• Anonym

    Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?

    Jag har länge känt att jag är annorlunda. Snubblade nyligen över lite info om borderline och känner igen mig i mycket. Nu är jag nyfiken på om det kan förklara mina relationsproblem också. Jag vet att borderline ofta innebär att man har svårt att avsluta relationer, men kanske känner någon igen sig i detta också.

    Så fort jag får en relation så blir jag otroligt instabil. Mitt självförakt växer, jag målar upp en massa scenarion i mitt huvud om olika skäl till varför killen ska lämna mig till slut för jag inte är bra nog (dvs perfekt). Jag får ångest och flippar ut. Ju närmare killen kommre, desto mer ångest får jag. Antagligen för att det kommer göra mer ont den dagen han sticker ju närmare han stått mig. Det slutar ofta med att min ångest blir så outhärdlig när de kommer för nära att jag avslutar relationen. Efteråt känns det alltid befriande för att ångesten är borta. Det är så skönt att jag knappt tänker på att jag förlorat relationen.

    Om det däremot handlar om en relation där vi inte kommer varandra nära av något skäl, då kämpar jag vidare och vägrar släppa taget även om jag märker att det inte fungerar och killen försöker dra sig ur. Jag blir helt desperat och gör allt för att hålla kvar honom, manipulerar, gråter, förhandlar. U name it.

    Känner någon med borderline igen sig i detta?

  • Svar på tråden Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?
  • orkabpd
    Rådjur skrev 2015-03-21 20:38:00 följande:

    Orkabpd - hahaha - alltså, din andra källa - shari schreiber - skriver sina texter baserat på egna erfarenhet - och hennes texter (säger hon själv) skall användas som "self-help-books" - inte vetenskapligt underlag.

    Sååå... Än en gång, rätt tydligt vem som lever i förnekelse och står för flosklerna :pp
    Men visst, låt omgivningen avgöra.


    Ok. Kan du ge exempel på vad som skulle förändra din uppfattning?
  • Anonym (trött)

    Har du kollat länken nu, orka?

  • orkabpd
    Anonym (trött) skrev 2015-03-21 20:46:37 följande:

    Har du kollat länken nu, orka?


    Ja. Bra statistik. Väldigt få patienter, och det är en pilotstudie. Jag tror att det kommer se annorlunda ut när det blir "vardagsmat" av SBT. Annars kommer framtiden vara VÄLDIGT ljus för de med BPD.
  • Anonym (trött)

    Ja visst, en pilotstudie. Men tror inte man kan säga annat än att det ser mycket lovande ut.

    Och tanken om att borderline inte går att bota kan man nog skrota, håller du inte med?

  • orkabpd
    Anonym (trött) skrev 2015-03-21 20:53:13 följande:

    Ja visst, en pilotstudie. Men tror inte man kan säga annat än att det ser mycket lovande ut.

    Och tanken om att borderline inte går att bota kan man nog skrota, håller du inte med?


    Jag har aldrig haft den tanken, så det finns inget att skrota. Däremot har konsensus inom psykiatrin varit - i alla fall upp tills nu (och tills dess SBT implementeras) - att BPD är VÄLDIGT svårt att åtgärda, och prognosen varit nästan obefintlig.
  • Anonym (trött)

    Det är som sagt gamla antaganden baserade på okunskap. Man ser att borderline är en sk good prognosis diagnose nu.

    Sant, det kanske var Ullis som skrev att det är 8botligt och inte du?

  • Anonym (trött)

    Schematerapi finns redan inom öppenvården förresten. Det är nog inte lika utbrett som populära DBT än men borde bli snart.

  • Rådjur

    Tack till (trött) för god argumentationsteknik och vettigt underlag för påståenden!

  • Anonym (trött)

    Tack snälla Rådjur och det samma till dig! :)

  • Anonym ("ond")

    Så - nu har även jag kommit ur en väldigt destruktiv relation.


    Jag inser mina egna fel - att jag hela tiden var on/off - inte visste om det var honom jag ville vara med - pga omständigheter - och att våra personligheter skar sig på många punkter. Jag var även väldigt osäker ... trodde innerst inne att han skulle vara otrogen (utan att agera utåt på den tanken) och att jag bara var "en i mängden".


    Hans kontrollbehov har hela tiden skrämt mig ... Att mina argument alltid plattas till, att han alltid har "rätt", att jag blev stämplad som typ demonisk - när jag gjorde något av fri vilja, som han inte höll med om.


    Det slutade för mig - när han använde något jag berättat för honom i förtroende, att trycka till mig med/håna mig med, när jag inte ville svara på en av hans frågor.


    Jag må ha dålig självkänsla - men - jag är iallafall väldigt säker på att jag har NOLL tolerans mot att en partner är elak mot mig med flit genom att kasta något personligt i ansiktet på mig. Att använda något man vet gör ont - för att såra.


    Min största rädsla har alltid varit att människor ska använda saker jag berättat i förtroende - mot mig. Han visste detta - och ändå gjorde han så ...


    Så - nu är alla mina goda tankar om andra människor utsuddade, och jag är ärligt talat skiträdd för andra och vad de kan göra mot mig. Känner just nu att jag aldrig mer vill bli rörd av en man, och aldrig mer dela med mig av mitt innersta till någon.


    Jag må vara "besvärlig" - men jag förtjänar definitivt inte sånt uträknande och genom-elakt beteende.

Svar på tråden Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?