Dysmelister 4

mammact: Nej, Vendel har inte nån resurs, för dagis har inte tyckt att det är något fel på honom.. De tycker att det är vi som ser fel på vår son och att vi inte orkar ta vårt föräldraansvar.. typ! Men, tycker de att det funkar utan resurs där, så fine för mig!

Jag måste fixa foto och autograf till mitt nya körkort (slarvade bort det gamla) men jag är glad att jag slipper köra spel för jag har heller ingen koordinationsförmåga när det gäller sånt men däremot kör jag bra i trafiken (säger de som åkt med mig iaf. )

Augustiblomman: Trist om det inte blir så många på Daniels kalas, men vi får väl hoppas att de bara är dåliga på att höra av sig och OSA. Grattis till stora killen iaf.

Ouppfostrade ungar är jobbiga i vilket läge som helst, men när det gäller att de "bråkar" med ens barn blir det tio resor värre. Morr!

Augustiblomman - hur har helgen  varit med Daniels kalas? Hoppas det blev riktigt lyckat! Och grattis till Daniel!

Igår gick vi Rosa Steget, ca 7 km på 55 minuter!  Det var kanonväder och vi är omåttligt stolta över vår tid! Men så är vi stelbenta idag oxå...

Journalisten från SvT var här idag, en jättetrevlig tjej. Vi ska fundera lite på hur mycket vi vill filmas och i vilka situationer och hur personliga de får bli ungefär. Sedan kommer det filmas under hösten, redigeras till våren och visas nästa höst. Så det ligger lååång fram i tiden innan vi får se resultatet...
Men spännande är det i alla fall!

Idag har Cassandra haft på sig protesen HELA dagen! Bara sådär utan vidare. Det har inte hänt på evigheter...

Hon undrade om inte hennes lilla arm ska växa när hon blir stor. Nej, sa jag. Inte ens när jag blir mamma, frågade hon då. Nej, sa jag, du kommer alltid ha en liten arm. Jaha, blev svaret.

Så det märks att det är mycket som rör sig i skallen på henne nu.

Äntligen låter antiviruset mig komma in på FL igen!

Mitt körkort är nu säkrat för tio år till, jag tror inte det är sant! fick bara glasögonkrav, men annars klarade jag resten av testerna - om inte finfint så i alla fall tillräckligt för att få det förnyat!! Yippeee!

Helgen och Daniels födelsedagsfirande i dagarna två gick faktiskt över förväntan. Först hela tjocka släkten hemma hos oss i lördags, och sen lekland med kompisarna i söndags. Vi ringde och sms:ade till alla småbarnsföräldrar vi kunde komma på, och fick ihop 12 gäster till kalaset. Barnen hade det jättekul och faktiskt föräldrarna med! 

Daniel är jättestolt över sina tre år. Fast han försöker klämma in ett extra år om han pratar med någon som han tror inte har koll, hehe... siffror över huvud taget har plötsligt blivit jätteintressanta - stora killen!! Fast när farmor frågade vad han hade fått i present svarade han dröjande "...en bil... och... en bil.... och en bil... och en racerbil!" - varpå tanten trodde det var lögn att han kan räkna...

Igår var Daniel på 3-årskontroll, han mäter nu 96 cm och väger 15400 g, allt såg jättebra ut och han var så snäll och lydig. Läkaren fick lite skrämselhicka när han såg Sofía och bestämde sig för att väga henne också.... han har varit sjukskriven i ett år och mindes Sofía som en nätt och smal liten sak. Hoppsansa, vågen stannade på 15590... och hon är  inte ens 21 månader gammal!

Jelena: Vad härligt att hon hade protesen på sig hela dagen bara sådär. Kan tänka mig att det är mycket som snurrar i skallen. Emil frågar ställer också den frågan då och då om det verkligen är så att fingret inte växer ut sen när han blir pappa.. Men nej det gör ju inte det. Nu var det några veckor sen frågan kom så han kanske är nöjd nu.

Augustiblomman: Kan tro läkaren blev lite överrumplad. Så länge de mår bra så! Vad skönt att du klarade bilspelen... Grattis till tio år till då får jag säga. Glasögon är väl ok antar jag. Härligt också att Daniels kalas gick så bra.

Här händer inte mycket. Emma börjar äntligen i skolan igen imorgon. som hon har längtat. Jag vet inte hur det blir för mig med jobb, men nu har jag ändå fullt upp med blingo.
Det har jag kanske inte skrivit att jag ska bli blingosäljare. Hemförsäljning av barnkläder främst. Gå in på blingo.se och kolla. Kollektionen kommer imorgon och jag har min första visning på söndag. Ska bli kul och spännande. Behöver komma ut och göra något istället för att bara sitta här och dega. Sen om jag tjänar en slant på det så gör ju inte det något. Vill ni beställa ur webshopen så kan jag lägga in er som kunder så får jag lite rabatt.. )  Kramar till er alla goa dysmelimammor och pappan som inte skrivit på länge.

