• Svar på tråden Mola/Druvbörd
  • K g
    Anonym (vraket) skrev 2012-02-16 20:21:58 följande:
    Hej igen...
    Fick missfallet för en dryg vecka sedan. Det kom igång av sig självt. Herregud vilken mardröm. Som en förlossning var det. Blödde som en gris. Men jag ville verkligen inte åka in så jag stannade kvar hemma. 

    Var idag på efterkontroll hos gynekologen och kollade om allt kommit ut efter missfallet. Lite lite krafs fanns kvar men det var inget man behöver skrapa sa hon. Ska dock kollas om 14 dgr igen. Hcg taget för att se så att det inte är något skyhögt mola värde, hon kunde inte se tecken på ngn ny mola, men som hon sa, den kan ju ha spridit sig så vi måste mäta hormonerna istället för att stirra oss blinda på VUL! Jaha, upplyftande tänkte jag.

    Efter nästa besök ska jag få påbörja en missfallsutredning. Hon tyckte att det var okej att räkna mola som missfall. Som hon sa, vi vet inget om varför man får molor. Så varför skulle inte det räknas som missfall? Jag är väldigt nöjd med att få göra en utredning, även om det kanske inte är det trevligaste heller. Men jag vill i alla fall se om det är ngt jag kan påverka för att mina barn ska klara sig i livmodern. Känns så skönt att få bli tagen på allvar. Någon som lyssnar på en.

    Ber till gudarna att det inte är en ny mola. Jag vill inte. Vill inte. Det känns ju som att börja om på nytt igen, jag hade ju lämnat det där nu. Om man nu någonsin kan lämna det, kommer kanske alltid finnas kvar hos mej? Psykiskt eller fysiskt.

    Kg: Å vad jag känner med dej. Och känner igen mej i dej. Det är verkligen så orättvist. Jag trodde att det kanske skulle gå vägen denna gång och att jag skulle få barn i augusti. En kompis hade samma beräknade datum som mej och vi pratade om att vi kanske då skulle vara mammalediga ihop. Jag vet verkligen inte hur jag ska kunna umgås med henne?? Hur ska jag kunna det? Kommer ju inte tänka på ngt annat än mitt barn som inte blev.
    Varför ska sådant här hända? En gång kan väl räcka?     

       
      
    Usch vad jobbigt med missfall igen och dessutom oro för ny mola. Håller med; en gång kan VERKLIGEN räcka! Beklagar allt ni får gå igenom :( Hoppas ni får lugnande besked snart. Hur länge håller en missfallsutredning på? och hur går den till? 

    Just nu känns det lite lugnare för min del. Var på sjukhuset halva dagen igår för lungröntgen, ultraljud, samtal och blodprover. Allt såg bra ut(för att vara mola alltså), lungröntgen var fin och hcg var redan nere på 500 vilket de sa verkade hoppfullt. Vad har ni andra haft ca 2 veckor efter skrapning? Har inga begrepp om vad som är "normalt" att det sjunker egentligen. Kommer inte behöva gå varje vecka och ta tester nu utan varannan, vilket känns skönt. Jag pluggar och har en del obligatoriska morgonlektioner som jag vill slippa krångla med. Rent mentalt har jag knappt fattat det fortfarande tror jag. Känns ok ändå, även om jag helst skulle vilja vara mitt uppe i en oproblematisk graviditet nu. Men jag har hopp om framtiden, det här ska nog gå bra ändå :)

    Förstår att det känns superjobbigt med din kompis. Har ni pratat om det? Hon kanske kan förstå att det är jobbigt för dig om du förklarar? Det är ju inte konstigt att det hugger till i hjärtat när man ser andra gravida och ännu värre om man dessutom varit gravida samtidigt. Tillåt dig vara ledsen och lyssna på den känslan. Så småningom kanske det lättar lite och det kan kännas ok igen. Kram!
        
  • K g

    Hur många är vi här inne förresten? Verkar inte som att tråden är så värst aktiv längre. Om det betyder att vi inte är så många med mola så är det kalas förstås:)

  • Yelem

    Jag är kvar här, är inne och läser då och då.
    Har 3 månader kvar / 3 tester kvar.....sen är jag fri

    Beklagar verkligen Anonym(Vraket) !!!

  • K g

    Jag tog prover i onsdags och det har sjunkit till 69 från 500 på två veckor så läkaren tyckte det såg jättebra ut. Hoppas det fortsätter så här nu och att tiden går fort!

    Yelem: Tre månader flyger förbi, vad skönt att närma sig målet!  

  • Hellie

    Jag är oxå kvar här.. Har haft 2 st hcg under "nollvärdet" 2 nu men måste fortsätta med Provtagningar ända till oktober(1 år). Hade komplett mola... Är detta bland det sjukaste, segaste, märkligaste konstigaste jag har varit med om..? Svar: ja.... Usch för molor!! Ps ursäkta har en sån dag idag :/ Kram ändååå :))

  • Frel80

    Jag kan lägga till mej här... jag vet inte om det ska kallas tur i oturen, men jag fick veta at jag hade mola istället för min augustibebis, för drygt en månad sen och sen dess har jag genom gått det första blodprovet som låg på 34000 och som ingen trodde var ett mola värde, sen skrapning sen analys som visade att visst var det en mola, en partiell sådan... vilken TUR jag hade *fnys* en annan kände ju inte riktigt så just då, men visst är jag glad att den inte var den kompletta... sen lungröntgen o kontrollblodprov nr 1 vilket visade bara 44... och här tror läkaren att i nästa blodprov så kommer jag vara "nollad", han trodde det till 100% som han sa men jag väljer att tro på 95 %.... 
    trots detta antar jag att jag ändå kommer att vara ålagd med produktionsförbud i  6 månader eller har någon här inne fått starta tidigare??? jag skulle  bli så glad om jag kunde få klartecken innan sommaren är slut...

