Allrona skrev 2011-12-01 13:16:02 följande:
Satt igår och kollade lite på livsmedelsverkets beräkningar för mjölkfri kost och glutenfri kost. Klickade på länken för matsedel - komjölksproteinfri kost. Några exempel:
Spagetti, köttfärsröra, riven parmesanost, tomat..
Omelette med potatis, ost och broccoli, tomat, sllad, vinägrett.
Rösti med ost, grönsallad
Smörgåsar med tomat och ost
Pasta, spenat- och ostsås, kassler
Detta var bara några få exempel. Hur många mjölkallergiker tål ost? Eller menar de att man ska ha sojaost i allt detta? Finns det soja-parmesan? Eller har Livsmedelsverket blandat ihop mjölkprotein med laktos? Aja, jag kollade både gluten- och mjölkproteinmatsedeln och kan säga att det är inte många av dagarna som min dotter skulle kunna äta maten. Så deras beräkningar bör vara ganska lätta att avvisa i ansökan om vb?
Jag har för mig att det där som står under mjölkfri kost är "normalkostmatsedeln" till stor del och att de skriver i texten om man kollar i hela häftet från konsumentverket med de olika specialkosterna att de saker som anges i kursiv stil är sådant som behöver bytas ut mot alternativa produkter, dvs att de i uppräkningen skriver "matlagningsgrädde" så att man sen har valfritt alternativ istället för att de specar till havre-/sojagrädde.
www.konsumentverket.se/Global/Konsumentverket.se/Best%C3%A4lla%20och%20ladda%20ner/rapporter/2011/2011_1_Merkostnader_for_tre_specialkoster.pdf
Det är betydligt lättare att få igenom merkostnader om man har något att luta sig mot, tex i form av KoV beräkningar. Utgå från det som anges som merkostnader för mjölkfri kost, med nuvarande siffror 850:-/år. Till det lägger du till den faktiska kostnaden för mjölkersättningsprodukter - för de är inte medräknade i den siffran. De anger som ett exempel på 72 l "mjölk" och 27,6 l yoghurtersättning, men det är som sagt ett exempel (och innebär i praktiken knappt 2 dl mjölk & 0,75 dl yoghurt per dag). Så räkna efter hur mkt mjölk, yoghurt, kokosmjölk/havregrädde etc etc som går åt per dag i verkligheten för er. Och sen räknar du ut hur många liter av allt som går åt enligt det och tar det gånger priset som ni betalar i eran affär. och lägger ihop det med schablonkostnaden för mjölkfri kost så har du merkostnaden för den mjölkfria kosten och då gärna poängterar att det som nämns som mängdexempel är just exempel och att de i praktiken innebär 2 dl mjölk per dag, samtidigt som normalrekommendationerna säger 5 dl mjölk per dag och att det också är den mängd som krävs för att se till att kalciumbehovet är täckt.
Det som du betalar för ev livsmedelsanvisning (tex ersättning) kan du rimligtvis inte ta upp som merkostnad eftersom det redan är starkt subventionerat, men övrigt för mjölkfritt.
Med glutenfritt så kan man ju få en hel del, men inte allt, på livsmedelsanvisning när det är barn, men det varierar lite mellan olika håll i landet om man kan få anvisning även om det handlar om veteallergi. Celiaki står i "lagen" att man har rätt till anvisning för, men på en del håll är de stelbenta och vägrar anvisning om diagnosen istället är veteallergi. Så beroende på vad man får på anvisning eller inte så blir det lite olika mycket att ta upp som merkostnader där. Men oavsett anvisning eller inte så allt det som man köper tex för att baka bröd i form av mjöler, men som man inte går att få på anvisning.
Nu är det ju jag själv som inte tål spannmål här hemma så jag har inte tagit upp just merkostnader för gluten/vetefritt, men det kan ändå vara idé att snegla på vad normen säger om merkostnader. Man kanske får mjöl och lite pasta på anvisning, men sen kanske man äter mera av ris, quinoa etc istället för pasta eftersom det inte är så mkt pasta och det blir ju också en lite dyrare kostnad för de sakerna än vad det annars hade varit.
Så de normberäkningarna är rätt bra att ha att luta sig emot, eftersom det är betydligt svårare för FK att ifrågasätta om man är i krokarna av KoV-beräkningar och motiverar sina kostnader utifrån dessa än om man bara lockar siffror "ur luften".
Sen har jag gjort så att när man räknat utifrån de olika normer som man kan hitta för olika saker så har jag rundat av summan lite lagom uppåt (några hundralappar eller så brukar det bli) till jämna 1000-lappar med motiveringen att den avrundningen "äts upp" av alla den andra specialkostkraven som behöver uppfyllas men som det inte finns normer/schabloner för där man behöver byta ut produkter mot andra som kanske är aningens dyrare när det handlar om grönsaker, frukt, dyrare halvfabrikat, alternativa ingredienser istället för ägg, helt alternativa rätter (som i exemplet med omelett) etc
Jag gjorde faktiskt så att jag skrev ut den där matsedeln för mjölkfri kost och sen gick jag till attack på den med överstrykningspennor i olika färger. En färg för sådant som inte kan vara med alls, en färg för att man behöver välja specialvarianter eller att det kanske bara finns någon enstaka (och då ibland dyrare) hel/halvfabrikat som fungerar i de fall det avser halvfabrikat, en tredje färg för där det krävs anpassning av recept med användning av alternativa ingredienser och en fjärde för de sakerna som faktiskt funkar att anvvända rakt av som potatis, gurka, broccoli etc. Väldigt färgglatt och inte mkt av färg 4.
