• Waimea

    Löpartråden 13

    Hej och välkomna till löpartråd nummer 13!

    Här hör alla med ett löpintresse hemma oavsett om man är nybörjare, elitsatsande eller bara nyfiken.

  • Svar på tråden Löpartråden 13
  • stjärnflocka

    Får man vara med här trots att man bara är i början av sin löparkarriär ?


    Jo, jag har förstås sett i trådstarten att det går bra, men av det jag läst av inläggen så har jag förstått att många av er är sådana otroligt seriösa och duktiga löpare, så jag vet knappt om jag vågar. Fast jag är ju så nyfiken på er och skulle så gärna vilja ha lite råd, tips och stöttning så jag får väl våga ändå. Jag tycker att det är sjukt peppande att läsa om era bedrifter. Jag trodde jag skulle bli nedslagen av att läsa era inlägg och inse hur långt bak jag själv ligger, men sedan jag började läsa i tråden har jag bara blivit mer sugen på att, så att säga, löpträna mer aktivt och att sätta upp högre mål för mig själv.


    Jag har alltid trott att jag tycker att det är supertrist att springa, men så fick jag barn och flyttade ut på landet och kom fram till att löpning var den enda träningsformen jag kunde få till. Så förra våren började jag springa ändå. Det som tilltalade mig från början var att det går att göra direkt hemifrån, att man kan ge sig ut och springa när man kan och att det är en träningsform man kan ”ta med sig”. Jag har en man som ofta är iväg kvällstid och han är iväg väldigt oregelbundet, så jag har svårt att ha någon regelbunden aktivitet inbokat. Jag började verkligen från noll och började med att gå en minut och springa en minut och sen utökade jag löpsträckorna och minskade sträckorna som jag gick och till slut klarade jag av att springa 5 km i sträck. Vilket också var mitt mål när jag började. Jag hade väl en liten förhoppning om att komma ner mot 30 minuter och det började närma sig det, men tyvärr kom jag inte hela vägen fram.


    Som jag skrev så bor jag på landet och det blir MÖRKT här när det blir mörkt, så när hösten kom fick jag allt svårare att motivera mig att komma ut. Jag sprang några gånger med ficklampa, men har insett att jag måste ha en pannlampa om det ska fungera framöver. Sen får jag hålla mig till landsvägen under höst och vinter vilket jag tycker gör löpningen lite trist.


    Jag kan inte säga att jag blev så särskilt biten förra året utan fick mer eller mindre tvinga mig själv ut varje gång och inte kom jag så långt att jag kom i något sorts ”flow” när jag sprang heller.Trots det kände jag för att ta upp löpningen igen nu sen ljuset kom tillbaka. Första gången fick jag gå och springa om vartannat, men andra gången fixade jag att springa hela vägen på en drygt fyra km lång runda och nu klarar jag också fem km. Den här säsongen skulle jag väldigt gärna komma ner i tid så att jag klarar 5 km på 30 minuter (vilket jag för närvarande ligger långt ifrån...) och sen är jag också väldigt sugen på att klara milen framöver.


    Jag tror egentligen inte att arrangerade lopp passar mig (tycker att det är jobbigt med en massa folk omkring mig när jag springer och helst vill jag springa helt själv ute i naturen), men jag har ändå anmält mig till tjejruset tillsammans med ett gäng från jobbet och jag funderar också på ett lokalt lopp på fem km den 12 maj. Jag trodde ju inte att jag skulle tycka att löpning var särskilt roligt heller, men det känns mer och mer som om det faktiskt kan passa mig, så vem vet när det gäller att vara med i olika arrangemang?


    Helst skulle jag vilja springa tre gånger i veckan. Men som vår situation ser ut just nu har jag tyvärr svårt att komma ut oftare än två gånger i veckan. Tror ni att det skulle hjälpa mig om jag skaffade en träningscykel och la till ett pass med cykling hemma? Ett löpband hade förstås varit bättre, men de är ju så himla dyra. Så som det ser ut nu springer jag två gånger i veckan och tränar ett kort styrkeprogram hemma de dagar jag inte springer.


    Det här blev verkligen ett långt inlägg men så kommer jag antagligen att skriva mycket mindre sen så det kanske jämnar ut sig. Jag kommer säkert att vara duktig på att läsa vad ni skriver, men jag  brukar vara rätt dålig på att skriva inlägg själv. Av någon anledning fick jag för mig att börja läsa tråden från början (nej, har INTE läst hela ) så jag är nog inte helt uppdaterad på vilka som är med och hur det går för alla, men jag hoppas att det går bra ändå och att jag får vara med här och få tips och råd och fortsatt inspiration.

  • Jespis

    Stjärnflocka, här finns alla typer av löpare: nya och erfarna och en del riktigt meriterande. Själv hade jag till förra året aldrig sprungit längre än en mil, men fick för mig att prova på Stockholm halvmarathon. Hur kul som helst! Innan har jag sprungit Tjejmilen någon gång, men till vardags föredrar jag helt klart att springa själv

    Målet i år är att göra halvmaran under 2h. I fjol gick det på 2:02...

