Jag har väldigt regelbunden cykel, kan räkna ut flera månder framöver vilken dag jag ska få min mens och det har stämt exakt på dagen under hela vintern. Imorgon ska det vara dags igen, får väl se om jag har rätt även denna gång. :)
Ska ta ut spiralen första veckan i maj, sen väntar vi så jag hinner ha min mens en gång till, men sen kör vi igång i juni.
Det har inte varit så oproblematiskt för mina släktingar och vänner med deras barn, det har varit lite för tidigt födda barn, akut snitt och barn med skador och sjukdommar (bekanta, inte släktingar), så man är väldigt nervös för hur det ska gå för en själv. Att min syster har friska och underbara barn är ju ingen självklarhet, eller garanti för att det ska bli så för oss. Det kan lika gärna gå som för min bekant som har ett friskt barn och ett sjukt....man funderar så mkt och blir så rädd för allt som kan hända, men man får nog se det som att hur det än blir så är det vårat älskade barn och vi kommer lösa det på det bästa möjliga sätt för oss.
Har ni haft sånna här tankar nu innan ni kör igång?