Hej! Ursäkta att jag var seg med att svara. Ibland känns det så tungt med fl, men nu är det lite mer uppåt igen! Min gamla kurator ringde häromdagen och frågade hur det var, så jag passade på att boka in en tid. Skönt att prata av sig! Hon sa att det är en klassiker att om man inte kan gråta, så man blir arg istället.
Min man var också med på ett samtal och det kändes bra. Vi pratade om att man måste säga ifrån när man behöver närhet, för ens partner är ju inte tankeläsare. Och det ligger något i det, åtminstone för mig. När vi åkte hem så sa maken att det måste vara en kvinnas dröm att ha ett sådant jobb (kurator), så att man får prata av sig hela dagarna. Hahaha.
Lavinia: Tusen tack för ditt långa svar! Det var väldigt gripande och personligt. Ska tänka på det där med kudden. Illa med foten, men det är inte alltid lätt att tänka klart, eller hur? Det kändes väldigt skönt att höra att jag inte är ensam. De där tankarna som du beskriver är så himla tabu. Man SKA vara glad för andras skull. Även om man verkligen vill det, och försöker, så kan det vara väldigt svårt ibland, eller hur?
Vombat: Jag har faktiskt funderat på att ta bort spiralen. Ärligt talat, om värdena är snällt nere på noll och det bara är någon månad kvar så kan det inte vara hela världen...
Många kramar på er!