Jag har knappat suttit ens en gång i veckan vid datorn nu på flera månader. Det är fullt ös med en liten busig pojke här hemma.
Vi har haft 2 inskolningsdagar på dagis nu, mer blir det nästa vecka. Vi har varit där tidigare och hälsat på, även träffat dem en gång på lekplatsen då alla barn kom o undrade vart hans hand tagit vägen. Men när vi var på dagiset och hälsade på var det en tjej som stolt försökte påstå att hon oxå hade haft bara en hand när hon var liten. Hihi. Det kan tydligen vara lite coolt också. Iallafall så har ingen kommenterat något de här 2 första dagarna. Jätteskönt faktiskt. Att bara få vara vanlig, utan kommentarer.
Annars blir jag lite ilsk på att alla ska propagera för protes, precis som att han inte duger som han är.  Just nu är han inte handikappad alls, han äter tom med både kniv och gaffe medans alla (som vi känner) jämnåriga (eller lite äldre) fortfarande äter med sked.
Häromdagen nästan började grannbarnen slåss om vem som skulle hjälpa honom på med skorna. De liksom puttade bort varandra för att vara närmast och hjälpa honom. Till slut sa jag ifrån, låt honom göra det själv. De trodde inte det gick att få på skor utan att ha 2 händer.
Annars är jag också lite trött på att det nästan alltid blir så att vi får avdramatisera hans handikapp och histora. Det är som att andra blir så oroliga för hans framtid att man nästan får trösta dom. Men ingen lyssnar på oss, finns ingen jag kan prata med om min oro, eller om hur jobbigt det är att ALLA glor när man är utanför hemmet. Jag får sån lust att slå alla som glor hårt på käften och fråga hur det hjälper oss att de glor, växer handen ut lite för alla som glor eller? En protes skulle väl kanske göra att man smälter in i mängden mer men jag vill inte sätta på honom en protes än. Han är så duktig och har så bra känsel i armstumpen att jag inte vill ta bort den. Jag vill han ska lära sig att klara sig själv, känna att han klarar allt, att han duger som han är. Dessutom är jag inte redo för en protes än, jag tycker de ser läskiga ut. Jag har bara varit hans mamma i 10 månader och knappt vant mig vid hans stump än, jag är inte färdig för en protes än. Måste vi skynda på? Kan vi inte vänta nåt år till iafall.

Å vad skönt att skriva av sig lite, att öppna till känslorna. Det är skönt att veta att ni finns, att vi inte är ensamna. Även om jag mycket gärna skulle träffa någon IRL. Vi bor i Sthlm.

Härligt att läsa Penapöna!! Vilken duktig kille du har!! Jag förstår dig fullt ut när du vill vänta med protes eftersom han är så duktig som han är.  Skrattar gott åt tjejens kommentar på dagis!! De är så härliga de små ibland.  Vi kommer säkert till Stockholm någon gång och då kan vi ju ses!! Vi var ju på kolmården i år och nästa år kanske vi kör lite längre.

Idag var det skolstart igen för Emma. Som hon har längtat så nu går hon i ettan och slipper vara minst på skolan. Hur glad tjej som helst som jag hämtade hem när skolan slutade idag.

En vecka på dagis för Vendel nu, så skönt! Han får fortfarande utbrott hemma, men det är så mycket lättare att ta när han varit på dagis 6 timmar så vi fått prata utan att bli avbrutna hela tiden och göra andra vuxensaker och bara vara.

Vemund tar sig fram som en liten kommandosoldat nu då han ligger på magen och krälar fram genom att dra med armarna och skjuta ifrån med benen. Vendel var ju så seg och tog sig ingenstans förrän han var året, så vi trodde inte att Vemund skulle vara särskilt mobil heller, men herregud, den ungen är överallt, hela tiden och snabbt som blixten går det med.

Börjar redan fundera på hur jag ska göra med Vemunds vinterkläder och så inför dagisstarten (förhoppningsvis i februari) men sen inser jag att det är lååångt dit ju.

Själv är jag lite sugen på att komma ut och jobba och har faktiskt sneglat på både Blingo och Me and I som söker säljare på ön, men jag har ingen bil och sen beror ju allt på dagsformen på Vendel här hemma. Inte så kul att åka iväg och lämna maken i värsta kaoset en kväll eller två i veckan. Å andra sidan har jag, halvt på skoj, sökt jobb som personlig assistent kvälls- och helgtjänstgöring, men jag har inga stora förhoppningar om att få det.

skönt att dagis kommit igång för Vendel och hoppas det går bra där. Kul att du kollat på blingo eller meandi. Trevliga kläder både och. Men klart kanske lite svårt utan bil, fast oftast blir det ju kvällar och helger man kan ha visningar. Men jag förstå också om du inte vill lämna maken själv.

ekorren - vad är det du funderar på med Vemunds kläder? Korta av?

penapöna - jag förstår hur du tänker, jag tänkte likadant i början! Hur gammal är lillkillen nu? För det var en kille, va? Fördelen med att börja med protes tidigt är att OM han vill ha den som stor så är det lättare för honom då. Det sägs vara mycket svårare att börja senare. Är ni med i Dysmeliföreningen? Det finns massor av familjer i Stockholmstrakten! Det finns en e-postlista där man kan ställa frågor och likaså "annonsera" efter familjer att träffa, till exempel.

Vi hade datastopp på jobbet igår i SJU timmar! Katastrof! Jag har knappt sovit en blund inatt utan bara legat och funderat på allt jag skulle hinna med idag. Hemskt och fruktansvärt stressande! Ikväll blir det havskräftor och vitt vin - mums!