Löpartråden 13

Busfröt: Wow, vilka bra tider. Under 1.40 på halvmaran borde gå alldeles utmärkt!!

Loppet på långfredagen gick fint. Ungefär samma tid som förra året, (57.48) men 300 meter längre (12.9 km), så lite, lite snabbare gick det. Men satans skitjobbigt. Blä, vad tungt det var, stundtals. Tror jag blivit lite bekväm - och lite tyngre  :-P.

Dagen efter blev det 10 lätta km utmed havet i Sölvesborg - sista tre km gick i 4.35-tempo utan att det var särskilt besvärligt, säkert en effekt av loppet. Igår blev det 13 km i skogen hemma. Omotiverad, less och tjurig innan jag gav mig ut, så jag bestämde mig för att springa skönt, så det blev 5.10 - tempo och jösses, vad härligt. Tankarna flöt och benen gick av sig själva. Mmm.

Idag har jag packat träningsväskan för en lunchrunda, får se om det hinns med.

Till helgen är det äntligen dags för VLK:s träningsläger, i Skånes bokskogar. Blir fyra löppass: ett distanspass på fredagen, ett intervallpass på lördag fm, ett långpass som självaste Kattstugan ska guida oss på på lördag em och så en liten klubbtävling på söndag fm, innan lunch och hemfärd. Räknar med härlig miljö, god mat och en massa löpnörderi..

Waimea: Tack! Men längtar efter att komma tillbax att klara milen på 40 igen.. Men helt klart imponerad på hur fort det gått att komma tillbax.
Underbara bokskogar i skåne, har varit där på OL tävligar för ett x antal år sedan ;)

Lång intervaller idag, 10min * 3 i 4:45-4:20 tempo + 5 km distans, kändes hur bra som helst.. Älskar känslan när det bara flyter i benen :)

Har just varit ute på årets härligaste löptur! 8,5 km i 5 min-tempo, vilket är jättebra fart för en sengångare som jag. Fick hoppa lite mellan snöhögsrester och vattenpölar, men det var bara roligt! Solen skiner och det är VÅR!!

Meh, har inte hunnit göra nåt på tre veckor och idag när jag försökte springa så fick jag nån nervklämning efter 3 km så hela högerbenet domnade och höll på.

BLÄ! Mina kopplingar i ryggslutet är lite lätt defekta efter att ha fött barn alltså.

Men man får väl bara försöka knöla det rätt igen...

Fredagen den 13 :e gick annars ganska bra, det enda missödet var att jag skulle bära hem en grillad kyckling ihop med en massa annat jox och den läckte orangegul olja genom båda mina tröjor.

Någon här inne som har erfarenhet av kejsarsnitt? Hur fort kan man vara "tillbaka" i löparspåret efter? Mitt längsta lopp hittills är två mil, utan större bekymmer. Jag kan inte springa nu under graviditeten och kommer knappt iväg på promenader, så efter snittet kommer jag vara rätt ur form. Är det rimligt att tro att jag kan fixa en mara om ett år, i slutet på april, om jag snittas mitten på september? Jag har då cirka sju månader på mig att träna (med tre småttingar) ska jag ge upp planen direkt eller tror ni det kan funka?

Testade halvmara distans igår, 1:35 (20,52 km) riktigt nöjd eftersom jag tog det väldigt lugnt första halvan av distansen.

Det här är min fjärde graviditet på fem år (vår son dog tre månader gammal) så kroppen är lite sliten. Dock var jag mer vältränad nu innan den här graviditeten än på många år, så på det viset känns det bra. Övriga barn är födda vaginalt och då har jag varit i full gång efter ett par dagar och mer eller mindre återställd efter ett nån vecka (med tanke på smärta osv, sladdrig mage osv har jag knappt hunnit bli av med mellan graviditeterna!) Hade det blivit en vaginal förlossning hade jag kännt mig mer säker, då skulle det nog mest vara en kamp mot överflödiga kilon, men jag tycker det är väldigt läskigt att de ska skära i magen...

Tida: Jag vet inte alls vad som gäller för snitt, men jag sprang Lidingöloppet ett halvår efter det att nummer två kom. Dock hade jag en del trassel med fogar under graviditeten och jag tror inte tränandet för LL precis gjorde det bättre, men det gick bra och jag hade behållning av loppet! Vad tungt det måste ha varit att förlora din son. Jag beklagar verkligen sorgen, gissar att det är ett tag sedan med tanke på att du varit gravid efter? Mitt råd är hur som helst att känna efter och  springa om det känns bra - eller vänta till en annan mara. Det finns alltid lopp att springa så det finns ingen anledning för dig att pressa dig i onödan.

Vårt träningsläger var riktigt trevligt. Bokskogen visade sig bjussa på stockar, sten, gyttja och rejäl kupering (294 höjdmeter) dvs traillöpning när det är som bäst. Så vidunderligt vackert - och så himla kul att springa helt annat än vad man gör vanligtvis. Vi började med ett distanspass om 16 km på fredagen.

Lördagsförmiddagen bjöd sedan på intervallpass. Vi körde en serie av löpskolning, ca 8 * 40 m, 2*80 m stegringslopp samt 2*600 m intervall. Detta upprepade vi tre gånger. Tusan, vad pigg man höll sig i benen när man blandade upp löpskolning och snabbhet med de rena intervallerna. Tassade med i 4-tempo i samtliga 600-ingar (farthållare, va? Vilken lyx!) utom den sista, då jag spurtade lite och låg i 3.45-tempo. Jag som brukar tycka att 4.15 är nog, så himla kul! På eftermiddagen kom Kattstugan och sprang en ny, fin terrängrunda med oss, 12 km den här gången i lätt och lugnt tempo.

Söndagen bjussade sedan på en 'gissa tiden'-tävling runt en 2,9 km lång slinga, jätteroligt. Sedan var vi ett par stycken som joggade iväg för att ta en av de rundor vi inte redan sprungit, så det blev en sista terrängtur på 7 km innan dusch, lunch och hemfärd.    

Känner mig pigg, glad och motiverad - så motiverad att jag anmälde mig till Lidingö igen, trots att jag sagt att jag inte ska springa i år. Så blir det när man är iväg med löparnördar.    

Busfröt: Härligt formbesked. Låter som om du sprungit en hel del innan du fick barn?

Tida:      
  

Waimea: tack. Vår son föddes i mars 2010 och dog i slutet på maj. Så det är snart två år sedan. Men känns ofta som det var igår... Vi har en flicka på snart fyra och en på snart ett år också, och så lilla Ärtan i magen, så det kommer bli att göra här i höst Funderar på att investera i ett löpband så jag dels kan gå nu (fogarna sa stopp till löpningen redan innan jag visste att jag var gravid) och förhoppningsvis kan hålla igång mer i höst, när barnen sover osv. Men de är ju så dyra om man vill ha ett riktigt löpband och inte ett promenadband. Låter som ditt läger var en härlig inspiration och motivationshöjare!