Julia har små perioder där hennes intresse för pottan är mer än vanligt dock har hon inte ro att sitta på den. Har försökt få henne att läsa en bok medan hon sitter där och även sjungit lite med henne men icke. Hon vill att jag skall hjälpa henne av med blöjan och så tar hon själv av en pappersbit på toarullen vid toaletten, sätter sig på pottan, tittar på mig och skrattar, torkar sig med pappret, ställer sig upp och springer till toan för att kasta pappret och spola sen är hon klar
Jag tror dock att det skulle fungera att börja öva med henne nu men det är jag och D som har saknat orken för att få rutin på det. Då vi är lediga hela Julimånad har vi tänkt att satsa mer på pottan med Julia.
VT; Julia fick också hormonplitar och dom satt i i typ 1-3 v. De kom och gick liksom lite under den tiden om jag minns rätt. Julia var också prickig korv i ansiktet
Hur har ni det annars? Ser att du fortfarande har ont i kroppen och att Benjamen (åh det är ett så vackert och harmoniskt namn tycker jag) tappar vikt
Jag ber om ursäkt men jag hänger nog inte riktigt med -vet ni varför han tappar vikt? Äter han så dåligt eller har det med sockret att göra?
Jucea; Jag har inte hunnit läsa på fb-wallen men jag har läst här ang ditt jobbsök ju och jag hoppas verkligen att det känns bra för dig och att du får det. Du behöver få komma till en arbetsplats som uppskattar din kunskap och även dig som människa. Det är du värd.
Jag har bokat tid hos bvc för informationsamtal med Julia i nästa vecka. Jag har äntligen fått till mig att det ska krävas en utredning på Julia och hennes sömn. Något stämmer verkligen inte. Nu har även förskolan larmat till oss och har sina funderingar. Jag har börjat inse att vi behöver hjälp utifrån för nu är alla mina idéer slut. Kort och gott kan man nog säga att Julia är rädd för att somna. Det fungerar bra med kvällsrutinerna ända fram tills hon upptäcker att hon är supertrött och håller på att somna. Då får hon alltid panik, gallskriker och vill upp. Vi kan hålla på i 2-3 timmar med henne ibland och försöka lugna henne. Vissa kvällar har hon somnat på golvet i vardagsrummet, på golvet i hallen för hon skriker ochs kriker och skriker, blundandes och ingen får ta i henne för henne själv. Det gör så ont i hjärtat. För ca 2 veckor sedan började hon slå mig med knutnävarna när jag l¨åg bredvid henne i sängen och hon höll på att somna. Jag bröt det hela med att börja läsa en bok eller sjunga imse vimse spindel (då är hon med ochs junger med händerna) och hamnade på andra tankar. denna vecka när hon ligger i sängen och dricker välling och jag ligger bredvid henne (hon vill absolut inte ligga själv längre) så har hon blundat och precis när jag tror hon somnat så rycker hon till med hela kroppen, spänner sig och slår sig själv i huvudet med knytnävarna och drar sig i håret, skriker tills hon blir helt svettig och kastar sig runt omkring. Det är inte bara själva nattningarna som är oroande utan även när hon väl somnat. Under hennes nattsömn så hinner hon vakna flera gånger och gnälla,gny eller ropa på mamma -om vi inte kommer in till henne så fortsätter hon tills hon vaknar ordentligt och inte kan somna om och om vi kommer in till henne med en gång så ser jag att hon blundar och liksom pratar lite i sömnen -halv vaket och blir förvånad över att jag kommer. Då ska hon ändå upp i min famn och vägrar släppa henne. Då får jag vagga henne tills hon somnat om och bära henne lite till för att sedan försiktigt kunna lägga henne i sängen igen -detta kan ta upp emot 1 timme -det känns verkligen i ryggen då jkan jag lova.
Det fungerar vanligtvis inte att ta henne till våra sängar. Då blir hon mer ledsen och orolig. Det fungerar inte heller alltid att få henne att ligga stilla i sin egna säng med oss vid sidan om eller med oss sittandes på golvet bredvid. Även vilan på dagarna har hon svårt att slappna av. Hon sover oftast inte vila hemma längre. Vi varvar ned och har provat att sjunga sånger, nynna, lyssna på lugnande cdskivor, läsa bok och även provat att bara lägga oss och inte göra nånting men Julia vägrar! Det slutar oftast med att hon ligger i soffan och är supertrött och har mig eller D vid sidan om och vi läser bok för henne. Vi kan läsa böcker upp till 45 min och sen har hon "vilat" klart eller så har vi tur och hon somnar i soffan och sover i 30 min.
Ibland vaknar hon vid 03 på natten och vägrar somna om. Hon är inte arg eller ledsen då och jag ser att hon är trött men hon vill göra dagen då istället. Härom natten vaknar hon när vi skulle gå och lägga oss vid 23 och då vägrade hon somna om. Vi läste bok efter bok efter bok (då är hon lugn och det gillar hon att göra), vi provade hennes säng, vår säng, dricka välling (vilket funkade förr) och även soffan i vardagsrummet. När kl var 04.45 somnade hon i min famn i hennes säng
Egentligen har hon alltid haft svårt att sova. Även när hon var pytteliten. Då minns jag att jag for runt med henne i vagnen utomhus och vaggade vagnen för att hon skulle somna. Hon vaknade jättelätt av saker och ting och var då ledsen. Hon somnade gott i vaggandes vagn men så fort vagnen stannade så vaknade hon. Jag kunde dra vagnen ute halva natten -inomhus gick inte för det var inte samma markyta och det märkte hon av.
Just nu känner jag mig helt hjälplös och inser att vi behöver hjälp. Det ska inte behöva vara läskigt att somna och jag hoppas att Julia snart upptäcker det också men för att hon ska kunna göra det så tror jag att vi behöver hjälp med det fast vad för hjälp vi kan komma att få har jag ingen som helst aning om. Ont har hon inte heller och det är inte kopplat till någon mat, mörker -ljus, varmt eller kallt eller något sådant heller. Vi har testat allt.