Augustibebisar 2008, del 11

Mareld: usch vad tråkigt och hemskt för både er och julia att ha det så, jag har förstått innan att ni haft lite problem men inte att det varit så svårt! Hoppas ni får hjälp på bvc. När vi hade mycket problem med Axels sömn så hittade jag en tråd här på fl om omega3, tydligen ska det vara suveränt för nattsömnen för många barn, speciellt de som har någon bokstavdiagnos. De blev även mycket lugnare dagtid. Nu tänker jag inte att Julia har någon adhd eller nåt men det kan ju alltid vara värt att prova, omega3 är ju bra för annat också. Leta efter tråden och fråga lite där, dom har säkert många tips! Lycka till!

Mareld
Men du är ju underbar! Lyckeli tog aldrig bröstet. Jag lyckades amma henne några minuter vid kanske tre, fyra tillfällen. Inte mer. Denna gång är det en fantastisk känsla att kunna amma, trots att det gör ganska så ont. Han klarar sig ju med bara bröstet hela dagarna men jag ger ersättning nattetid, oftast två ggr. Och det är helt okej för mig! Jag skulle vara nöjd med bara "hobbyamning" också, om det vore så, men det jag har nu är ju ännu bättre.

VT: vad är det som gör ont? Har du fått sår?

Mareld: vad jobbigt med hennes sömn. Jag tänkte också på att hon kanske är rädd att ni är bort när hon vaknar eller så. Att hon är otrygg pga det. Kanske ni ska ta en period där hon får sova med er, dvs ni lägger henne i er säng och sover där med henne, oavsett hon vaknar eller inte? Allt nytt fungerar ju inte med en gång, men kanske är det ändå den närheten och tryggheten hon behöver. Att ni är där, men att hon inte kan ge uttryck för det? Det var min tanke.

Frågade A igår om han trodde att han skulle börja prata innan lillebror. Han skakade på huvudet .

Rosa
Det var nog det, ja. Idag har det inte gjort lika ont. Blåsorna börjar läka.

Nej, idag var det en sämre dag... 

jucea,oj är han redan 6mån.jisses vad tiden går.
Håller alla mina tummar för dig och jobbet,(har ju just nu fyra ) kul att du är positiv och att det känns bra.hoppar verkligen att de uppskattar dig och din kunskap.du är ju superduktig och förtjänar ett jobb där du blir respekterad.

rosa,vi har tagit fram en pall som Elly har en bok på när hon ska bajsa på pottan.kissa går fint,men hon får läsa när hon ska bajsa då hon inte har ro att få ut allt utan det kommer 5småkluttar istället.men med en bok att bläddra i går det bättre,kanske ngt att prova med A? vad duktig han är som vill det själv

MissH,haha va lustigt att det var Anna som satt där.man blir så snopen som första gången jag såg VT,kände igen henne men kunde inte placera henne.man tänker ju inte att man hux flux ska träffa någon man känner via nätet.
haha såg att Tina skivit samma nu

VT;jag håller tumamrna STENHÅRT för oss båda att vi slipper den där koliken denna gången.Trist om det blir så kan vi ju inte samåka denna gången
Vi får minnas att det var koliken som förde oss samman