  • PerG
    Waimea skrev 2012-04-28 18:01:57 följande:
    Säters halvmarathon avklarad, prickade tiden väl, sprang på 1.38.15. Första 13-14 km jättesköna, soligt och härligt, men sen blev det jobbigare. Rätt så backig bana med ett par tjuriga slakmotor och en snål nordanvind i ansiktet på hemvägen gjorde väl sitt.  Innan jag gick i mål hade jag mentalt sålt startplatserna till Göteborg och Stockholm och bestämt mig för att börja spela boule i stället för att hålla på och springa, så segt kändes det, men nu vill jag nog hålla mig till löpningen och springa mina lopp, trots allt.  

    Hur som helst, fast tiden var blygsam i jämförelse med vad jag sprang på motsvarande distans förra året kom jag trea i loppet, alltid kul att få pris! 

    Busfröt: Riktigt fina tider, som sagt, du blir farlig i spåret!!! 
    Grattis till bronset!! ;)

    En lustig grej! Jag blev lite nyfiken på vilken startgrupp du hade på Göteborgsvarvet och såg ju vad du hette i den där artikeln du länkade till för ett tag sedan, så när jag sökte på Göteborgsvarvets hemsida och såg din hemort så inser jag att min svägerska inte bara bor i samma del utanför Växjö som dig, utan faktiskt i princip är granne till dig! ;)..  Hon bor i alla fall strax söder om din "ort"! (man kör igenom där för att komma till henne i alla fall) ;)...

    Idag var jag ute på en distansrunda i alla fall. Jag sprang över båda broarna och längst norra älvstranden för att springa så likt bansträckningen på riktiga Göteborgsvarvet som möjligt (så jag fräschar upp minnet lite hur jag ska disponera krafterna). Blev 19km totalt med ett snitt på 5:30min/km. Förkylningen verkar ha satt sina spår (jag sprang också 5km i torsdags mest för att "skrämma igång" kroppen).... långt från de 5 min/km jag behöver för att komma in på 1:45, men jag hoppas hinna få igång kroppen under de 2 veckor som återstår. Sen brukar jag prestera betydligt bättre på "tävling" så det borde inte vara omöjligt i alla fall!
  • Waimea

    PerG: Vilken rolig tillfällighet! Om hon har barn i mina barns ålder lär de bli att gå i skolan tillsammans, då
    För att krångla till det lite så bor jag ju inte riktigt i orten som är min postadress, utan i en by 5 km norrut, men jag har rätt bra pejl på var din svägerska lär bo.

    Du ska se att du kommer tillbaks kvickt. Någon klok människa har dessutom sagt åt mig att man ska springa långpassen långsamt, ingen idé att ligga och trycka på när målet med passen främst är att tömma glykogendepåerna och arbeta upp en god uthållighet, så deppa inte över att farten var låg - kroppen fick vad den behövde! Däremot ska snabbpassen gå riktigt snabbt, så lägg in ett gôtt fartpass i veckan och väck dina snabba muskelfibrer! Startlinjeeffekten ska heller inte underskattas, jag springer väldigt sällan på 4.30-tempo när jag springer 'vanlig' distans, då går det fort, men på loppen är det helt ok.

    I morgon är det dags för Växjöloppet, 10 km. Har ingen aning om vad jag kan prestera, förra året sprang jag på 43.34, drömmen vore såklart att kapa några sekunder på tiden, men helgens halvmarafart säger att det nog blir lite långsammare. Gissa om jag är motiverad till lite fartträning i sommar??

    Stjärnflocka: Du är jätte-jättevälkommen hit och du ska absolut inte känna att du är för långsam/för oerfaren eller nåt annat. Du springer utifrån dina förutsättningar och erfarenheter och i det jag hoppas är att du verkligen blir biten och hittar ditt 'flow'. Sen finns det såklart en massa tävlingsmänniskor här, men du är absolut en av oss hur du än springer. Målet med min löpning, även om jag nu är totalt biten av att tävla, är framförallt att känna glädjen och njutningen av att smyga ut i skogen, tassa fram långsamt och skönt, lyssna på naturen och känna att kroppen vill, bär och orkar och det är den känslan jag hoppas jag kan få någon annan att hitta!!

  • PerG
    Waimea skrev 2012-04-30 08:56:46 följande:
    PerG: Vilken rolig tillfällighet! Om hon har barn i mina barns ålder lär de bli att gå i skolan tillsammans, då
    För att krångla till det lite så bor jag ju inte riktigt i orten som är min postadress, utan i en by 5 km norrut, men jag har rätt bra pejl på var din svägerska lär bo.

