Stora syster: Vad du är ihärdig, trots att du har kräksjukan omkring dig! Har du kommit iväg till Outlet nu?
Mumriksfru: Ler åt din episod hos gyn.
'
Lilla T: Stackare. Det är inte heller något kul. Min sambo sa igår att nu kommer vi att vara förkylda i månader. Han ser bara kyla, baciller och virus när jag ser snö och lek och mys. Hahaha.
Ja, imorse var det stor baluns när barnen skulle ha overall på sig. Vincent blir ju galen bara av att klä på sig en tröja. Men det gick, det med. Däremot hade jag inte så bra koll som jag trodde, min stackars dotter hade inga vettiga vantar. Jag har givit bort de som var för små men glömt att köpa nya. Mössor har de hur många som helst som de har ärvt och fått.
Så idag har jag köpt vantar till tjejen och en krage till killen. Och en varsin tröja.
Tänkte höra om någon här har erfarenhet av s k "nattskräck". Vet inte om vår kära son har börjat med det. Han blir två om 1½ månad och nu har det hänt några gånger att han vaknar någon timme eller så efter att han har somnat. Fast han är inte riktigt vaken heller. Han skriker, fäktas, sparkar och går inte att få kontakt med. Det går över efter ungefär tio minuter, men inget jag gör hjälper - ta upp honom, prata lugnande med honom, låta honom vara, ge nappen. Mycket kämpigt. Någon som vet?..
Har en kollega här på jobbet som väntar sin tredje son om 1½ månad och hon har fullt upp med sin fyraåring som har halvtimmeslånga utbrott på kvällarna, väcker/skrämmer lillebrorsan och snart har hon en nyfödd också. Hon vet inte hur hon ska tackla nattskräcken heller...