mareld,det låter lite som nattskräck tycker jag.det kan börja nu och hålla på länge.är det något som passar in tycker du?alltså om du går och läser om det på nätet.låter precis som Elly var under nov-mars.
Dock har hon svårt att komma till ro nu med.tror det är mest för att det händer något i hennes utveckling just nu.jag kan inte riktigt se vad det är.det kan avra språket att hon vill få allt rätt,även finmotoriken kämpar hon med.Hon går mest på högvarv hela dagarna och hon får ligga i vagnen runt 20min innan hon somnar.
ni kanske redan har provat men,en jludbok kanske? det var det som räddade oss,och en relax cd vi också använder.fast mest på natten då hon behöver mer ro.
Har ni provat varit jätte hårda och bara lämnat henne? alltså nu låter det säkert som jag är jätte taskig mot Elly.det är jag inte men Elly behöver tydliga gränser och de bör hållas annars blir hon väldigt orolig mm. En dag efter alla månader med kamp vid sovning orkade jag inte mer.jag förklarade för henne och hon skrek ett bra tag men vi gick inte in.det låter hemskt jag vet,men vi hade provat ALLT och var helt maktlösa,hon bara skrek iaf vare sig vi bärde eller dyl.Men efter det så "vet hon vad som gäller".inte att då kommer vi inte tillbaka,för det gör vi om hon är ledsen.men hon vet att det är kvällen och sova är det som gäller.men om hon ropar eller dyl så kommer vi ju in,så hon inte känenr sig övergiven.men det funkade iaf för oss,även om det låter hjärtlöst
Elly är sådan att man inte kan dalta med henne,det utnyttjar hon direkt och det blir bara pannkaka.hon känenr sig trygg när hon vet vad som gäller och lyssnar då hon vet vad som gäller.Sällan vi har fajter över bullar eller annat hon inte får göra.hoppas du inte tycker jag är för hemsk nu.

http://www.aqpunktur.se/  Sönmproblem kan behandlas,dock vet jag inte med barn men det borde funka.Ring henne och fråga,hon är super duktig.
(ser att VT redan skrivit detta också )

Vi började lite smått med potta i vintras.just för att hon ääääälskar att springa naken och jag tröttnade på att torka ping 10000ggr om dagen och tvätta golven.så om hon kissade på golvet så satte jag henne på pottan och sa "här ska man kissa".Och fråga den med jämna mellanrum om hon behövde.då i början kissade hon typ 1ggr varje 15min och nu kna hon hålal sig i flera timma och även nästan kontrollera det själv,hon kan börja kissa knipa och pringa till pottan.dock kan hon det inte alls med klädet på eller om någon annan är här än vi.då blir det fö mycket.så vi har försökt får det så naturligt som möjligt.det var lixom lättast när hon bara ville gå naken

VT, klänningen var inte så festlig som jag hade önskat kanske. Den är i bomullstrikå och det hade jag missat att läsa, så den känns mera som en vardagsklänning som man har på sommaren - om du förstår hur jag menar? Men jag ska ha den på mig nu på 50 års festen imorgon i.a.f, för jag har inget annat att ha på mig. Men beställde sedan också den andra klänningen från baraglad.se (den vita med blå blommor) men den har inte hunnit komma på posten en, så får som sagt nöja mig nu med den korallfärgade. Sätter en svart bolero ovanpå och svarta skor till och något vackert halssmycke å armband så blir det nog bra ändå :)

Har läst era inlägg, men hinner ej kommentera...Om inte ena pojken behöver mig så är det den andra :) Men det är ljuvlig tid detta ändå. De är bara små en gång.

Mareld,.Vi var lika "hjärtlösa" som Lana när F grät och skrek efter oss vid nattningen för en tid sedan. Vi blev tvugna till slut att sätta stopp på en ond cirkel som vi själva hade skapat. Han hade lärt sig att skriker han bara liiite till så kommer de nog till slut, och det gjorde vi ju. Och det räcker att man ger upp en gång för att vara tillbaka på ruta ett, och för varje gång man ger upp blir det allt svårare återfå kontrollen s.a.s.
Hoppas ni får hjälp och att det "bara" är något inlärt som går att få bukt med eller att det växer bort av sig själv med tiden. Låter jättehemskt att hon slår sig själv - men kanske hon också med det har lärt sig att när hon gör så, så får hon er totala uppmärksamhet? Ibland är det bättre att ignorera icka önskade beteenden. Förstår du hur jag menar?

Mareld: usch så jobbigt ni har det!! Med min äldste son Oscar hade vi det ungefär likadant; han sov 45 min-1 h i stöten ungefär, och vaknade och skrek.. Till slut var jag så slut att vi fick en tid till sömnmottagningen på sjukhuset; de såg ju som det var - att det var jag och O's pappa som var problemet.. Precis som Lana o Heidi skriver så tyckte de att vi skapade problemet genom att inte sätta tydliga gränser och visa honom att han faktiskt KAN sova en hel natt; genom att gå in till honom/plocka upp honom när han skrek bekräftade vi att han inte kunde sova själv, att natten och sömnen var farlig...
Vi följde deras tips, och rätt snabbt fick han helt ok sömn.

