Lille - men så sött, ser det framför mig hur W matar E.
Sam är ju snart lika gammal som Elliot var när Sam kom, känns jättemärkligt. Kan inte alls tänka mig en bebis nu, Sam e ju fortfarande min bebis
Elliot kom hem helt förtvivlad idag för hans kompis Noel hade varit dum. Det är grannpojken och de brukar leka. Sen är här en annan grannpojke som är 2 år äldre så det är ju lite mer populärt såklart, så Noel leker hellre med honom. När Elliot har en kompis hemma får Noel alltid vara med, Elliot har aldrig sagt nej till honom. Men Noel kan säga redan när vi kommer ut ur bilen om han är ute, jag vill inte leka med dig idag Elliot. Igår lekte Noel med den andra grannpojken och när Elliot kom så sa han haha du får inte vara med och spottade mot Elliot.
Elliot grät och var otröstlig när han kom tillbaka. Jag tycker alltid att det är jobbigt när någon inte får vara med el är utanför, men när det är ens eget barn känns det ännu mer. Han tittade på mig med sina stora ögon och sa - så får man inte säga mamma, det är inte snällt och tårarna rann. Gud vad ont det gör i mammahjärtat. Jag följde med Elliot och pratade med honom, de var i hans trädgård, men han sa bara jag vill inte leka med Elliot. Det gick inte att resonera med honom att han alltid får vara med när han kommer till oss. Till sist blev jag så arg och sa du är inte välkommen hem till oss mer när du håller på sådär. Sen gick jag och Elliot och han grät och grät stackaren.
Föräldrarna vet om detta, de är ju våra bästa vänner, men jag tycker inte att de tar tag i det ordentligt. Trist. När killarna väl leker så har de jättekul. Tur att han har andra kompisar också, men det är ju så smidigt när de bor så nära varandra. Hoppas Noel kommer in idag för då ska han inte få komma in, han ska få känna hur det känns själv.
Klockan är 5 och jag har varit vaken i snart 3 timmar, drygt.... Hatar att vakna mitt i natten och inte kunna somna om. Tur man är ledig imorgon.