :)

Vi får se hur det går.

Ha det gott!

Jag har inte alls lyckats hålla igång med träning de sista åren. Jag har gått ner alla graviditetskilona och väger ungefär som innan jag blev gravid med sonen nu. Det är nog tack vare att vi äter hyfsat nyttigt. Vi äter sällan snabbmat och jag dricker nästan aldrig annat än vatten och mjölk. Läsk högst någon gång i månaden och väldigt sällan alkohol. Kakor däremot är min stora last men det verkar som att vikten hålls stabil ändå nu tack och lov.

Jag önskar få vara med er här :)
Skulle ta mig en halv evighet att läsa igenom allt dock....

Jag X:ade i slutet av oktober, med allt vad det innebär både psykiskt och fysiskt.
Nu har jag bara vänster äggledare kvar och vi har påbörjat bebisverkstaden igen.
Jag hade ÄL för drygt en vecka sedan och har sedan dess känt en molande (och ibland stickande) värk på vänster sida...
Jag hoppas ju förstås att detta skall vara något positivt MEN det är ju nästan omöjligt att inte oroa sig!
Någon som känt samma och som kanske kan lugna mig lite? Det får vara vad som helst men INTE ett X till....

Jag förstår att du oroar dig Kingston. Det har jag också gjort många gånger under de fem år som gått sedan mitt X. Varje gång jag får ont i närheten av äggledaren drar oron igång. Om det kan lugna lite så kan jag berätta att hittils har det inte varit något nytt X (men jag har varit hos gyn och kollat upp mig ett par gånger) utan annat såsom lite förstoppning, ofarlig cysta på äggstock efter ägglossning eller oförklarligt. Men det finns ju tyvärr en risk att det kan ske igen så får du mycket ont bör du kontakta gynakuten.

Pemberly: "Skönt" att man kan ha ont utan att egentligen behöva oroa sig (men det gör man ändå!)!
Självklart kommer jag kontakta gyn om jag känner att jag behöver det. Men man drar sig lite för att ringa och bli "dumförklarad" som jag ofta tycker man känner sig...

Har du fått några barn efter ditt X?

 Jag har varit gravid tre gånger….med resultat av en underbar tös, ett X och ett MA och det har tyvärr gjort ont i äggstockarna och trakterna runt dem alla tre gånger. Dock vid mitt X hade jag som en känsla som om att jag hade håll. Det blev också värre när jag rörde mig och jag kommer ihåg att jag inte klarade av att springa men att gå gick ok….redan i vecka 4, dvs före BIM.  

Vid mina andra två graviditeter har det varit en molande värk som går upp och ner…..såklart vid min första graviditet efter X:et gjorde detta mig jätteorolig men nu tror jag mig känna igen vilken värk som är ”normal” och vad som inte är normalt.

Såklart, är du orolig så kontakta gyn så fort du får ett plus på stickan. Man kan inte göra något VUL så tidigt men när jag väntade min tös gjorde jag hcg-blodprov på BIM och på BIM+2, om jag kommer ihåg rätt, och det var jätteskönt att se att det utvecklades som det skulle!