Säger absolut inte att det behöver vara samma sak hos er dock! hoppas att ni får bra hjälp och snart får sova - det tär så fruktansvärt på en att inte få sin nattsömn

Åh tack söta ni för era ord! Ni har verkligen besvarat min oro. Jag tror inte att Julia blir orolig just för att vi arbetar oregelbundet. Jag utesluter det självfallet inte men jag tror inte det beror på det. Den som nattar Julia är alltid den som är hemma och finns hos henne hela natten. Vi har till och med planerat det så att vet jag att det är jag som skall iväg på kvällen efter att J har somnat då är det D som tar nattningen och jag säger godn att och hej då till henne så går de in till henne. När hon sen vaknar så är det D hon möter och det känns rätt.

Det kan mycket väl vara nattskräck. Hon vaknade igår och gjorde samma sak. Somna som en pärla vid 19.15 och vaknade 20.30 med ett gallskrik och sen höll vi på tills hon stupade igen kl 22. Hela kvällen känns ju förstörd för ens egen del men det är ok. Det är däremot inte ok att hon har det som hon har det för hennes egen skull. När hon vaknar så och skriker så blundar hon och känns inte riktigt närvarande. Det KÄNNS inte som att detta är något hon gör för att hon vet att vi kommer liksom. Julia behöver mycket tydliga gränser och är bra duktig på att testa hit och dit men mår bäst av att veta vad som händer och att saker och ting inte förändras. FÅr hon en gång göra något som hon i vanliga fall inte får göra så är det typ kört sen och man är på ruta 1. Jag känner till det där och i detta sammanhang så trorj ag som sagt inte att hon skriker för att hon vet att vi kommer med en gång. Det känns mer som att hon itne är vaken och inte vet om att hon skriker. Ibland får jag bära ut henne på balkongen så hon får frisk luft och får fokus på bilarna då "vaknar" hon ibland till men oftast är hon fortfarande okontraktbar och bara stel i hela kroppen och kastar sig fram och tillbaka.

Vi har provat att plocka bort vällingen och ge varm mjölk, att ge massage innan sängdags och även att bada i baljan ( vi har annars bara dusch) med tända ljus i badrummet så hon slappnar av precis innan sänggång men icke hjälpte det.

Det kan ju hända att det är så som ni -Lana, Heidi och Kaol säger. Var bestämd, tydlig och gränsa. Visa barnet när det är ledsen att man finns men också visa att det inte är farligt att ligga själv i sin säng, att man som förälder inte kommer på stört m.m. Jag tror nästan att det kan vara det som behövs också för Julia men jag får inte ihop att det skall fungera just vid sådana tillfällen då hon inte är "närvarande".

Idag var hon supertrött efter kl 18. Gnuggade sig i ögonen och la sig på golvet. Vi gick och satte på pyjamas, borstade tänderna och drog för persiennerna o rullgardinen i hennes rum och jag sa flera gånger att: "Nu ska vi gå och sova, mamma och Julia". Julia var helt med på noterna. Hon kastade sig i sängen tio i sju och skickade ut mig med sitt söta lilla pekfinger mot köket för att göra välling åt henne. Vi satte på "Lotta på bråkmakargatan" på cdspelaren med låg volym och hon fick sin välling. Hon ligger på rygg och dricker medan hon gnuggar sin snuttefilt i ögonen och suckar djupt. "Toppen" tänker jag för jag tror ju att hon ska somna men så är vällingen slut och ungen ger mig flaskan och ställer sig upp och dansar i sängen (!!!). jaha, sen var det nattningsförsöket förstört för plötsligt är hon hur glad som helst och hyperaktiv Även om det är mysigt och skönt att hon är glad så är det inte så här en nattning ska gå till tycker jag. Är det sovdags så är det. Vi lägger oss inte i 5 min o dricker välling och går upp och leker sen. Nej det tycker jag inte är ok fast jag ser ju själv att det är precis det vi gör just nu