    Att veta att jag inte ensam, just nu. att det finns andra som kämpar för samma sak känns som en stor tröst...
    Det var rätt jobbigt när man läste alla fakta om mola och hur sällsynt denna sjuksom är...

    Faktum är att en läkare sa till mej att de flesta gynläkare får aldrig erfara en mola på riktigt, de läser bara om det i teorin... livet är bra orättvist i bland...         

  • K g
    Hellie skrev 2012-03-02 12:59:44 följande:
    Jag är oxå kvar här.. Har haft 2 st hcg under "nollvärdet" 2 nu men måste fortsätta med Provtagningar ända till oktober(1 år). Hade komplett mola... Är detta bland det sjukaste, segaste, märkligaste konstigaste jag har varit med om..? Svar: ja.... Usch för molor!! Ps ursäkta har en sån dag idag :/ Kram ändååå :))

    Sådana dagar har man ibland. Jag fasar också för att det inte ska sjunka tillräckligt inom åtta veckor så jag ska få förbud i ett år. Hur lång tid tog det innan du var nere under nollvärdet? Min läkare tror att jag kommer vara nollad nästa gång men jag räknar absolut inte med det, även om jag såklart hoppas.
  • K g
    Frel80 skrev 2012-03-03 11:55:25 följande:
    Jag kan lägga till mej här... jag vet inte om det ska kallas tur i oturen, men jag fick veta at jag hade mola istället för min augustibebis, för drygt en månad sen och sen dess har jag genom gått det första blodprovet som låg på 34000 och som ingen trodde var ett mola värde, sen skrapning sen analys som visade att visst var det en mola, en partiell sådan... vilken TUR jag hade *fnys* en annan kände ju inte riktigt så just då, men visst är jag glad att den inte var den kompletta... sen lungröntgen o kontrollblodprov nr 1 vilket visade bara 44... och här tror läkaren att i nästa blodprov så kommer jag vara "nollad", han trodde det till 100% som han sa men jag väljer att tro på 95 %.... 
    trots detta antar jag att jag ändå kommer att vara ålagd med produktionsförbud i  6 månader eller har någon här inne fått starta tidigare??? jag skulle  bli så glad om jag kunde få klartecken innan sommaren är slut...

    Att veta att jag inte ensam, just nu. att det finns andra som kämpar för samma sak känns som en stor tröst...
    Det var rätt jobbigt när man läste alla fakta om mola och hur sällsynt denna sjuksom är...

    Faktum är att en läkare sa till mej att de flesta gynläkare får aldrig erfara en mola på riktigt, de läser bara om det i teorin... livet är bra orättvist i bland...         
    Beklagar att det blev en mola istället för en bebis. Tycker också det ger mycket styrka att läsa om andras resor och tankar när det gäller den här, smått surrealistiska situationen. Jag har haft en komplett mola och på ett sätt är det ju värre(riskerna), men jag tycker det känns mindre jobbigt för mig att veta att det aldrig fanns något barn med ett hjärta som slog, även om jag ju trodde det. Att säga att någon haft tur när det "bara" fått en partiell mola är ju lite märkligt tycker jag.

  • Anonym (Kommer igen)

    Hej! Jag är kvar och läser om er alla, även om jag själv hunnit få barn sen min partiella mola. Fortsätt kämpa och ge er inte för att få den vård ni har rätt till.
    Frel80: Det är 6 månaders graviditetsförbud som gäller vid partiell mola, om värdet är nere under '0' (vilket är ca 5) inom två månader. Jag mötte flera som sa till mig, både barnmorskor och läkare, att kanske inte var så noga, men den som hade ansvaret för molor i mitt län sa definitivt NEJ. Riskera inte cancer och en graviditet som döljer att molan fortsätter växa bara för en månad hit eller dit. Mitt råd är att låta kroppen få dessa 6 månader att landa. Jag gick själv rätt länge med min mola och hade det vart ett barn som förlorades i vecka 17 hade jag nog inte velat bli med barn direkt heller. Det är ju slitigt för kroppen med en graviditet. Kan också säga att jag fick plågsamma besvär av foglossning vid min nya graviditet och det tror jag hade mycket att göra med att det 'bara' var 6 månader emellan graviditeterna. Men jag förstår att det är segt att vänta...Styrkekramar till er.

  • Hellie

    Till k g, det tog mer än 3 månader innan jag kom under 2. Tog lång tid men så hade jag 550tusen hcg när komplett mola upptäcktes i gravidvecka 14. :(

    Usch Jag har fortfarande jättesvårt att acceptera att detta sker av slumpen...min kille och jag är 29 och 27 har ett friskt barn sen tidigare och inga tidigare missfall Har läst någon studie om brist på A-vitamin..? Men nä jag vet inte, man kanske söker efter svar man aldrig kommer att få.

Svar på tråden Mola/Druvbörd