Dysmelister 4

Tack, Jelena! Underbart är kort, nu är vi tillbaka... det tar väl ett par dagar att landa i verkligheten, tur att vi har hela helgen på oss! Det känns faktiskt skönt att vara hemma igen - även om vi hade det underbaaaaaart och jättekul!!

Vad har alla ni andra gjort under veckan som gott? Allt väl? Puss på er!

jelena: Vi var i Göteborg i helgen. Men ingen visit hos er. Får bli nästa gång! kram

Måste bara berätta. ... Svärföräldrarna är nere i spanien varje höst och till vår lycka har de bjudit ner oss v 44 när vi har lov här. Så en vecka i spanien blir det helt gratis för oss!! Så underbart ska det bli.

Vi åker till Spanien om fyra veckor exakt och jag kan knappt bärga mig!!! Pappa har lägenhet därnere och maken fyller 40 år så vi firar honom där. Skönt!

mammact - hur var festen? Lika bra att ni inte hälsade på, vi är förkylda allihop och jag är sämst däran. Buhu...

Loggade in mig på Facebook igår, som jag sa att jag aldrig skulle göra...

Så ni ska också till Spanien Jelena. Vad kul!! Något att se fram emot. Dessa eviga förkylningar som kommer var höst är så tråkiga. Hoppas ni kryar på er! Festen var trevlig! Leta upp mig på facebook då. Kram Cecilia Larsson.

Det finns 226 st med ditt namn, mammact. Leta upp mig istället - det finns bara en! Magnusson i efternamn...

ojdå, bättre innan jag var gift då. Då hette jag Tirri.

Ja, måste bara berätta något som gjorde ont i mammahjärtat. Emil satt vid matbordet häromdagen och helt plötsligt tittade han på sina händer och sa: Jag önskar att jag hade tio fingrar. Varför då sa jag? Jo, för det har ju pappa och du. Vet inte riktigt vad jag svarade något med att hans händer är fina och fungerar bra ändå. Då sa han ja, jag kan klappa hårt. Så det blev liksom inte mer av det. Men det högg till i hjärtat på mig ändå....

Förstår vad du menar. Känner oxå de där huggen ibland när det kommer någon kommentar...

Usch så sorgligt när barnen blir så medvetna. Än är Vemund bara lycklig över allt han kan göra med sin lilla hand och jag gläds med honom. Säkert kommer många mörka och tunga stunder, men då ska jag försöka minnas den här tiden då han använder handen på sitt eget sätt och är nöjd med det.

Här är det lillemans kusin som står för de elakaste kommentarerna för tillfället. Typ: Lilleman kan inte gunga så här hårt som jag för han har bara en hand. Då jag sa åt henne att han visst kan gunga sådär hårt han också, att han kan hålla i sig med sin lilla hand också, så sa hon inget mera, men lilleman blev lite inåtvänd och fortsatte leka i sandlådan. Gillar inte då det jämt ska jämföras och kommenteras vad någon kan och inte kan... Likaså då grannbarnen stirrar ögonen ur sig då de går/cyklar förbi... Bara tissel tassel....

Nu blir det jobbdags!