Vi fortsätter, Bf aug 10
sofie&laura; jo det är klart man är orolig och jag tror dte är naturligt att känna oro ju närmare man kommer BF. Och speciellt för dig! Man ska nog inte vara rädd för tankarna, bara låta de komma och inte fixera sig vid detaljer..
Jag oroar mig massor för vad som kan vara fel på barnet, men alla UL och värden är ju toppen, så det är min egna hjärna som spökar, så jag försöker att lämna de tankarna åt sidan.
