Cerclage?

ja, jag ska ta o ringa fl o höra vad de säger om det.

kanske borde råda dig om o göra detsamma. det är ju inte bra o gå runt o vara orolig heller, det kan ju spä på det onda i magen. jag känner mig verkligen jättedum varje gång jag ringer, men får hela tiden påminna mig att det är bättre o ringa en gång för mkt än för lite. o även om allt är bra, så är det ju bra det också o man kan lägga den där oron bakom sig ett tag, tills den kommer nästa gång..

på tal om flytnmingar så fick jag lite oro i min kropp...har nästan hela tiden ljusgulaktiga flytningar som fastnar på pappret och iblan även hänger ut från slidan ursäkta språket. Men nu blir jag orolig att de kan vara slemproppen. Men de har varit så i många många veckor, iallafall efter att jag fick cerclaget i v 15. Men allt ser bra ut på undersökningrna. Kan läkarna se om slemproppen gått?? Kommer ofta då jag gör nr 2. Utan att jag tycker på själv. Ska ringa BM imorn och fråga. Men de finns väl inget att göra va??

Hej på er!

Jag miste min dotter i v 22 och är nu gravid igen (13+1). Den 10 juni ska jag få ett cerklage isatt och jag känner mig som ett frågetecken när det gäller det mesta kring proceduren. Tänkte höra om det är någon som har lust att berätta hur det går till? Ska få lite mer information inom dom nämsta dagarna men det vore skönt att få höra från någon som själv har erfarenhet av det :)

Vad händer på sjukhuset? Narkos? Hur är det att leva med det? Något att tänka på? Sex? Som sagt så är frågorna många :)

Kramar till er alla

hej igen alla! är hemma nu. läkaren kunde inte så ngt färskt blod så därför tog hon beslutet att inte klippa cerklaget, dessutom de sd jag har gör inte ont o befinner sig mest till övre halvan av magen, känner alltså inget tryck nedåt i samband med sd. hon hittade inte tappen, så förmodligen är den utplånad så det enda som håller ihop allt är cerklaget. läkaren tror det blir bebis när som helst, så fort jag får onda sd eller färskt klarrött blod så är det raka vägen in.

jag tror inte man ska stirra upp sig för hur det är för andra. för andra kanske det är normalt med gelaktiga flytningar, andra har grönaktiga, ngn tredje bara genomskinliga tunna. tror mest man ska hålla utkik efter om ngt förändras. för mig som inte haft slemmiga flyttningar alls, har bara haft tunna, genomskinliga innan o helt plötsligt blir det en annan karaktär på dem. därför jag ringde.hej på dig!

beklagar din förlust o passar på att gratulera till det nya livet i magen! det är bra av dig o ta reda på lite vad andra upplevt innan du ska få information, det gör att du kan ställa ännu mer frågor när du väl sitter där.

Antingen blir det narkos eller ryggbedövning, det har o göra med vad operatören anser vara bäst. jag blev sövd och jag blev inlagd med bricanyldropp över natten för de ville hålla koll på att allt var lugnt. hur du kommer o leva är mkt upp till dig själv. förmodligen kommer du o få höra att du kan leva relativt normalt men ska undvika träning, tunga lyft, bad, kanske även sex. sen är det upp till dig att känna efter hur mkt du tror du klarar av. vissa kan leva ganska normalt, medan andra blir helt sängliggande. själv har jag tagit det väldigt lugnt, kanske lagat lite mat, slängt in en tvätt i maskinen då o då, varit med till affären ngn gång.. men annars har jag varit hemma, legat i soffan eller sängen. det är nu när jag kommit längre (är i v 35+) som jag har vågat att börja göra mer hemma. kommer du o bli sjukskriven?

lycka till med allt!

Jag ska berätta någonting tråkigt för min del

Jag trodde jag var stark, dessa senaste dagarna har jag insett att jag är svag. Psyket har tagit över mitt liv. Jag återvänder till jobbet inom en månad efter jag har förlorat mina barn. Jag har rest mycket för att byta miljö och så vidar. Men nu senaste dagarna inser jag att jag är ingenting, bara en som har krymt tillbaka i skalet.
Det är så illa att jag har emailat min läkare om att hon ska skicka mig till en psykolog, jag har haft kurator som är hur snäll som helst, men det gav mig ingenting. Jag vill kunna disskutera med en kunning person, hade jag velat bara prata av mig till någon så har jag min familj och vänner.
Trodde inte att var så svag och ledsen, idag efter min rehab (har fibromyalgi) undervisning så sa sjukgymnasten, du måste gå ut varje dag...
Imogon ska jag träffa mina arbetskamrater och sedan ska jag ha min underbara vän (också en super nära kollega).
Vill vara normal,,, vill vara glad,,, vill orka,,, men det enda jag har är oron . Ibland säger jag till min man att allt är hans fel, som tur skattar han och stöttar mig som vanligt.

Förlåt mig för mitt gnällande

Har du ätit bricanyl tidigare? Om inte var bered på att du får hemska skakningar eller de flesta får. Jag hatade att ta dem.

Jag har inte gjort kub test, varför vet jag inte, har bara inte blivit av helt enkelt, men med nästa kommer vi göra det.
Jag kallar liten bara för lilltrollet än så länge, har inte blivit ngt annat ännu
Vi har inte ens kommit halvvägs här, planerar redan nästa, hahha!