    Du ska se att du kommer tillbaks kvickt. Någon klok människa har dessutom sagt åt mig att man ska springa långpassen långsamt, ingen idé att ligga och trycka på när målet med passen främst är att tömma glykogendepåerna och arbeta upp en god uthållighet, så deppa inte över att farten var låg - kroppen fick vad den behövde! Däremot ska snabbpassen gå riktigt snabbt, så lägg in ett gôtt fartpass i veckan och väck dina snabba muskelfibrer! Startlinjeeffekten ska heller inte underskattas, jag springer väldigt sällan på 4.30-tempo när jag springer 'vanlig' distans, då går det fort, men på loppen är det helt ok.
    Aha, jag såg nu på hitta.se vart det är du bor då ja! Hon bor bara några hundra meter efter att man passerat järnvägsövergången på väg söderut i alla fall!

    Hmm.. funderar just på hur jag ska lägga upp de sista två (eller snarare 1½) veckorna för att komma i bästa form med de förutsättningar jag har råkat hamna i med förkylningen som stört allt. Om jag lägger in ett fartpass då redan idag (tisdag) eller onsdag? Hur långt och hur snabbt isåfall? Vad ska man köra i helgen sen? Ett lugnare medeldistanspass (8-10km?) och korta väldigt lugna pass (3-5km) i början på nästa vecka kanske? Eller vad tror du är bäst?

    Ja, startlinjeeffekten lär ge extra skjuts. Dessutom ska jag och en kollega starta i samma startgrupp och han var bara 6 sekunder snabbare än mig på seedningsloppet och vi har samma mål (1:45), så eftersom vi verkar vara såpass lika i kapacitet har vi kommit överens om att hjälpa varandra att dra oss in på den tiden (så gör vi upp på spurten om vem som "vann"! ;)...  
  • stjärnflocka

    Tack Jespis och Waimea

    Jag velar lite när det gäller hur jag ska tänka med löpningen. Har ju två mål just nu; att bli snabbare på 5 km och att klara milen, men jag vet inte riktigt vad jag ska prioritera. Det kanske går hand i hand?

    Tidigare har jag inte haft något direkt upplägg på träningen utan bara kört på känsla. Men nu sneglar jag lite på ett program för milen. Fast jag kanske ska prioritera att få ner tiden på 5 km istället?

    Om jag ska ge mig på programmet tänkte jag hoppa in några veckor i programmet, men det skulle ändå innebära att jag ska börja varva löpning med rask gång (4 min löpning, en minut gång). Fast under längre tid än vad jag är van att springa idag (50 min i det här skedet). Men det känns lite konstigt att jag ska börja gå, nu när jag äntligen klarar att springa oavbrutet en lite längre tid Men samtidigt lite kul att ha något att gå efter.

  • stjärnflocka

    Alltså, passet jag tänkte hoppa in i är på 50 minuter, det är inte det jag klarar att löpa oavbrutet. Har faktiskt inte testat hur länge jag kan springa i ett sträck, vet bara att jag klarar sträckan 5 km.

  • Jespis

    Låter som Szalkais träningsprogram? Jag tyckte också det kändes konstigt att börja gå när jag inte gjorde det annars... Men han fokuserar på tiden man håller igång, inte sträcka eller fart. Jag gick när jag inte orkade springa längre, men inte bara för att!

  • StilaM

    Grattis till bronset Waimea! Välkommen Stjärnflocka! Kul att ni alla håller igång tråden. Jag läser, men har inte skrivit så mycket. Min goda form från 2011 punkterades som sagt av en ihärdig luftrörsinfektion med förvärrad ansträngningsastma som följd. 

    De senaste månaderna har jag gradvis ökat från 3+3+5/vecka till intervall+5+kort-och-snabb+8 eller 10/vecka. Trots att jag känner mig pigg både före under och efter (!) rundorna så går det varken fortare eller långsammare. Jag har samma snittid/km oavsett om det är min 10-k-runda eller min "korta snabba".  

    Dagens runda ägnade jag åt att fundera över varför det inte går fortare. Efter avslutade 7 i vanlig takt var jag inte det minsta anfådd - ungefär som vanligt - och tänkte att det här går ju för långsamt. Jag insåg att jag är för svag i benen. Mina ben orkar inte springa snabbare.

    Träna benen, tänker ni rätteligen. Gärna. Hur? Jag har kört benstyrka 2ggr/vecka sedan höftproblemen i höstas och trodde att detta, tillsammans med löpningen, räckte. Och tycker dessutom att jag ganska starka ben. Men tydligen inte.

    Ni som springer både långt och snabbt. Tips? Vilka övningar ska jag köra? Och hur ofta? Och med vilken belastning? Jag hinner inte så ofta till gymmet (en gång/vecka) och vill gärna kunna köra hemma.

    Eller har någon tips på en bra PT i Stockholm? Min skadedrabbade kropp behöver kanske en sådan satsning?

Svar på tråden Löpartråden 13