Mola/Druvbörd

Har nu i eftermiddag börjat få molande mensvärk, hoppas det är normalt efter en skrapning? :\

Det är så himla skönt att kunna orka med saker... innan operationen mådde jag så fruktansvärt illa och det tog hårt på kroppen att gå runt med det. Jag märkte att det var något som var fel, inget missfall här inte.
Det illamåendet jag hade var verkligen inget normalt alls, jag mådde ju så illa att inte Lergigan Comp hjälpte alls på mig som jag fick utskrivet, jag låg hellre i sängen med sambon intill som hjälpte mig att andas igenom illamåendet när det var som värst.
Dofter var jag ju så himla känslig över, så kunde knappt gå utanför dörren om det luktade havslukt eller laga någon mat, så jag kände mig totalt handikappad när jag inte längre orkade göra någonting.

Jag tror även att mitt blodtryck och ev puls ökat sedan jag gjorde operationen, för innan hade jag rätt lågt på runt 105/65 och nu har det legat rätt högt på ca 120-130/70 och hjärtat slår väldigt hårt inuti mig känner jag, aldrig känt såhär tydligt innan.

Nu går man bara och väntar inför första blodprovstagningen efter skrapningen, orolig över det givetvis för vad Hcg värdet ska ligga på, håller mina tummar så gott det går :( 

Finns det någon här inne med partiell mola som spridit sig till lungorna?
Hur mår/ mådde ni då?

Hej!
Jag hade partiell mola och mitt värde låg på ca 50000 vid skrapning, vill jag minnas. Det tog 8 veckor innan jag var under 5. Jag fick röntga lungorna, då det är en rutinåtgärd, men man ska veta att det är komplett mola som är den allvarligaste och mest aggressiva formen av mola. Risken för att molan ska börja växa igen vid partiell mola är rätt låg. Jag minns inte statistiken på rak arm men den fanns väl i den där artikeln som vi brukar länka till, se inlägg några sidor bakåt. Men så klart, så länge risken finns så finns ju oron där. Jag sov dåligt nätterna innan en ny provtagning och det tog ofta 2 dagar innan jag fick besked (bor i skogen, typ.) Tveka inte att sjukskriva er en tid och prata med vänner och familj så mycket ni bara kan.
kram till er alla!

(Grubbel tjej)

Jag fick också molvärk efter skrapningen. Det gick över efter några dagar.
Jag mådde helt ok innan skrapningen, blödde inte , mådde inte illa, inga symtom alls på mola. Möjligtvis rejält trött. Men det är jag fortfarande....
Ditt blodtryck kanske ökat pga att du kanske känner oro?
Jag håller mina tummar för dig att ditt värde gått ner ordentligt
Ska du ta varje vecka också?
Jag tar på måndagar , du?

Styrkekram

Yelem:

Aha vilken tur för dig att du inte mådde så dåligt innan operationen, medans en annan var på väg att tro man hade en dödlig sjukdom som utrotade alla organ och kroppen tillslut skulle lägga av helt :(

Ja det är möjligt att det ökat pga nervositet och stress, jag har sedan unga tonåren panikångest och generaliserad ångestsyndrom, så det förstärktes rejält nu under denna hårda tid.
Vet dock inte vad jag orkar än så länge, så försöker ta läget som det kommer.. har möte med min handläggare på AF och en coach om 2 veckor och jag vet ännu inte hur det blir då, men jag försöker kämpa ändå och ta dagen som den kommer. Skulle det bli sämre med psyket och även i kroppen så blir det sjukskrivning igen, men jag försöker ändå ge allt en chans, FÖRSÖKA iaf kämpa så gott jag kan :)

Ska ta blodprov den 14 Sep, nästa Torsdag, sedan vet jag ju inte hur värdena är då och hur ofta jag sedan ska gå, men kan tänka mig inom 2 veckor iaf att jag får gå och ta nya prover.
 

Finns det någon typ av lista? Så man ser vilka som är med här? Om inte, ska vi upprätta en?

Lycka till imorgon Grubbel tjej!

Jag var o tog prov idag, ska ringa dit imorgon och höra vad det låg på...

He tjejer!

Jag läste mycket och skrev lite i den här trådserien för ungefär ett och ett halvt år sedan när jag själv drabbades av en komplett mola som upptäcktes när jag var drygt 3 månader gången i "graviditeten". Det hjäpte mig mycket bara att se att jag inte var ensam, även om det kändes så. Jag hade aldrig hört talas om mola innan jag blev sjuk och tyckte att den information jag fick från sjukvården (utom av just läkaren som opererade mig och som sedan haft ansvaret för mig som patient) var under all kritik. 

Jag och min sambo fick klartecken att försöka bli gravida igen i slutet av juli förra året. Vi lyckades på första försöket och den 23 april i år föddes vår underbara lilla dotter!

Jag har förstått att det finns en "gravidtråd" som hör hit? Finns det också en tråd för de som fått sina efterlängtade små? Jag var inte beredd alls på de känslor som kom efter att min dotter föddes och som handlade om det lilla liv vi aldrig fick uppleva. Kanske att vi lade våra känslor av sorg åt sidan lite när vi fick ett positivt graviditetsbesked och sen fick se vårt lilla knyte leva och växa på ett antal extra ultraljud och att vi helt enkelt inte hade varit ledsna "färdigt". Jag undrar hur ni andra kände och hur ni hanterat era känslor? Även ni som fått ett nytt plus, hur reagerade ni? Jag blev rent ut sagt livrädd av det och kunde inte riktigt låta mig själv glädjas förrän vi varit på vårt första ul.

Ta hand om er och fortsätt kämpa!

Kramar från en som varit där många av er fortfarande är. Det blir bättre!!!       

Nu hade mitt värde sjunkit från 620 till 120 på en vecka .

Yelem: Grattis!!! Jag var iväg i morse och lämnade nytt blodprov. I morgon blir det besök hos läkare på gynmottagningen, så då får vi se hur mina värden legat på och ligger nu.